ÅRSMÖTE2023: ”Kollektiv Sorg” vill synliggöra gatuvåldets offer

Över 130 personer har dött i gatuvåldet de tre senaste åren. Kampanjen ”Kollektiv Sorg” vill ge en röst till dem som upplevt gatuvåld men som vanligtvis inte får höras. Genom att lyfta upp frågan hoppas de på en förändring och ett mer kontinuerligt engagemang.

reportage | 2023-05-08
Av: Lisa Olsson
Sakariya Hirsi berättar om manifestationen tillsammans med mammor på Mynttorget i Stockholm hösten 2021.

Sakariya Hirsi berättar om manifestationen tillsammans med mammor på Mynttorget i Stockholm hösten 2021. Foto: Annie Beckman

Årsmötets sista punkt på lördagen var 25-årige Sakariya Hirsi som berättade om Kollektiv Sorg som han startade tillsammans med vännen Josef Farhan för tre år sedan. Det är en fristående kampanj som drivs genom Amnestys globala projekt Digital Disrupters som ska stärka unga människorättsförsvarare.

– Vi vill lyfta fram människorna bakom rubrikerna och humanisera de som drabbas av våldet. Det handlar om anhöriga och familjer som inte fått stöd, de som bor i området och barn som går i skolan där, säger han.

Allt började med en dikt som Sakariya Hirsi skrev i frustration över gatuvåldet. Det blev en ansökan till projektet och kampanjen som lanserades 2020 med hjälp av Amnesty. Efter det har de bildat en nationell arbetsgrupp för att nå utanför de drabbade förorterna. De har även startat projektet ”Individen i kollektivet” som är en plattform för och av personer som drabbats av gatuvåldets konsekvenser. Dessutom har det startat en ideell samtalsgrupp ”Collective talks” för traumabearbetning och aktivt stöd. Nyligen bildade de också en förening för att kunna utveckla fler lokalgrupper.

– Allting drivs ideellt. Jag studerar samtidigt och andra arbetar eller studerar. Vi borde inte behöva göra det här, men vi vill vara de som vi hade behövt, säger Sakariya Hirsi.

Han har själv som 16-åring varit nära en skjutning 2013 och genom poesin började han våga prata om det han varit med om. En drivkraft är att få drabbade att våga prata om det. Konst, poesi och filmer är en viktig del i arbetet. Föreningen har haft utställningar bland annat på Botkyrka konsthall, där unika berättelser om gatuvåldet lyfts fram men som visar en verklighet som många känner igen sig i.

Sakariya Hirsi, en av grundarna av "Kollektiv sorg", gästade årsmötet i Hallunda.

Sakariya Hirsi, en av grundarna av "Kollektiv sorg", gästade årsmötet i Hallunda. Foto: Annie Beckman

I en kort intervju med Amnesty Press säger Sakariya Hirsi att det pratas för lite om sorg och särskilt kollektiv sådan.

– Vi vill lyfta berättelser och ge utrymme till drabbade att berätta och samtala utan fördomar och åsikter. Det är viktigt att de känner sig trygga och att de inkluderas. Idag har det varit svårt för de drabbade att få möjlighet att prata, säger han.

Det finns en hel del planer framåt för Kollektiv Sorg. Sakariya Hirsi ska direkt efter årsmötet vidare till ett event i Bredäng med poesi, målning och samtal. På nationaldagen 6 juni finns en plan på en manifestation. De har tidigare varit med och anordnat en manifestation tillsammans med ett nätverk av mammor från Järva.

– Vi klarar inte att gå på en till begravning. Ändå fortsätter det bara, säger han.

Föreningen har skrivit ett öppet brev men har även en kravlista med fem punkter som de hoppas på kan leda till en mer långsiktig förändring. Det handlar bland annat om samtalsstöd i skolor, att använda det lokala civilsamhället och de eldsjälar som finns, ökad personaltäthet i skolor och ett icke-diskriminerande bemötande från polis, ordningsvakter och tjänstepersoner. Dessutom vill de se en haverikommission som utreder hur sorg och våld påverkar människor i utsatta områden.

– Vi fortsätter med opinionsbildning och påverkansarbete. Vi vill synas mer i media för att lyfta de här viktiga punkterna, säger Sakariya Hirsi.

Lisa Olsson
[email protected]

Efter middagen på lördagen fick årsmötesdeltagarna lyssna till Natali Noor, svensk låtskrivare, producent och sångare som blandar RnB/Soul med sina persiska rötter. Hon sjöng bland annat en persisk version av ”Bella Ciao” som blev en av proteströrelsens sånger i Iran hösten 2022.

Efter middagen på lördagen fick årsmötesdeltagarna lyssna till Natali Noor, svensk låtskrivare, producent och sångare som blandar RnB/Soul med sina persiska rötter. Hon sjöng bland annat en persisk version av ”Bella Ciao” som blev en av proteströrelsens sånger i Iran hösten 2022. Foto: Annie Beckman

Rättelse: I en tidigare version gavs fel namn på artisten. Vi beklagar.

Läs mer från Amnesty Press om årsmötet i Hallunda

ÅRSMÖTE2023: Så ska lokal aktivism främjas – distrikten avskaffas (7 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen (6 maj 2023)

reportage | 2023-05-08
Av: Lisa Olsson