Amnestychef varnar för att våldet i Hongkong kommer att eskalera

Protesterna i Hongkong har pågått i mer än fem månader. Det rapporteras nästan dagligen om våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och polis. Amnesty Internationals Östasienchef Joshua Rosenzweig tror att det kommer bli mycket värre.

reportage | 2019-11-14
Av: Erik Halkjaer
Joshua Rosenzweig är chef för Amnestys Östasienkontor i Hongkong. Här på besök på svenska Amnesty den 8 november.

Joshua Rosenzweig är chef för Amnestys Östasienkontor i Hongkong. Här på besök på svenska Amnesty den 8 november. Foto: Erik Halkjaer

Joshua Rosenzweig har ägnat i stort sett hela sitt liv åt att studera Kina, som forskare, analytiker och människorättsförsvarare. Sedan tio år lever han i Hongkong där han leder Amnesty Internationals Östasienkontor. I förra veckan besökte han Sverige.

Protesterna i Hongkong har pågått i mer än fem månader. Vad händer nu?

– Det tycks som om det kommer bli värre. Vi har två parter som inte är beredda att ge med sig. Polisen har svarat otroligt aggressivt på proteströrelsens demonstrationer. Det känns nästan som om de vill provocera fram mer våld. Regeringen i både Hongkong och Kina har länge haft en strategi där de hoppats att rörelsen skulle dö ut, som tidigare års protester, men den här gången är det folkliga stödet stort. Nästan två miljoner personer demonstrerade i juni. Det finns därför en misstanke om att polisen vill provocera fram mer våld från demonstranternas sida så att de förlorar folkets stöd.

 Enligt arrangörerna demonstrerade två miljoner den 16 juni. Polisens siffra var 380 000 demonstranter.

Enligt arrangörerna demonstrerade två miljoner den 16 juni. Polisens siffra var 380 000 demonstranter. Foto: Studio Incendo/Wikipedia

Varför låter sig demonstranterna provoceras på det viset?

– Vi får komma ihåg att det är en liten grupp demonstranter som tar till våld och då framför allt mot offentliga byggnader, och det rör sig om ofta unga människor i tonåren eller yngre tjugoårsåldern. De vill se förändring, är frustrerade och vill få utlopp för sin ilska. Det som oroar oss är polisens svar. Polisen borde veta bättre och agera mer professionellt. Som det är nu agerar det hela tiden på ett sätt som gör att det eskalerar, vilket stärker misstankarna om att det rör sig om en strategi. Det gäller också regeringens föreslagna maskeringsförbud.

Våldsamma konfrontationer kring The Chinese University i Hongkong. Här förbereder sig studenter den 13 november med hemmagjorda vapen för att hindra polisen från att komma in på universitetet.

Våldsamma konfrontationer kring The Chinese University i Hongkong. Här förbereder sig studenter den 13 november med hemmagjorda vapen för att hindra polisen från att komma in på universitetet. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Vad säger ni inom Amnesty om maskeringsförbudet?

– Vi har precis lämnat en kommentar till regeringen i Hongkong om detta då det ska upp till prövning i en domstol. Vi anser att förslaget är helt oproportionerligt ur ett människorättsperspektiv. Regeringen motiverar det med att det handlar om ett nödläge, men om människor nu är i fara, varför begränsa deras grundläggande rättigheter?

Lyssnar regeringen i Hongkong på Amnesty?

– Det finns en kanal för kommunikation, men den är inte så effektiv. Vi har bett polisen om ett möte sedan i september, men något möte har inte blivit av, trots att regeringen sagt att det är möjligt.

Demonstranterna kräver att polisens övergrepp ska utredas. Kommer det att ske?

– Regeringen säger ja och har påmint om att det finns en myndighet för att utreda anmälningar mot polisen, men problemet är att myndigheten har en lång historia av att aldrig följa upp anmälningar. Myndigheten är tandlös och saknar möjligheter att genomföra ordentliga utredningar. Kritikerna anser att den mest finns till för att regeringen ska kunna säga att den visst tar anmälningar mot polisen på allvar. Jag tror att det också kan vara så att det finns visst fog för anklagelserna om att polisen i Hongkong samarbetar med polisen i Kina. En ordentlig oberoende utredning av polisens arbete under de här protesterna skulle troligen föra detta i bevis, vilket regeringen i Hongkong till varje pris vill undvika.

