Filmpremiär om när Fredrik blev Marisol

Den 22 oktober har dokumentärfilmen ”Marisol” premiär på svenska biografer. Där porträtteras författaren, dramatikern och översättaren Fredrik Ekelund/Marisol, som kom ut som transvestit vid 64 års ålder. Filmen regisseras bland annat av hens dotter, Amanda Erixon Ekelund.

reportage | 2021-10-21
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021
 Amanda Erixon Ekelund och Stefan Berg har gjort filmen ”Marisol” om Fredrik Ekelund/Marisol (till höger).

Amanda Erixon Ekelund och Stefan Berg har gjort filmen ”Marisol” om Fredrik Ekelund/Marisol (till höger). Foto: Charlie Olofsson

Amnesty Press träffar Marisol Ekelund och regissörerna Amanda Erixon Ekelund och Stefan Berg för en intervju inför biopremiären. Vi ses på Biograf Grand i centrala Stockholm, där filmen just har förhandsvisats. Marisols naglar är målade i rosa, vitt och blått. Transflaggans färger. Där finns en stolthet. Så var det inte 2015, när bomben briserade. Det var under en promenad på Drottninggatan som Fredrik/Marisol plötsligt insåg att hen är transvestit. I filmen beskriver hen det som en blixt:

− Jag såg en skyltdocka och kände ”hon är jag”. Det var överväldigande.

Snart skulle radhuslivet hemma i Malmö rasa. Barnen undrade vad sjutton det var som hände medan Marisol i hemlighet tog allt mer plats. På andra sidan Öresundsbron träffade hen andra transvestiter, och de blev viktiga. I filmen får vi följa med på några av de många festkvällarna i Köpenhamn.

Marisol på utflykt i Köpenhamn.

Marisol på utflykt i Köpenhamn. Foto: Stefan Berg

Fredrik/Marisol beskriver det som att hen behövde de där resorna för att kunna utforska sin kvinnliga sida, men filmen tar inte bara med tittarna på nattliv i Köpenhamn. Det görs också en resa tillbaka i tiden, till barndomen, relationen med pappan, och till panikattacken som kanske hängde ihop med det som hände flera decennier senare vid skyltfönstret på Drottninggatan?

I filmen målas starka kontraster upp mellan Fredriks och Marisols olika liv. Tacokvällar och familjeliv ställs mot hårt festande och nätter i baksätet på bilen. När Fredrik/Marisol i filmen beskriver de olika delarna av sig själv framstår Fredrik och Marisol stundvis som två olika personer med olika egenskaper och olika liv. ”Men du är väl en?” Dottern Amanda ställer frågan i en scen och det blir tyst.

 Marisol hoppas att filmen om hen ska öka acceptansen.

Marisol hoppas att filmen om hen ska öka acceptansen. Foto: Charlie Olofsson

− Jag blev henne svaret skyldig, säger Marisol Ekelund under intervjun med Amnesty Press. När hon ställde frågan kunde jag inte svara, men nu kan jag säga att jag är en. Marisol och Fredrik har alltmer börjat harmoniseras. Kasten mellan deras världar är inte lika våldsamma längre.

Den bilden ges också mot slutet av filmen. Då får vi se scener där Marisol lever vardagsliv i Malmö. Coronapandemin har tillfälligt satt stopp för resorna över Öresundsbron, men precis i slutet möts gruppen igen i Köpenhamn.

Det är inte Amanda Erixon Ekelund som har filmat festscenerna utan Stefan Berg. Det var han som ville göra filmen om Marisol från första början. Han ställde frågan till Fredrik/Marisol, som hänvisade vidare till Amanda.

− Eftersom hon också är filmare tyckte jag att om det skulle göras en film så skulle hon vara med. Jag ville att hon skulle göra den för att jag tycker hon är bra, men också för att jag tänkte att hon kanske ville berätta med sitt perspektiv, säger Marisol.

Att göra en film om sin egen förälder har ibland varit svårt, men på något sätt har det också känts naturligt, tycker Amanda Erixon Ekelund.

− Vi har mötts i ett gemensamt skapande, säger hon.

Amanda Erixon Ekelund tvekade först att göra en film om sin far.

Amanda Erixon Ekelund tvekade först att göra en film om sin far. Foto: Charlie Olofsson

Hon berättar att hon till en början tvekade kring om hon verkligen skulle göra filmen, men sedan tog hon kontakt med Stefan Berg.

− Det har känts viktigt för mig att få ha inflytande över vad som kommer ut om vår familj. Tidigare har ju inte jag haft någon kontroll utan det är pappa som har berättat, säger Amanda Erixon Ekelund.

År 2018 släppte Fredrik/Marisol den självbiografiska boken "Q". Hen har också engagerat sig i transfrågor, bland annat genom organisationen FPES (Full Personality Expression Sweden).

