ICC under attack

FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte oro över USA:s åtgärder, som kom som ett svar på att ICC i sin utredning om brott i Afghanistan kommer att ta upp även amerikaner.

USA OGILLAR. ICC:s domstolsbyggnad i Haag i Nederländerna. Foto: Hypergio/Wikimedia

“En attack mot rättssäkerheten som saknar motstycke”. Så kommenterade ICC, Internationella brottmålsdomstolen, beskedet den 2 september från USA:s utrikesminister Mike Pompeo att USA inför sanktioner mot företrädare för ICC.

FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte oro över USA:s åtgärder, som kom som ett svar på att ICC i sin utredning om brott i Afghanistan kommer att ta upp även amerikaner. Chefsåklagare Fatou Bensouda och Phakiso Mochochoko, divisionschef på ICC, kommer nu förbjudas att resa in i USA och riskerar att få ekonomiska tillgångar frysta.

Chefsåklagaren vid ICC brukar normalt göra resor till New York för att avge rapporter till FN:s säkerhetsråd men det är nu osäkert om Fatou Bensouda kommer att släppas in.

USA:s attack mot ICC kom sedan Fatou Bensouda den 5 mars fick klartecken från ICC:s appellationskammare att gå vidare med en utredning om krigsbrott i Afghanistan.

Afghanistan anslöt sig till Romstadgan, ICC:s grundval, 2003 och Fatou Bensouda vill undersöka krigsförbrytelser som har begåtts i landet av talibaner och andra upprorsgrupper, afghanska regeringsstyrkor och USA. Utredningen stoppades 2019 av ICC:s förundersökningskammare då en fortsatt utredning inte skulle ”vara i rättvisans intresse” men Fatou Bensouda överklagade beslutet.

USA:s beslut om sanktioner väckte skarp kritik, bland annat från Amnesty, som kallade det ”besinningslöst”.

– Domstolen består av yrkesverksamma jurister som har vigt sina yrkesliv till jakten på rättvisa för offren och överlevarna från några av de mest fasansfulla brotten, däribland brott mot mänskligheten. De borde hyllas för sitt engagemang, inte bli föremål för en hotfull straffkampanj, sade Daniel Balson, lobbychef vid Amnestys sektion i USA.

USA är inte anslutet till ICC och har i snart 20 år bedrivit ett idogt arbete för att amerikanska medborgare aldrig ska hamna inför domstolen. Vid två tillfällen har FN:s säkerhetsråd hänskjutit situationer till ICC. 31 mars 2005 lade USA ned sin röst när det gällde Darfur i västra Sudan och i februari 2011 deltog USA i ett enhälligt beslut att hänskjuta Libyen till ICC.

Fatou Bensouda, vars mandat som chefsåklagare går ut i juni 2021, har de senaste månaderna kunnat notera flera framgångar. Efter regimskiftet i Sudan lovade landets premiärminister Abdalla Hamdok den 22 augusti fullt samarbete med ICC när det gäller brott i Darfur. Ali Kushayb, ledare för den regeringsstödda janjawid-milisen, överlämnade sig i Centralafrikanska republiken och fördes 9 juni till ICC:s häkte i Haag där han ska åtalas för brott i Darfur 2003-2004.

Den 14 juli inleddes rättegången mot Al Hassan Ag Abdoul Aziz Ag Mohamed Ag Mahmoud. Han anklagas för att ha varit polischef i Timbuktu för Ansar Dine, en al-Qaida-grupp, och anklagas för brott mot mänskligheten 2012-2013.

Den 4 september begärde Bolivias regering att ICC ska undersöka de vägblockader som anhängare till den avsatte presidenten Evo Morales satte upp i augusti och som enligt regeringen orsakat 40 personers död under coronakrisen.

Ulf B Andersson