ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till”

Det finns stora brister i Sveriges arbete mot människohandel, särskilt när det gäller barn. Det menade flera deltagare i seminariet ”Hur bekämpar vi människohandeln i Sverige?” som arrangerades av Frälsningsarmén på tisdagen i Almedalen. Plattformen ”Civila Sverige mot människohandel” kräver bland annat att det tillsätts resurser till ett nationellt stödprogram och att handlingsplanen mot människohandel skärps.

Malin Bergman (C), kommunstyrelseordförande i Krokoms kommun, Annika Svensson, områdespolis i Uppsala–Knivsta, Region Mitt, Silvia Ingolfsdottir Åkermark, advokat på Brottsbyrån i Stockholm, Maria Strömkvist (S), riksdagsledamot och Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Foto: Ylva Sundgren

Regnet smattrar mot Frälsningsarméns lilla vita tält i hamnen i Visby. Det är fullsatt på seminariet ”Hur bekämpar vi människohandeln i Sverige?”, några åhörare står i tältöppningen och trotsar regnet med paraplyer och ponchos.

– Människohandeln är en av de största humanitära katastroferna, i Sverige och i världen, säger moderatorn Madeleine Sundell, nationell samordnare för Frälsningsarméns arbete mot människohandel.

Frälsningsarmén driver just nu kampanjen ”Billiga tjänster kan komma med ett högt pris” om arbetsexploatering.

Den informerar bland annat om hur människor från östra Europa rekryteras in i människohandeln. Det handlar, berättar Madeleine Sundell, om drömmar om ett jobb i ett annat land, till exempel som taxichaufför, massös, frisör eller på en biltvätt. Den sexuella exploateringen är känd för de flesta i Sverige, säger hon. Men det är svårare att upptäcka människohandel inom restauranger, nagelsalonger, byggbranschen, massagesalonger eller bland dem som tigger utanför matbutiker.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark är advokat på Brottsbyrån och representerar utsatta personer i brottsutredningar. Hon hoppas att Sverige och utredande myndigheter kommer att bli bättre på att se annan människohandel än enbart den sexuella exploateringen.

– Där ligger vi så mycket efter resten av världen, vi måste skärpa oss, säger hon.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark berättar att många som utsatts för människohandel är traumatiserade. Det tar lång tid innan de känner förtroende nog att berätta vad de varit med om. Det är vanligt att ha negativa erfarenheter av bland annat polisen i hemlandet.

– Många förstår inte heller att de är människohandelsoffer, de har varit utsatta i hela sitt liv, säger hon.

Det här, menar Silvia Ingolfsdottir Åkermark, gör den så kallade reflektionstiden viktig. Enligt Europarådets konvention om bekämpande av människohandel har utsatta personer rätt till minst 30 dagars reflektionstid för att återhämta sig och fatta beslut om de vill samarbeta med de brottsbekämpande myndigheterna.

I dag kan bara polis och åklagare begära reflektionstid.

Frälsningsarmén arbetar mot människohandel och kräver att Sverige ska implementera Europarådets konvention. Foto: Ylva Sundgren

Moderatorn Madeleine Sundell från Frälsningsarmén är också ordförande för Plattformen Civila Sverige mot människohandel, som samlar organisationer och aktörer inom civilsamhället.

De arbetar bland annat för att Sverige ska implementera Europarådets konvention och andra internationella åtaganden om rätt till stöd för personer som är utsatta för människohandel.

Organisationen drev också ett nationellt stödprogram 2016–2018, men fick i år avslag på sin ansökan om medel från Socialstyrelsen. Plattformen ställer nu tre krav på regeringen.

Det handlar om omedelbara medel till det nationella stödprogrammet där utsatta kan få stöd och skydd i minst 30 dagar, att fler personer än polis och åklagare kan ansöka om reflektionstid samt att regeringens nationella handlingsplan från 2018 stärks.

– Civilsamhället tycker att den är alldeles för vag, den innehåller inte allokering av resurser eller åtgärdsuppföljningar, säger Madeleine Sundell.

