Annika Hamruds bok ”Fundamentalisterna”: När kyrkors budskap göder hatet mot homosexuella

I sin nya bok ” Fundamentalisterna” berättar Annika Hamrud om evangelikala grupper som är aktiva i Uganda där de predikar en fundamentalistisk form av kristendom. Homosexualitet är en fiende och budskapet får konsekvenser i ett land där samkönat sex kriminaliserades redan under den brittiska kolonialtiden och många vill se ännu hårdare lagar.

reportage | 2019-04-25
Av: Soledad Cartagena
Annika Hamrud har skrivit "Fundamentalisterna".

Annika Hamrud har skrivit "Fundamentalisterna". Foto: Soledad Cartagena

Jag träffar journalisten och författaren Annika Hamrud en kall och regnig dag i en förort till Stockholm. Inne på det bullriga men varma caféet berättar hon att jag är den första som har fått läsa hennes kommande bok Fundamentalisterna – de nya kyrkorna och hatet mot HBTQ-personer. Hon frågar mig vad jag tycker om den. Jag svarar att det är en bok som berörde mig. Särskilt berättelsen om Fred som fått lida mycket, både fysiskt och psykiskt, av misshandeln som han utsattes för i militären. Nu har han fått politisk asyl i Sverige och mår efter omständigheterna bra. För läsaren som inte är insatt i Ugandas blodiga historia blir boken en ögonöppnare. Åtminstone blev det för mig.

Annika Hamrud har rest till Uganda för att undersöka de nya evangelikala grupperna som sprider hat mot hbt-personer. Efter femtio år av framgångsrik kamp sker nu en utveckling åt motsatt håll där religiösa konservativa grupper kämpar för att kriminalisera homosexualitet. Hon har följt predikanter, aktivister, två homosexuella kvinnor och en homosexuell man. En av kvinnornas flickvän mördades brutalt tillsammans med trettio andra på grund av sin sexuella läggning. Den andra kvinnan har tvingats fly hemmet och att överge sina barn. Mannen är Fred, vars öde berörde mig.

President Yoweri Museveni talar i London 11 juli 2012 på ett internationellt toppmöte om familjeplanering.

President Yoweri Museveni talar i London 11 juli 2012 på ett internationellt toppmöte om familjeplanering. Foto: Russell Watkins/DID/Wikimedia

– Fundamentalisterna är framförallt amerikanska högerkristna missionärer som inte verkar förstå vad deras predikningar leder till i form av våld, hot och mord mot homosexuella. Det finns även svenska frireligiösa församlingar som skickar missionärer för att predika den kristna förkunnelsen. De här församlingarna för ut en evangelikal lära som är en mycket fundamentalistisk kristendom. De är auktoritära och vill att staten ska drivas som en teokrati där pastorerna får ett stort inflytande över lagstiftningen och kritiken i landet, säger Annika Hamrud.

Skulle du säga att det är en modern typ av kolonialism som de kristna fundamentalisterna från Sverige och USA bedriver i Uganda idag?

– Ja, absolut. Men det sker i formen av en andra vågens mission. Som jag skriver i boken: tyskarna och engelsmännen kom dit och det tog inte lång tid innan det blev religionskrig mellan protestanter och katoliker. Nu exporteras det krig igen. Och återigen är det kristendomen som sprider hat och våld. Det finns redan våld som pyr i landet och så predikar man våld och hat mot en grupp. Men de kunde lika gärna ha valt en annan grupp, en etnisk grupp som det skedde i Rwanda. Det är livsfarligt och det är därför jag ville berätta om det blodiga krig som landet plågats av så länge. Det kan kännas främmande för de missionärer som kommer från Sverige där våld är långt borta att förstå att deras mission kan få oerhörda konsekvenser. Förhoppningen är att några ska inse vad de orsakar, säger Annika Hamrud.

 Kasha Nabagesara håller tal på Amnestys internationella rådsmöte i Nederländerna i augusti 2011.

