När ljuset förbjuds

Den 4 juni var det 30 år sedan armén skickades ut för att våld krossa demokratirörelsen i Kina. Studenter och arbetare hade under flera veckor våren 1989, med Himmelska fridens torg i Peking som centrum, krävt politiska reformer och protesterna spred sig till allt fler städer. I dagens Kina försöker myndigheterna förhindra allt som kan påminna om massakern 4 juni 1989. I Hongkong blev däremot minnesvakan i Victoriaparken oväntat stor och enligt arrangörerna deltog 180 000 personer.

ledare | 2019-06-15
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
 Andrea Bodekull från svenska Amnesty håller tal på Sveavägen i Stockholm den 4 juni 2019.

Andrea Bodekull från svenska Amnesty håller tal på Sveavägen i Stockholm den 4 juni 2019. Foto: Independent Chinese Pen Center

Medan huvudnyheten i kinesiska statsmedier var att president Xi Jinping inlett en kampanj för sopsortering gjordes allt för att stoppa protester mot militärens krossande av demokratirörelsen på Himmelska fridens torg 4 juni 1989. Censuren på nätet ska ha utvidgat sin övervakning till ord som ”ljus”, då det denna dag kunde förknippas med försök att minnas de som dödades för 30 år sedan. I Hongkong oroas många av lagar som kan göra att människor utlämnas till Kina och den traditionella ljusvakan för offren fyllde Victoriaparken med tiotusentals människor som visade att de minns vad som hände 4 juni 1989.

I Peking beordrades aktivister att lämna huvudstaden eller sattes under extra polisövervakning för att ingen skulle våga uttala sig för utländska medier. Den populäre folkrockaren Li Zhi har inte synts till de senaste tre månaderna och hans sång ”Torget” ska enligt Sveriges radio också ha försvunnit från Spotify inför 30-årsdagen.

Demokratirörelsen våren 1989, med studenternas krav på ökad politisk frihet, arbetare som bildade ett embryo till fria fackföreningar och ett Himmelska fridens torg där tiotusentals människor sjöng ”Internationalen” i trots mot makten, skrämmer fortfarande Xi Jinping och dagens makthavare.

Därför publicerades i statskontrollerade Global Times också en hyllning till den ”vaccination” för 30 år sedan som ska ha gjort Kina immunt mot politisk oro i framtiden och för att slippa det öde som har drabbat Jugoslavien och Sovjetunionen. Global Times anklagade också dissidenter i exil för att tillsammans med västliga medier och politiker försöka påverka det kinesiska samhälle som ”har mognat” sedan 1989.

180 000 personer samlades enligt arrangörerna den 4 juni till en minnesvaka i Victoriaparken i Hongkong. Det var enda platsen i Kina där 30-årsminnet av massakern på Himmelska fridens torg kunde uppmärksammas.

180 000 personer samlades enligt arrangörerna den 4 juni till en minnesvaka i Victoriaparken i Hongkong. Det var enda platsen i Kina där 30-årsminnet av massakern på Himmelska fridens torg kunde uppmärksammas. Foto: Kin Cheung/AP/TT

Idag är Kina en växande global makt som också alltmer oblygt lägger sig i vad som sägs och görs i andra länder. Tre timmar innan 250 personer den 13 maj skulle mingla på Fotografiska museet i Stockholm, där FN-organet UNDP ville fira mänskliga rättigheter, fick de inbjudna meddelande om att evenemanget var ”uppskjutet”. Kina hade reagerat på att bilder av Dalai lama, Tibets exilledare, och konstnären Ai Weiwei skulle exponeras i utställningen "We have a dream".

På Sveavägen i Stockholm ställde 4 juni-rörelsen ut en stridsvagn för att markera årsdagen och företrädare för bland annat Amnesty och PEN höll tal för att påminna om att massakern i Peking kommer att fortsätta uppmärksammas tills de ansvariga för brotten 4 juni 1989 har ställts inför rätta.

Ulf B Andersson

Läs också

Stop the Hong Kong extradition bill (Amnesty International 14 juni 2019)

Kina: 4 juni - 30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg (Amnesty International 4 juni 2019)

Läs dessutom

China Tourism Culture Week kicks off in Stockholm (CGTN 5 juni 2019)

Dokumentärer på SVT

I samband med 30-årsminnet har SVT visat flera filmer om Himmelska fridens torg. I Dokument utifrån visades en fransk dokumentär i två delar ”Dagarna som skakade Kina”.

Och K Special visade ”Mitt 1980-tal” där filmaren Ronja Yu återvänder till Kina och berättar om den kreativa kampen för konstnärlig frihet i kinesiskt 1980-tal. Här finns berättelsen om Kinas ”Woodstock” en happening på Kinesiska muren och vi möter rocksångaren Cui Jian som hälsades med jubel när han kom till Himmelska fridens torg.
Filmerna finns på SVT Play.

ledare | 2019-06-15
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019