Stödjer Amnesty demonstranternas fem krav?

– Vi kan inte inta någon position kring det femte kravet på demokrati, och det första kravet om att slopa utlämningslagen har redan infriats. Kravet på en oberoende utredning av polisens våldsanvändning under protesterna stödjer vi, liksom att alla gripna demonstranter ska släppas fria och att inte politiskt motiverade åtal används mot fredliga demonstranter.

Protester den 12 juni mot förslaget om ett utlämningsavtal. Polisen fick kritik för att ha använt våld.

Protester den 12 juni mot förslaget om ett utlämningsavtal. Polisen fick kritik för att ha använt våld. Foto: Studio Incendo/Wikipedia

Hur ser ni på att även journalister och media angrips?

– Det råder allmänt en brist på uppskattning gentemot de traditionella och etablerade medierna för deras bevakning av protesterna. Det kan ha att göra med en allt sämre mångfald bland medierna. De talar allt mer med en röst. Vi har också en proteströrelse som framför allt består av unga människor som använder sociala medier och digitala medieplattformar istället för traditionella medier. Det i sig skapar problem eftersom det sprids många obekräftade rykten i dessa kanaler. Vi ser även en utbredd misstänksamhet mot journalister och medier, inte bara från polisen som ifrågasätter mediernas opartiskhet och om reportrarna egentligen inte bara är vanliga demonstranter, utan också demonstranter som ger sig på kinesiska medier då de ser dem som en del av den kinesiska underrättelseverksamheten.

Upplever ni som arbetar för Amnesty på plats några hot?

– Ja, framför allt de lokalanställda på vårt kontor, men även på Amnestys Hongkongsektion. Ingen har än så länge attackerats, men många är utsatta för doxxing, eller att folk gräver fram information om dem på internet för att sedan trakassera och hota dem. Vi deltar inte i demonstrationerna som organisation, men många av våra anställda och medlemmar gör det. De oroar sig för kameror och ansiktsigenkänning. Själv försöker jag hålla mig borta då jag inte vill ge den kinesiska regeringen ammunition i sin retorik att demonstrationerna stöds av CIA, och jag är ju amerikan. Det är bättre för proteströrelsen om den demonstrerar utan att jag blandar mig i.

Den 8 september begärde demonstranterna i Hongkong att USA skulle ingripa.

Den 8 september begärde demonstranterna i Hongkong att USA skulle ingripa. Foto: Studio Incendo/Wikipedia

Vad kan Sverige och resten av omvärlden göra för att finna en lösning på det här?

– Frågan är större än protesterna i Hongkong. Frågan handlar om hur Sverige, Europa och världen ska hantera Kina. Sverige och andra länder har länge försök hantera mänskliga rättigheter med Kina inom ramen för de bredare bilaterala relationerna, men det har bevisligen inte fungerat särskilt bra. Det minsta Sverige och andra länder skulle kunna göra är att uttrycka en tydligare oro över hur regeringen i Hongkong hanterar protesterna och bryter mot grundläggande rättigheter som till exempel organisations- och yttrandefrihet. Det är det minsta de kan göra. Sedan är det så att om man uttalar sig kritiskt mot regeringen i Hongkong kommer det väcka kritik från Kina. Det är ett faktum, men Sveriges regering måste kunna stå upp för mänskliga rättigheter även om det retar den kinesiska regeringen.

Erik Halkjaer
[email protected]

Bakgrund/protesterna

Protesterna i Hongkong inleddes i juni och riktades mot ett utlämningsavtal där Kina skulle få möjlighet att begära att brottsmisstänkta skulle kunna utlämnas från Hongkong. Bakgrunden var att Hongkongs regering ville kunna utlämna en man från Hongkong som är eftersökt för mord i Taiwan. Kritikerna befarade att ett utlämningsavtal skulle kunna användas mot personer som är kritiska mot styret i Kina.