Kasha Nabagesara håller tal på Amnestys internationella rådsmöte i Nederländerna i augusti 2011. Foto: Karen Veldkamp / Amnesty International

Biskopen Christopher Ssenyonjo, som kämpar för hbt-personers rättigheter i Uganda, säger i boken att det kunde ha blivit ett folkmord. Den lutheranske prästen Edwin Sikot, som idag är flykting i Sverige, säger samma sak. Även Fred talar om folkmord. Juristen Nicholas Opiyo som leder organisationen Chapter Four och som arbetar med mänskliga rättigheter säger till Annika Hamrud att det redan pågår ett folkmord i Uganda mot hbt-personer som han menar är den enda grupp som är hårt utsatt i hela samhället.

– Och genom att motkrafterna har blivit svagare och makthavare som Hillary och Bill Clinton och Barack Obama, som offentligt fördömde diskrimineringen av homosexuella i Uganda, är borta och hbtq-rörelsen i USA är upptagna med kampen i sitt hemland måste nu resten av världen visa sig. I en av de första Pridetillställningar som hölls i Uganda blev den kända hbt-aktivisten Kasha Nabagesera arresterad. Bill Clinton befann sig i Uganda och var på flygplatsen på väg att flyga ut. Efter ett samtal till presidenten Yoweri Museveni släpptes Kasha Nabagesera. Det var så konkret att ett telefonsamtal räddade henne. Men detta skulle inte ske idag. Donald Trump är vän med Museveni och de har samma ideologi. Dessutom har USA:s vicepresident Mike Pence varit med i sådana här kristna församlingar, säger Annika Hamrud.

Frågan om homosexualitet diskuterades i Uganda under hela 2000-talet. 2005 lades en mening till i konstitutionen där äktenskap mellan homosexuella förbjöds – trots att det redan var förbjudet. År 2009 lades en motion i parlamentet från David Bahati om en antihomosexualitetslag som skulle innebära dödsstraff för homosexualitet, det som har blivit känt som ”kill the gays bill”.

Vid några tillfällen har Pride-firande kunnat genomföras i Uganda utan att stoppas av polisen. Här firas i Entebbe den 8 augusti 2015.

Vid några tillfällen har Pride-firande kunnat genomföras i Uganda utan att stoppas av polisen. Här firas i Entebbe den 8 augusti 2015. Foto: Isaac Kasamani/AFP/TT

David Bahati, som tillhör regeringspartiet NRM var orolig över situationen med homosexuella i landet. Lagförslaget innebar bland annat tre års fängelse för den som inte inom 24 timmar rapporterade kännedom om en misstänkt homosexuell person. Livstids fängelse skulle ges för att vid ett tillfälle ha haft sexuellt umgänge med en person av samma kön och dödsstraff för att ha haft samkönat sex vid upprepade tillfällen. Frågan om dödsstraff togs dock bort i en senare version.

Lagen antogs och undertecknades av president Yoweri Museveni i februari 2014. Några månader senare upphävde Ugandas författningsdomstol lagen på formella grunder då för få ledamöter varit närvarande i parlamentet vid beslutet. Den starka kritiken från omvärlden och inhemska påtryckningar anses ha bidragit till att lagförslaget inte tagits upp igen i parlamentet. Samkönat sex är dock ett brott i Uganda sedan den brittiska kolonialtiden och den nuvarande lagstiftningen om ”könsligt umgänge i strid mot naturens ordning” är från 1950.

10 februari 2014 genomfördes aktioner världen över mot antihomosexualitetslagen i Uganda och president Yoweri Museveni uppmanades att lägga in sitt veto. I London överlämnade  personal vid Amnestys internationella sekretariat 86 169 namnunderskrifter till Ugandas beskickning.

10 februari 2014 genomfördes aktioner världen över mot antihomosexualitetslagen i Uganda och president Yoweri Museveni uppmanades att lägga in sitt veto. I London överlämnade personal vid Amnestys internationella sekretariat 86 169 namnunderskrifter till Ugandas beskickning. Foto: Azmina Dhrodia/Amnesty International

Många afrikaner beskriver idag homosexualitet som ett kolonialt påfund. Det har de lärt sig av de amerikanska predikanterna som har kommit till landet. Kärnan i det homofoba budskapet är att homosexuella har en agenda som de försöker infiltrera hela världen med. Den bokstavstroende kristendomen har plockats upp av politikerna i Uganda. När president Museveni använder framgångsteologi som går ut på att man ska be till Gud för att bli rik slipper han ta ansvar för problemen som finns i landet, skriver Annika Hamrud.

