Från Kapstaden till Stockholm – på cykel: Anders Modig har fört ut Amnestys namn över världen

Sverige | 2002-02-07

Anders Modig har cyklat från Kapstaden till Stockholm. Längs vägen har han njutit av naturen och träffat vänner. Men han har också föreläst om mänskliga rättigheter och samlat in pengar till Amnesty.

– Jag tycker att det är skoj att cykla, säger Anders Modig och skrattar. Som längst cyklade jag 16 mil på en dag.

I mitten av maj förra året trampade han iväg från Afrikas spets och på luciadagen nådde han ett råkallt Stockholm. Totalt cyklade han 950 mil och han tog hjälp av flyg och tåg på vissa sträckor. Mot slutet när det började bli mörkt och kallt var det kämpigt.

– Att arbeta för Amnesty har gjort resan mycket intressantare. Och jag tycker att det är roligare när jag kan göra något bra samtidigt som jag reser. Jag har till exempel varit på skolor och pratat med barn om mänskliga rättigheter och även besökt Rotaryklubbar i vissa länder.

De 6500 kronor som Anders fått in genom att skramla har oavkortat gått till lokala Amnestygrupper i de länder han besökt.

– Jag har ofta pratat om de mänskliga rättigheterna även med folk jag mött på gatan, men jag vill inte trycka ner det i halsen på folk. Man får välja sina lägen och måste dessutom vara lite försiktig. När jag var i Zimbabwe i juni valde jag till exempel att inte ta upp politiska frågor av säkerhetsskäl.

Från början var Anders Modig osäker på om han skulle våga ge sig in i landet över huvud taget. Det politiska våldet har skrämt många. Medan han var där gick bensinpriset upp med 70 procent över en natt vilket utlöste två dagars strejk. Värdet på den inhemska valutan sjönk så hastigt att människor med tillgångar växlade sina pengar till dollar. Och många av dem som tidigare arbetat på de stora farmerna var både bostads- och arbetslösa. Trots det är Anders Modig hoppfull.

– Jag fick en känsla av att människor är tålmodiga. De jag pratade med ser fram emot valet som ska hållas under våren och de vill se om det går att bli av med president Mugabe på demokratisk väg. De hoppas fortfarande på att det politiska läget ska bli bättre.

Från Zimbabwe fortsatte Anders Modig genom Zambia och Malawi till Tanzania.
Den 11 september var han på Hotel Sheraton i Dar es Salaam för att säga adjö till några andra cyklande äventyrare. De satt i baren och fick se World Trade Center rasa samman på TV-apparaten. Liksom många andra världen över hade Anders Modig svårt att tro att det var sant.

Dagen efter pratade han på en Rotaryklubb i huvudstaden. Det var en av de få gånger Amnestys budskap inte fick gehör.

– Att vara emot dödsstraff gick inte hem en sådan dag. Jag fick inte gehör och gick därifrån provocerad och besviken.

De roligaste mötena på en resa är ofta de oplanerade. När Anders Modig cyklat över gränsen till Kenya blev han stoppad av en man som ville sälja färgstarka smycken. När försäljaren frågade om han ville följa med på en expedition till massajerna sa han ja trots att han skulle vara i Nairobi nästa dag och hade 14 mil kvar.

– Jag fick en traditionell vandringskäpp och vi gav oss av längs floderna. Medan vi promenerade berättade mannen om olika jakttekniker. Plötsligt hörde jag ett dovt ljud. Då hade han dödat en liten fågel som var 15 meter bort genom att kasta en hammare.

Middagsmaten blev dock något helt annat. Anders Modig har arbetat som kock och berättar gärna om den milda och lena smaken av rå getnjure.

Den historien kan han ha nytta av under de kommande månaderna. Han ska åka runt på skolor i Stockholmstrakten för att visa foton från sin resa. Han vill få barn och ungdomar att förstå att det inte behöver vara så svårt att förverkliga sina drömmar, och att det ofta går att kombinera samhällsengagemang med andra intressen. Kanske kan han inspirera eleverna att starta Amnestygrupper.

Fram till 10 februari hänger Anders Modigs bilder även på Café Zenit i Stockholm.

Text: Teresa Lindstedt

Sverige | 2002-02-07