En olycka som förändrade livet

Kärlek, skuld, rädsla, empati och skratt blandas om vartannat i en pjäs där identitetssökande och förståelse för andra människor står i fokus. En pjäs som får dig att reflektera över livets olika konflikter.

Den 2 oktober hade pjäsen ”När solen går i moln” premiär. Pjäsen är en fortsättning på det samarbete som Teater De Vill och DUNS (De Unga med Neurologiska funktionshinder i Sverige) inledde med projektet ”Precis som alla andra” våren 2006. Pjäsen är regisserad av Johan Bössman, en av grundarna till Teater De Vill, och pjäsen skildrar livet som funktionshindrad efter en olycka.

När Karl, 17 år, kommer hem från en längre tids sjukhusvistelse efter att ha varit med om en mopedolycka på fyllan så ser livet inte längre ut som det brukade. 24 timmar om dygnet ska Ronny, den personlige assistenten, hjälpa honom och av Karls tidigare vänner finns bara Emma kvar. Allt det som tidigare sågs som självklart är nu bara bilder som påminner Karl om hur livet kan vara. Pjäsen handlar om hur livet efter ett trauma kan se ut och hur människor runt omkring agerar utifrån sina egna känslor inför situationen.

Karl, Emma och Ronny blir bättre och bättre vänner.
Bild: Teater De Vill

Att få följa deras väg genom tragedi och utveckling mot ljusare utsikter som från början sågs omöjliga är underhållande och att de bara är tre på scenen under en timmes speltid är inte en nackdel, snarare tvärt om. Som åskådare får man möjlighet att lära känna Karl, Ronny och Emma på ett målande sätt och i delar av alla dessa personligheter kan jag känna igen mig. Frustration, osäkerhet och känslan av att inte passa in är känslor som direkt berör.

Många scener är talande för hur livet som funktionshindrad kan vara. En problematisk situation skildras komiskt när Karl ramlar i toaletten och glömmer bort att benen inte håller för att stödjas på. En scen som fascinerar är skildringen, precis som i en film, av hur tiden passerar och allting går mot förbättring. Den glada musiken som spelas talar direkt om att det är något positivt som händer, ljuset slocknar med några sekunders intervall och vid ljuspunkterna visas hur de tre personerna på olika sätt umgås och utvecklas till att bli bättre och bättre vänner.

Karl ramlar i toaletten när han glömmer bort sitt funktionshinder.
Bild: Teater De Vill

Huvudrollsinnehavaren, Jonas Franksson, berättar att pjäsen kommer att spelas under en och en halv månad på scenen på Pipersgatan och Playhouse på Östermalm i Stockholm. Därefter kommer en turné att genomföras på bland annat skolor och hos organisationer. Jonas berättar att man kan beställa pjäsen och att detta kommer att bli avgörande för hur länge de kommer att arbeta med pjäsen. Han berättar om den tidigare pjäsen ”Som glöd under snö” som turnerat runt i fem år och som fortfarande spelas då och då.

• Jag tycker det finns olika budskap i pjäsen. Från Karls perspektiv så är olyckan ingen katastrof men livet blir annorlunda. Karl såg innan olyckan ner på människor och han får nu lära sig empati, förståelse för andra människor och få insikt om sin identitet. Detta är allmängiltiga frågor för unga människor, säger han.

Jonas Franksson som spelar huvudpersonen Karl berättar att han inte kunde tacka nej till rollen.
Bild: Ida Lindström

Jonas, som själv har ett medfött funktionshinder, berättar att en rullstol får mycket fokus från publiken men påpekar att pjäsen handlar om så mycket annat. Han tycker att pjäsen skildrar verkligheten bra men att allting sker under en kort tidsperiod på tre dagar och att det därför är svårt att fånga allt. Men alla frågor finns där, säger han.
- Jag förstår Karl på många sätt men eftersom att jag har ett medfött funktionshinder så har jag aldrig varit med om det trauma som Karl upplever. När jag var liten tyckte jag att det var otäckt när människor tyckte synd om mig eftersom det innebär att de tittar ner på människor, säger han.

Jonas har tidigare gått på estetiskt teaterprogram och spelade teater för 10 år sedan. Han träffade Johan Bössman när de planerade ett seminarium om funktionshinder i april. Johan sökte då en skådespelare med funktionshinder och Jonas berättar att han inte kunde tacka nej till erbjudandet.

Då Amnesty Press träffar Jonas har tre föreställningar redan ägt rum.
- Det är lätt att pusta ut efter en premiär men det är nu det hela börjar, säger han.

Läs mer: Teater De Vill

Tidigare reportage om Teater De Vill: Brott, straff och vedergällning 21 november 2006

Rädslan för det annorlunda 16 maj 2006

Text: Ida Lindström