Annika Hamruds ”Fundamentalisterna – de nya kyrkorna och hatet mot HBTQ-personer” ges ut av Natur & Kultur

Annika Hamruds ”Fundamentalisterna – de nya kyrkorna och hatet mot HBTQ-personer” ges ut av Natur & Kultur Foto: Natur & Kultur

– Att använda hbt-personer som något dåligt innebär att ta bort fokus från allt annat som är problematiskt. Den skriande fattigdomen till exempel eller korruptionen i landet. Jag blir så arg eftersom Uganda är ett rikt land rent resursmässigt. De skrattar ofta och säger ”släng inte dina kärnor från frukten för då kommer det att växa träd mitt i vägen”. Landet är så bördigt. Det är genom reformer och arbete som folket får det bättre. Inte genom att be till Gud att han ska ge dig saker, säger hon upprört.

Trots president Musevenis hårdföra politik där han inte drar sig för att fängsla sina motståndare och utsätta medborgarna för tortyr finns det personer som kämpar för mänskliga rättigheter.

En av dem är Nicholas Opiyo som ledde arbetet med att överklaga antihomosexualitetslagen till författningsdomstolen. Han säger i boken att den legala processen är bara en del av kampen. Men det är pastorerna, affärsinnehavarna, läkarna, grannarna, föräldrarna, syskonen, släktingarna, boda boda-chaufförerna och skolkamraterna som är de som fördömer, stöter ut, vägrar vård, avskedar och misshandlar och dödar hbt-personer. Om det ska ske förändringar måste omvärlden agera, men det största ansvaret ligger hos de evangelikala grupperna.

– Om de började sprida kärlek skulle saker och ting bli bättre. Organisationer som Amnesty International gör ett viktigt arbete men samtidigt är det svårt eftersom landet är så korrupt. Eftersom de flesta är religiösa i Uganda kan icke-religiösa organisationer ha svårt för att påverka, menar Annika Hamrud.

Soledad Cartagena
sollan.carttis@hotmail.com

Läs också

Kasha Nabagesara.

Kasha Nabagesara. Foto: Martin Ennals Award

Kasha Nabagesera får Right Livelihood-priset 2015

Kasha Nabagesera får Martin Ennals-priset 2011

Läs mer från Amnesty Press

PRIDE2017: Rainbow Riots artister rappar mot homofobi (4 augusti 2017)

En universell kärlekshistoria under extrema förhållanden (18 februari 2017)

FN:s första hbtq-expert inleder sitt arbete (17 februari 2017)

Svårare för hbtqi-flyktingar: ”Du flyr från ett helvete och hamnar i ett nytt” (7 november 2016)

ÅRSMÖTE2016: Jimmy Sserwadda flydde från förtrycket i Uganda (17 maj 2016)

Homosexmotståndarna i Uganda planerar nytt lagförslag (20 januari 2015)

PRIDE: Livet efter antihomosexlagen i Uganda och hoppet efter konstitutionsdomstolens utslag (2 augusti 2014)

Musevenis balansgång (Amnesty Press nr 1/2014)

Nu kan bara president Museveni stoppa den nya anti-homosexlagen i Uganda (28 december 2013)

Ett liv i skuggan – möt homosexuella i Uganda (Amnesty Press 15 juli 2013)

Uganda i väntan på homosexlagen (Amnesty Press nummer 5/2012)

”De tror att det är ett virus” - Hbt-rörelsen i Uganda kämpar mot myter (12 november 2010)

”Varje morgon när jag vaknar frågar jag mig själv om jag kommer att överleva dagen” (2 augusti 2010)

Hetsjakt på hbt-personer i Uganda (19 januari 2010)

Sista dagen på Pride House: hbt-rättigheter i Uganda och diskussion om vithetsnorm (3 augusti 2009)

Läs också

Uganda: Discriminatory legislation fuels repression and abuse (Amnesty International 16 oktober 2014)

reportage | 2019-04-25
Av: Soledad Cartagena