ÅRSMÖTE2023: Skilda åsikter kring vad Amnesty ska prioritera

På söndagen fick årsmötesdeltagarna vara med och tycka till om vad Amnesty Sverige ska fokusera på de närmaste åren med utgångspunkt i fem prioriterade frågor. Det handlade om allt ifrån hur Amnesty ska ställa sig till civil olydnad till att Amnestyfonden borde ge mer konkret stöttning till människorättsförsvarare i Ryssland.

Victor Åström. Foto: Annie Beckman

Victor Åström som är chef för Opinion och påverkan på svenska Amnesty ledde workshopen där deltagarna fick vara med och tycka till om vilka frågor som är viktigast för 2024-2025.

I Amnestys verksamhetsstrategi ”Making Noises Defending Lives” 2022-2030 lyfts två huvudsakliga områden fram:
• Yttrandefrihet och det offentliga rummet
• Jämlikhet och icke-diskriminering

Den andra punkten rymmer frågor som kvinnors rättigheter och intersektionell rättvisa; flyktingars och migranters rättigheter; rätt till hälsa och bostad samt klimaträttvisa. Under workshopen ställde sig deltagarna i olika grupper utifrån intresse för att diskutera vilka frågor som är mest relevanta och var Amnesty gör störst skillnad.

– Vi har begränsade resurser och vi behöver därför prioritera. Skriv ned era idéer så kommer vi sammanställa och ta med dem i verksamhetsplaneringen, säger Victor Åström.

Deltagarna fick jobba med post-it-lappar. Foto: Annie Beckman

Både stora och små frågor diskuterades och det rådde viss förvirring kring upplägget. En extra grupp fick sättas in för övriga frågor som inte rymdes under någon av de andra. Många av Amnestys unga medlemmar samlades där och det togs bland annat upp behov av studiecirklar, mer utbyte med andra Amnestygrupper och att uppmärksamma exkluderande av ungdomar.

Amnestymedlemmen Klara Bengtsson har skrivit en motion till årsmötet gällande fokus på kvinnor med funktionsnedsättning. Den fick senare under söndagen bifall vilket innebär att en arbetsgrupp ska startas kring hur Amnesty Sverige ska arbeta med funktionsrättsfrågor.

– När det gäller våld mot kvinnor med funktionsnedsättning kan det ta sig andra former, till exempel att en assistenshund skadas, säger Klara Bengtsson.

En annan deltagare lyfte upp att det finns en tendens till att människorättsförsvarare i Ryssland glöms bort och att det ofta behövs konkreta medel till dem som står för demokrati i landet. Ytterligare en deltagare vill att Amnestys gedigna arbete med rapporter och utredningar ska synliggöras mer.

Filippa Almlund. Foto: Annie Beckman

Filippa Almlund, som senare under årsmötet blev invald till Amnestyfondens styrelse som suppleant, poängterade att det är viktigt att titta på den kontext vi är i just nu.

– Sverige har nyligen genomfört två grundlagsändringar för att lättare komma med i Nato. Det är EU-val nästa år och det är viktigt att vi tittar på frågor som har direkt bäring i det valet, säger hon.

Lisa Olsson
[email protected]

Inga motioner till internationella årsmötet

Den 3-5 augusti kommer Amnesty Internationals högsta beslutande organ, Global Assembly (GA), samlas till möte i Belgiens huvudstad Bryssel. Amnesty Internationals cirka 70 sektioner har alla en röst var på GA. Den svenska delegationen består i år av tre styrelseledamöter; Parul Sharma, Mehjar Azzouz och Tanvir Mansur samt generalsekreterare Anna Johansson som presenterade det kommande GA inför årsmötet.

– På förra årets Global Assembly beslöts att motioner bara ska tas upp vartannat år, sade Anna Johansson.

Hon trodde att det beror på att den internationella rörelsen vill ha mer tid på sig att genomföra beslut.

Parul Sharma sade att Sverige förra året vid GA tog upp frågan om Amnestyrörelsens klimatavtryck.

– Stödet var dock svagt, sade hon. Vi fick dock stöd från Finland och på årets möte i Bryssel ska vi tillsammans ordna ett seminarium i frågan.

Andra frågor som ska diskuteras handlar om hur resurser ska fördelas inom den internationella rörelsen, förklarade Anna Johansson. Sverige och ett tiotal andra större sektioner bidrar med stora bidrag till Amnesty International som sedan fördelas till mindre sektioner. Nu är frågan om en högre andel ska anslås från de större sektionerna.

Ulf B Andersson

Fotnot: Här finns besluten från förra årets digitala GA.

Läs också
Ny FN-konvention för de fattigaste (Amnesty Press 13 mars 2008)

Läs mer från Amnesty Press om årsmötet i Hallunda

ÅRSMÖTE2023: ”Jag känner mig förrådd” – Horia Mosadiq om Afghanistan efter talibanernas återkomst (14 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Livlig debatt om prostitution slutade i jämn omröstning (11 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Medlemsavgiften i Amnesty höjs (10 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Vi jobbar med problemen även om det är smärtsamt” (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Kollektiv Sorg” vill synliggöra gatuvåldets offer (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Så ska lokal aktivism främjas – distrikten avskaffas (7 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen (6 maj 2023)