Silvia Ingolfsdottir Åkermark, advokat på Brottsbyrån i Stockholm, Maria Strömkvist, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ledamot i justitieutskottet och Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. Foto: Ylva Sundgren

Med på seminariet finns också Mikael Thörn, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, som har ett nationellt samordningsuppdrag om människohandel. Han håller med om mycket av kritiken. I den nationella handlingsplanen mot prostitution och människohandel finns inga ansvariga personer, tidsperspektiv eller uppföljningar. Jämställdhetsmyndigheten kommer dock, med sitt nationella samordningsordningsansvar, ta ansvar för att följa upp planen, säger han. Myndigheten ser också över arbetet i alla regioner för att finna och sprida goda exempel.

– På många ställen får brottsoffer i människohandel bra stöd och hjälp, men det är stora skillnader runt om i landet och det måste vi göra något åt, säger Mikael Thörn.

Jämställdhetsmyndigheten har också ett särskilt uppdrag om brottslighet i arbetslivet. Han berättar att myndigheten inom uppdraget utbildar olika inspektörer och samarbetar med polisen, Arbetsmiljöverket och Skatteverket.

– Vid tillslag har vi sett att det förekommer människohandel, bland annat på biltvättar och salonger för thaimassage. Arbetet kommer att fortsätta under hösten och samarbetet sker även internationellt och inom EU, säger Mikael Thörn.

Madeleine Sundell Foto: Ylva Sundgren

Moderatorn Madeleine Sundell lyfter fram att Europarådets expertkommitté Greta i två granskningar har påtalat Sverige behöver stärka dels identifieringen av barn och unga som är särskilt utsatta, och dels skydd och stöd. Jämställdhetsmyndigheten har också ett särskilt uppdrag när det gäller barn i människohandel.

Mikael Thörn håller med om att barn är en osynlig grupp som på många ställen i Sverige inte får det stöd och hjälp som de har rätt till.

– Det fanns tidigare en handlingsplan när det gäller barn i människohandel, 2016–2018, men den har upphört. Nu finns en handlingsplan mot människohandel generellt, där barn ingår, men skrivningarna är tunna. Vi har påpekat för departementet att det finns en stor risk att barns rättigheter inte tas på allvar. Det finns ett stort behov av riktade insatser till myndigheter runt om i landet, för det här är inte ett prioriterat område, säger han.

Maria Strömkvist är riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ledamot i justitieutskottet. Hon lyfer fram problemet med att rättssystemet ser personer som är utsatta för sexuell exploatering som vittnen och inte som brottsutsatta individer med rättigheter, det viktiga blir att få bevisning för att sätta dit personen som sålt dem.

Är Socialdemokraterna redo att puffa på för en förändring? undrar Madeleine Sundell.

– Jag kan inte uttala mig för partiet, men jag tycker att vi måste titta på det utifrån ett offer- och jämställdhetsperspektiv. Jag ställer mig bakom att se över det, säger Maria Strömkvist.

I panelen fanns också Malin Bergman, centerpartistisk kommunstyrelseordförande i Krokoms kommun. Hon säger att Centerpartiet och Centerkvinnorna stöder Plattformen Civila Sveriges tre krav.

Det Centerpartiet driver hårdast är att fler än förundersökningsledaren ska kunna bevilja reflektionstid. Det skulle till exempel kunna vara socionomer inom socialtjänsten eller migrationsverket. Dagens system förutsätter att brottsoffret på förhand har bestämt sig för att medverka i en utredning, vilket är problematiskt.

– När det gäller stödprogrammen har civilsamhället tagit ett stort ansvar för att Sverige inte kan leva upp till de krav vi skrivit under. Nu har de pengarna blivit hastigt tillbakadragna, och vi kan inte ha det här mellanrummet. Antingen måste staten och den offentliga sektorn ta fullt ansvar för att leverera det som krävs eller så måste vi ge mer stöd och resurser till civilsamhället, säger Malin Bergman.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Läs också

Amnesty i Almedalen

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)