Hongkongs chefsminister Carrie Lam har senare lagt ner förslaget om ett utlämningsavtal. Men då hade protesterna växt och proteströrelsens krav har blivit mer omfattande. Proteströrelsen har ingen fast organisering men kraven brukar formuleras ungefär så här:

  1. Förslaget om utlämningsavtalet ska dras tillbaka helt.
  2. Myndigheterna ska sluta benämna protesterna som ”upplopp”.
  3. Alla demonstranter som har gripits ska frisläppas och åtal ska läggas ned.
  4. En oberoende undersökning ska göras av polisens agerande.
  5. Hongkong ska få fullständig demokrati genom ett parlamentet som väljs genom allmän rösträtt och utan kontroll från Kina.

Siffrorna över antal skadade och gripna sedan juni är osäkra men det handlar om tusentals personer. Ett tiotal personer rapporteras ha begått självmord förknippade med protesterna.

Den 4 november dog Alex Chow Tsz-Lok i samband med ett fall från ett parkeringsgarage. Omständigheterna kring hans död är oklara men proteströrelsen hävdar att polisen var ansvarig för 22-åringens död. Amnesty International uppger att han ska ha flytt undan tårgas vilket orsakade fallet och har krävt en omedelbar undersökning av omständigheterna.

Den 11 november rapporterades en 21-årig maskerad man ha fått livshotande skador sedan han skjutits av en polis.

En 57-årig man som argumenterade mot demonstranterna fick brandfarlig vätska hälld över sig och sattes i brand. Han överlevde men hans tillstånd beskrevs som kritiskt.
Den 12 november utbröt våldsamma konfrontationer kring The Chinese University. Den 13 november meddelade myndigheterna att all undervisning i Hongkong ställs in.

Ulf B Andersson

Timeline från Amnesty International om protesterna

Bakgrund/Hongkongs historia

Politik: Särskild administrativ region i Kina. Brittisk koloni 1841–1997. Vid det brittiska uttåget tilläts Hongkong behålla sitt eget ekonomiska och politiska system under parollen ”Ett land, två system”. Carrie Lam är chefsminister.
Yta:1 104 km 2(Sverige 449 964 km 2)
Befolkning: 7,5 miljoner.

Hongkong - 156 år av brittiskt styre

Hongkong blev en del av Brittiska imperiet efter första opiumkriget men sedan 1997 styr Kina åter över området.

Ett sjöslag vid Ansonbukten 7 januari 1841.

Ett sjöslag vid Ansonbukten 7 januari 1841. Foto: Målning av Edward Duncan.

Efter det första kinesisk-brittiska kriget 1839–1842, ofta kallat det första opiumkriget, avträddes Hongkong till Storbritannien. Efter det andra opiumkriget 1856–60 utökades området med Kowloon. Hongkong blev en viktig försvarspost och handelsstation i det brittiska imperiet. År 1899 slöts ett avtal med Kina där Hongkong hyrdes av britterna under 99 år. Under andra världskriget ockuperades Hongkong av Japan.

År 1984 slöts ett avtal mellan Kina och Storbritannien om ett överlämnande till Kina 1997. Prins Charles och dåvarande premiärministern Tony Blair reste till Hongkong och den 1 juli 1997 avslutades 156 års brittiskt styre. Den dagen brukar räknas som slutpunkt för det Brittiska imperiets dagar.

Valen i Hongkong

Chefsministern är Hongkongs verkställande ämbete och väljs vart femte år av en valkommitté som består av 1 200 representanter från olika intressegrupper i staden. Dessa grupper anses allmänt stå i beroendeställning till Peking. År 2014 föreslog Peking att 2017 års val skulle ske genom allmänna val men att de skulle få vetorätt på kandidaterna. Kritik mot förslaget blev startskottet för Paraplyrörelsen och förslaget röstades senare ned i parlamentet.

