Hård kamp för Mexikos indianer

– Vi har länge sagt att det funnits stor risk för att något skulle hända. Och vi har varit mycket oroliga för att det skulle drabba vår by.

Raul Gatica, mexikansk människorättsaktivist, är på rundresa i Europa för att tala om situationen för ursprungsbefokningen i en av Mexikos fattigaste delstater: Oaxaca. Och det är när Raul Gatica befinner sig i Sverige i början av juni som det händer.

I svensk media rapporteras om att bybor i Santiago Textitlan och San Pedro el Alto drabbat samman i en konflikt om jordbruksmark och att 26 personer dödats i en massaker. I artikeln refereras till anonyma myndighetskällor som lämnat uppgifter om händelser.

Men Raul Gatica hävdar att den officiella version är felaktig och att det finns andra intressen inblandade. Vid ett besök på svenska Amnestys sekretariat i Stockholm, förklarar han varför.
- Det här är uppenbarligen mer än bara en konflikt mellan två byar. Både delstatsregeringen och paramilitären är inblandade. I området där massakern ägde rum finns rika naturtillgångar och därmed stort intressen från nationella och internationella företag att exploatera området. Även om vår region är den fattigaste så finns en stark organisationsstruktur som kämpar för bybornas rättigheter. Delstatsregeringen kan inte bara militärisera området utan behöver en ursäkt för detta. Massakern ger dem den ursäkt de behöver för att öka den militära närvaron.

Gatica menar även att jordkonflikter inte uppstår av sig själva.
- De har skapats av dem som har makten. Jordkonflikter underlättar för stora företag att köpa upp mark när byborna inte kan enas utan grälar inbördes.

Gatica representerar ursprungsbefolkningens råd i Oaxaca, Consejo Indigena Popular de Oaxaca, (CIPO-RFM). Organisationen kontrolleras av indianbyarna och man använder sig av ickevåld som metod. Under det senaste halvåret har det blivit allt svårare för CIPOS cirka 2000 aktiva medlemmar att arbeta för mänskliga rättigheter och olika miljö- och ekonomiprojekt. Arbetet för att förbättra livsvillkoren för indianerna har medfört mordhot, kidnappningar, polisbrutalitet och misshandel.

• Vi är ständigt attackerade, berättar Gatica. Försvaret av de mänskliga rättigheterna jämställs med terroristhandligar.

Raul Gatica säger att han själv vid upprepade tillfällen hotats till livet av högt uppsatta ledare inom delstatsregeringen och militären och att det är en huvudorsak till att han nu lämnat sitt hemland för en tid.

En tid innan Gatica åkte genomförde CIPO en manifestation i hans hemby för att föregå ytterligare kränkningar mot organisationens medlemmar. Man doppade händerna i röd färg och marscherade genom byn och satte handavtryck på fasaden till polisstationen och genomförde en gatuteater med avrättningsscener.

• Vi tror att manifestationerna räddade just oss och vår by från det som sedan hände, säger Gatica. Det blev helt enkelt för svårt att angripa oss efter den uppmärksamhet som vi skapade.

Oaxaca omfattas av “Plan Puebla-Panama, ett program som stöds av USA och vars syfte är att skapa en korridor av industrier och infrastruktur i södra Mexiko. Korridoren går genom marker som bebos och brukas av landets ursprungsbefolkning. Raul Gatica uttrycker stor oro för konsekvenserna av satsningen.

• Bönder kommer att tvingas lämna sina jordar och söka sig in till städerna för arbete. Det riskerar att slå sönder den sociala gemenskapen och bryta ned hela samhällen.

Inför tanken på att återvända till Oaxaca är Rauls känslor delade.
- Jag känner både lycka och rädsla. Det är där jag har mitt hjärta, min familj och vänner. Och jag vet att om det händer mig något så kommer andra att fortsätta kampen.

Han säger att den uppmärksamhet och det stöd som CIPO får från organisationer som Amnesty och Human Rights Watch är mycket betydelsefullt. Och när de sömnlösa nätterna återkommer i Oaxaca kommer Raul att forsätta skriva sin poesi. Optimistisk poesi, tillägger han.

Text och bild: Helena Norman