ÅRSMÖTE2018: Allt svårare för människorättsförsvarare

När situationen för personer som arbetar för mänskliga rättigheter blir allt svårare blir arbetet för att underlätta för dessa individer än viktigare. Amnesty driver kampanjen Brave sedan år 2017. Amelia Wingqvist, kampanjledare region nordväst på Amnesty, och Teresia Carlgren från Amnestyfonden berättade på söndagen om det viktiga arbete som bedrivs.

Amelia Wingqvist berättar om människorättsförsvarare på Amnestys årsmöte. Foto: Annie Beckman

– Vem som helst har potentialen att bli en människorättsförsvarare. Det är inget som hör ett visst yrke, en etnicitet eller ett visst kön till. I många av de länder där människorättsförsvarare skyddas är en stor del av dem kanske omedvetna om att de är just MR-försvarare, säger Amelia Wingqvist.

Hon berättar att Amnesty utgår från FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna i sin definition av en människorättsförsvarare. I stort lyder definitionen som följande: en person som på ett fredligt sätt verkar för sina och andras rättigheter, men som inte uppmanar till våld, tar inte till våld själv, utan stärker sig själv och andra och förespråkar och informerar om mänskliga rättigheter.

BRAVE-kampanjen har pågått sedan 2017 och ska pågå i två år. Kampanjen lanserades på grund av den allt svårare situationen för människorättsförsvarare runt om i världen.

Kampanjen har ett antal mål: bidra till att stärka människorättsförsvarare och förbättra de förhållanden under vilka de verkar; utöva påtryckningar gentemot makthavare; bidra till ökat engagemang bland befintliga och nya målgrupper; öka människors medvetenhet om människorättsförsvarares arbete; och öka viljan att agera för dessa personer.

Bland annat Ungern, Polen, Turkiet och Ryssland är länder där man agerat för människorättsförsvarare genom kampanjen.

Manifestation i Budapest i april 2017. Foto: Gergo Toth/AI

I Ungern pågår en mycket negativ utveckling när det gäller de mänskliga rättigheterna. Amelia Wingqvist nämner de lagförslag som har antagits och som syftar till att registrera organisationer och minska deras verkan i landet:

– Man har tittat åt Ryssland där lagar har implementerats och som stämplar organisationer som ”foreign agents”, alltså som utländska aktörer. Det tillsammans med förtalskampanjer har lett till att organisationer får väldigt dåligt rykte och inte ses som legitima i samhället. Det som krävs för att stämplas som en utländsk agent i Ryssland är exempelvis att man tar emot utländsk finansiering. Amnesty i Ryssland kan ses som en utländsk agent eftersom de tar emot pengar från en internationell rörelse, säger Amelia Wingqvist.

Hon anger att ett grundpaket till denna typ av lagar redan finns i Ungern men att man senare i år väntas anta ännu striktare lagar. De sägs vara ämnade att stoppa så kallad illegal migration och stärka nationens gränser, men Amelia Wingqvist anser att det egentligen handlar om att minska utrymmet för civilsamhällesorganisationer i landet. Amnesty i Ungern riskerar att bötfällas och läggas ned om lagarna går igenom.

Ett stort fokus ligger även på Ryssland i samband med Fotbolls-VM i sommar. Genom kampanjen kommer man att agera för ett antal personer som utsatts för människorättskränkningar:

– Tanken är att använda det strålkastarljus som riktas mot landet under Fotbolls-VM för att bidra till en långsiktig förändring – att säkerställa att den ryska regeringen inte förföljer sin befolkning, säger Amelia Wingqvist.

Teresia Carlgren berättar om vikten av det arbete Amnestyfonden gör för människorättsförsvarare runt om i världen. Tanken är att främst kunna ge stöd till dessa personer när de blir hotade på olika vis:

– Det handlar oftast om punktinsatser. Det kan till exempel handla om att hjälpa en person ur landet, ge rättshjälp, eller att erbjuda rehabilitering efter tortyrskador. Det finns ingen sluten lista med insatser som kan sättas in, utan det bestäms från fall till fall, säger Teresia Carlgren.

Även MR-organisationer runt om i världen kan få stöd för specifika punktinsatser, för att verka förebyggande och förhindra MR-kränkningar.

Amelia Wingqvist och Teresia Carlgren vid seminariet om BRAVE-kampanjen. Foto: Annie Beckman

Teresia Carlgren säger att en fördel med Amnestys MR-bistånd är att det går att agera väldigt snabbt. Man har kontakt med lokala kontor med utredare och kampanjarbetare som i sin tur har väldigt nära kontakter med lokala organisationer och människorättsförsvarare. Eftersom fonden verkar utan statliga medel så har de också större flexibilitet. Fonden spelar en stor roll för Amnestys ansträngningar överlag:

– Fonden är ett väldigt viktigt verktyg i Amnestys arbete. Fonden är tänkt som ett komplement till det övriga arbetet som vi bedriver. Vi vill ju förändra på lång sikt och påverka strukturer, säger Teresia Carlgren.

Marina Henrikson
[email protected]

Läs mer om Amnestyfonden från Amnesty Press
Grattis, Amnestyfonden – 50 år av bistånd (15 oktober 2016)

Läs mer om Amnesty i Ungern från Amnesty Press

Amnesty vägrar följa ny ungersk lag (30 juni 2017)

BOKMÄSSAN 2015: Orsolya Jeney, Amnestychef i Ungern: ”Det som händer är hela Europas skam.” (2 oktober 2015)

Amnesty Press på årsmötet 2018

ÅRSMÖTE2018: Amanda Jackson har ordet (6 maj 2018)

ÅRSMÖTET2018: Aktivismen, civilsamhället och politiken (6 maj 2018)

ÅRSMÖTE2018: Olivia Bergdahl inledde Amnestys årsmöte (5 maj 2018)

ÅRSMÖTE2018: Skapandet av ”Vi och Dom” (5 maj 2018)

ÅRSMÖTE2018: Den svåra situationen för utsatta EU-medborgare (5 maj)