Joshua Wong håller presskonferens under Paraplyrörelsens protester 2014. Då var fokus krav på ökad demokrati i Hongkong. Den 29 oktober 2019 förbjöd myndigheterna Joshua Wong att ställa upp som kandidat i ett lokalval.

Joshua Wong håller presskonferens under Paraplyrörelsens protester 2014. Då var fokus krav på ökad demokrati i Hongkong. Den 29 oktober 2019 förbjöd myndigheterna Joshua Wong att ställa upp som kandidat i ett lokalval. Foto: Seader/Wikimedia

Hälften av parlamentets 70 ledamöter väljs genom allmänna val medan de andra utses av stadens intressegrupper. När Hongkong överlämnades till Kina 1997 var det 20 av ledamöterna som utsågs genom val. Britterna hade inlett en demokratisering i Hongkong efter massakern vid Himmelska fridens torg 1989 och Kina lovade att fortsätta processen. Exakt takt och slutmål för reformerna lämnades däremot outsagt och är ett ämne för friktion än idag.

Kraven på ett parlament som väljs direkt utan inflytande från Kina är ett av proteströrelsens krav 2019.

Ulf B Andersson

Läs mer från Amnesty International

Hong Kong: Investigate shooting of protesters after ‘another low’ in police use of force (Amnesty International 11 november 2019)

Hong Kong: Protest leader left bleeding on street after brutal hammer attack (Amnesty International 16 oktober 2019)

Hong Kong: Emergency powers are an extreme attempt to quash protests (Amnesty International 4 oktober 2019)

Hong Kong: Shooting of protester must be investigated amid alarming escalation of police use of force (Amnesty International 1 oktober 2019)

Hong Kong: Government must investigate police violations and push back against Beijing’s “red line” (Amnesty International 24 september 2019)

Response from Hong Kong Government (Amnesty International 24 september 2019)

Barrikad i centrala Hongkong 6 oktober.

Barrikad i centrala Hongkong 6 oktober. Foto: Studio Incendo/Wikipedia

Hong Kong: Rampaging police must be investigated (Amnesty International 1 september 2019)

Hong Kong: Water cannons pose real danger in hands of trigger- happy police (Amnesty International 9 augusti 2019)

Hong Kong: Further information: Final “Umbrella Nine” activist sentenced (Amnesty International 26 juni 2019)

Läs också

Hong Kong protests: foreign students start to leave as unrest shifts to universities (The Guardian 14 november 2019)

Peace more distant than ever in Hong Kong as battle grips universities (The Guardian 13 november 2019)

Protesters are pushing Hong Kong to brink of collapse, say police (The Guardian 12 november 2019)

Hong Kong protests: man shot by police and burns victim in critical condition (The Guardian 11 november 2019)

Hong Kong protests: student who fell from parking lot during demonstrations dies (The Guardian 8 november 2019)

Pro-Beijing lawmaker 'stabbed' in Hong Kong (The Guardian 6 november 2019)

Hong Kong: the Attack on the Chinese Regime’s Mouthpiece Xinhua does not serve the cause of journalism (Reportrar utan gränser 4 november 2019)

China's news agency condemns attack on its Hong Kong office as 'barbaric' (The Guardian 3 november 2019)

Hong Kong protests: Knife attacker bites man's ear off (Deutsche Welle 3 november 2019)

Hundreds of shops destroyed as Hong Kong protesters defy rally ban (France24 24 oktober 2019)

CPJ calls on Hong Kong chief executive to establish body to probe police violence against journalists (Committee to Protect Journalists 9 oktober 2019)

All MTR services suspended across Hong Kong as chaos erupts in multiple districts (Hong Kong Free Press 4 oktober 2019)

Hong Kong protesters assault journalist from China’s Global Times (Committee to Protect Journalists 14 augusti 2019)

Violence against journalists escalates in Hong Kong (Reportrar utan gränser 13 augusti 2019)

Journalists attacked by counterprotesters in Hong Kong (Committee to Protect Journalists 22 juli 2019)

Läs mer från Amnesty Press

HONGKONG – 20 år av kinesiskt styre (17 juni 2017)

reportage | 2019-11-14
Av: Erik Halkjaer