”Ni sviker” - anklagelse mot svenska feminister

Både Jan Guillou och Gudrun Schyman fick sig varsin känga när Nätverket mot hedersrelaterat våld hade debatt på Blå Stället i Angered, Göteborg. Soleyman Ghasemani, som har tagit initiativet till debatten, är besviken på den svenska feminismen. I april blir det ny debatt i Malmö.

– Istället för att se till kvinnors och hbt-personers rättigheter prioriterar man religionsfriheten och etniska minoriteters rätt till sin kultur. Jag är självklart för religionsfrihet, men det får inte innebära att man inskränker någon annans rättigheter, säger Soleyman Ghasemani.
Soleyman Ghasemani tycker till exempel inte att svenska feminister tar tillräckligt tydlig ställning mot religiösa friskolor, trots att dessa riskerar att ytterligare isolera barn som utsätts för hedersrelaterat våld. Han tycker också att fler borde reagera på att föräldrar ges så stort utrymme att besluta över vilka skolaktiviteter barnen ska och inte ska delta i.
– Föräldrar borde inte få bestämma att ens barn inte ska vara med på idrotten eller inte följa med till simhallen, säger han och fick medhåll från andra i panelen.

Soleyman Ghasemani är styrelseledamot i nätverket mot hedersrelaterat våld och initiativtagare till paneldebatten.

Rubriken för debatten den 22 november var ”Feministernas svek, är svensk feminism bara till för vita medelklasskvinnor?”. Den rubriken kritiserades av Maria Jacobsson från nätverket ”Allt är möjligt”.
– Vi feminister har svikit de flesta kvinnor, säger hon. Vi har svikit arbetarklassens kvinnor, vi har svikit de lesbiska, invandrarkvinnorna, funktionshindrade kvinnor och nu har vi svikit de här kvinnorna. Jag vet inte hur fruktsam den här svekdebatten är längre.
Stina Sundberg sitter i panelen som representant för Feministiskt initiativ och får ta emot en del kritik. Flera av debattörerna menar att Fi inte ser det specifika i det hedersrelaterade våldet. Stina Sundberg poängterar att det i grund och botten handlar om samma sak – patriarkala och heterosexistiska strukturer.

Redan i våras fick Feministiskt initiativ kritik från Nätverket mot hedersrelaterat våld för sin inställning. Då skrev Gudrun Schyman i en debattartikel i Expressen (30 mars) att det är problematiskt att peka ut vissa kulturer eller religioner som bärare av hedersrelaterat våld samtidigt som patriarkalt våld i den ”svenska” kulturen sällan förklaras som ett kulturellt fenomen.
Maria Jacobsson konstaterar att det finns en rädsla för att det hedersrelaterade våldet ska knytas till en grupp som redan omtalas negativt.
– Det finns en oro för att en sådan koppling ska vara till nytta för rasistiska grupperingar, säger hon och hänvisar till Jan Guillou som i många debattinlägg de senaste åren hävdat just det (bland annat i Journalisten mars 2004.)
Soleyman Ghasemani tror att det stämmer att många är rädda för att det ska få den effekten, men menar att det i praktiken fungerar tvärt om.
– Om man inte pratar om det kommer rasistiska grupper att göra det till sin fråga.

I panelen Stina Sundberg, Soleyman Ghasemani, Maria Jacobson, Dilsa Demirbag-Steen och Anne-Marie Morhed. Moderatorer var Maria Hagberg och Inger Stark från nätverket mot hedersrelaterat våld.

Hedersrelaterat våld riktas främst mot kvinnor, men det drabbar också hbt-personer och män som inte lever upp till familjens förväntningar.
Soleyman Ghasemani konstaterar att de gånger det väckts bred diskussion om hedersrelaterat våld har det varit i samband med att det har skett ett mord. Han tycker inte att det är viktigast att prata om morden utan om våldet.
– Det är våld när flickor inte får umgås med sina pojkvänner och det är våld när barn förbjuds att gå på vissa ämnen i skolan för att de uppfattas ha med kroppen eller sexualiteten att göra.
För att få stopp på det hedersrelaterade våldet menar han att det krävs förändringar på strukturell nivå. Det krävs ändringar i lagen. Han får medhåll från övriga i panelen.
Dilsa Demirbag-Sten, som är journalist på Expressen, riktar skarp kritik mot att det fortfarande finns en öppning i svensk lag för att gifta bort barn. Alliansregeringen hade nyligen frågan om giftasålder på sitt bord.
– Istället för att slå fast 18-årsgränsen och ta bort möjligheten att söka om dispens ändrade man lägsta åldern från 15 till 16 år, säger Dilsa Demirbag-Sten och slår uppgivet ut med händerna.

Soleyman Ghasemani tycker att svenska feminister har svikit offren för det hedersrelaterade våldet genom inte synliggöra det specifika i den typen av våld jämfört med våld i nära relationer.
– Det är två olika sorters våld. När en man som misshandlat sin fru står framför rätten kommer han med bortförklaringar som att han inte var nykter eller mår psykiskt dåligt. Han skäms. När det handlar om hedersvåld är det grupper av människor, hela familjer, som med stolthet försvarar våldet. Efter mordet på Fadime Sahindal sade hennes bror att han skulle ha gjort samma sak igen, säger Soleyman Ghasemani.

Text och bild: Lisa Olofsson**

Debatten fortsätter
Nätverket mot hedersrelaterat våld turnerar mellan landets största städer. Paneldebatten ”Feministernas svek – Är feminismen bara till för vita medelklasskvinnor?” hölls först i Stockholm i februari och nästa blir i Malmö i april 2009. Paneldeltagarna är olika för varje tillfälle.

I panelen
Dilsa Demirbag-Sten, journalist och författare
Soleyman Ghasemani, journalist och debattör
Maria Jacobsson, journalist, nätverket Allt är möjligt
Ann-Marie Morhed, Genussekreterariatet
Stina Sundberg, Feministiskt initiativ
Moderatorer: Maria Hagberg och Inger Stark, Nätverket mot hedersrelaterat våld

Läs mer: Amnesty om hedersmord
http://www2.amnesty.se/krg.nsf/Webbdokument/068BF061DAACB8D2C1256C94003E2E00?opendocument

En kortare version av denna artikel finns publicerad i Amnesty Press nr 5/2008.