Under de senaste åren har synen på kön stundvis debatterats livligt på kultursidorna hos flera svenska dagstidningar. Det handlar om begreppet könsidentitet, som vissa tycker förändrar synen på kön på ett sätt som missgynnar kvinnorörelsen. Inom stora delar av transrörelsen ser man istället att debattörerna med sina inlägg ifrågasätter transpersoners själva existens.

Marisol Ekelund tycker att det är en olyckligt hård ton i debatten. Om filmen ”Marisol” kommer tillföra nytt bränsle återstår att se. Själv hoppas hen att filmen ska hjälpa transvestiter som fortfarande är kvar i garderoben, och bidra till ökad acceptans:

− Jag tror att ju fler vi är som blir offentliga, desto större blir acceptansen. Det är en anledning för mig att berätta min historia.

Marisol Ekelund upplever att transvestiter har hamnat lite i skymundan i och med att arbetet för transrättigheter ofta fokuserar på tillgång till könskonfirmerande vård och möjlighet att ändra juridiskt kön.

På andra sidan bron, i Köpenhamn, hittar Marisol nya vänner.

På andra sidan bron, i Köpenhamn, hittar Marisol nya vänner. Foto: Stefan Berg

De flesta som identifierar sig som transvestit eller crossdresser, som är ett begrepp som har börjat användas alltmer, vill inte göra något av det. Istället handlar det enligt RFSL:s ordlista om att ”ibland eller ofta ha ett annat könsuttryck än det som förväntas utifrån ens juridiska kön. Det kan handla om kläder, smink, hår, kroppsspråk, röstläge och andra attribut”.

− Vi ses ibland som lite ytliga, men i grund och botten kämpar vi för samma sak som andra transpersoner. Vi vill bli respekterade som de vi är, och där tror jag att vi är på väg åt rätt håll även om vi också ser en konservativ backlash. Vi lever i en motstridig tid, men på sikt är jag säker på att det går åt rätt håll, säger Marisol Ekelund.

Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 4/2021.

Läs/hör mer

Alice Staffan Beckman – om identitet och politik (Söndagsintervjun i P1 26 september 2021)

Läs mer om transfrågor från Amnesty Press

PRIDE2019: RFSL Ungdom demonstrerade för en ny könstillhörighetslag (2 augusti 2019)

PRIDE2019: Självmordstankar vanligt bland transpersoner (31 juli 2019)

BALTICPRIDE2019: Långt kvar till jämställdhet för transpersoner i Litauen (9 juni 2019)

I Armenien blir det ingen IDAHOTB-manifestation i år (16 maj 2019)

“Många tror inte att barn kan vara trans” – Camilla Gisslow låter föräldrar berätta i sin film (3 april 2019)

Ny progressiv lag stärker transpersoners rättigheter i Uruguay (28 mars 2019)

BOKMÄSSAN2018: ”Vi måste komma över transföraktet” (30 september 2018)

Mexikanska divor, kärlek på fotbollsplanen och Mr. Gay Syria på årets Cinema Queer (24 september 2018)

Sterilisering fortsatt krav för transpersoner i Finland (16 mars 2018)

El Salvador: Kamp för rätten att vara sig själv – Karla Avelar nominerad till internationellt pris (5 oktober 2017 – även i nummer 3/2018)

Nu ska transpersoner friskförklaras – besked från Socialstyrelsen välkomnas (20 mars 2017)

Hon vägrar ge upp – trots hårdare klimat i Indonesien mot hbtqi-personer (9 mars 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (16 februari 2017)

PRIDE2016: Besvikelse över regeringens utspel i transfrågan (28 juli 2016)

En inställd stämning – krönika av Ulrika Westerlund (nummer 2/2016)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Delseger för den norska transrörelsen (3 augusti 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: KD-ledaren grillades av RFSL, öppnar för skadestånd till tvångssteriliserade (1 augusti 2015)

Irland får ny lag för könstillhörighet – hyllas som föregångsland (29 juli 2015)

STOCKHOLM PRIDE 2015: Maltas nya lag hyllas av transrörelsen (27 juli 2015)

Göteborgs filmfestival: Abort till havs i ”Vessel” och när mamma byter kön i ”52 Tuesdays” (7 februari 2015)

Rätten till sin egen kropp (26 oktober 2014)

PRIDE: När festen är över och det blir homo- och transfobi i vardagen (2 augusti 2014)

ILGA höll världskonferens i Stockholm – 450 deltagare diskuterade kampen för hbt-rättigheter (23 december 2012)

Pride: Paraden i bilder, protester på seminarium om hatbrott, aids i litteraturen,framgångar i Polen, hbt i biståndet och juridikens möjligheter (5 augusti 2012)

Skola för transpersoner öppnar i Argentina (6 maj 2012)

Regnbåge över Malmö: Debatter, parad och konferens om transpersoners rättigheter (6 oktober 2010)

”Jag är ingen diagnos – jag är en människa” (3 augusti 2010)

Heteronormen styr inom svensk vård (28 juli 2010)

Transfrågor diskuteras på Amnestykonferens (1 augusti 2008)

reportage | 2021-10-21
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2021