Romer bakom stängsel när Belgrad bygger nytt

I början av april förstörde myndigheterna 50 bostäder utan förvarning. 250 personer blev hemlösa. Det handlar om romer i stadsdelen Nya Belgrad i den serbiska huvudstaden. Här hägnas romer in samtidigt som Serbien har varit ordförande i ”Decenniet för inkludering av romer”. Christina Wassholm berättar om verkligheten för romer i dagens Belgrad.

Det var samma dag som Simply Red skulle ha konsert i fortet Kalemegdan i Belgrad som jag träffade Borka Vasic för första gången. Hon lagade lunch på kontoret där Regional Centre for Minority Rights håller till. Hon hade fått socialbidrag den dagen, 4 000 dinarer vilket motsvarar knappt 450 kronor, och bjöd personalen på centret på soppa, sallad, ost och bröd.
Borka bor sedan två år tillbaka i romakvarteret under järnvägsbron i block 67 i Nya Belgrad. Det är ett av ungefär 120 romakvarter, eller ”illegala bosättningar” som de kallas, i Belgrad. Just det här området har under våren och sommaren blivit ett exempel på glappet mellan Serbiens minoritetspolitik på pappret och i praktiken. För samtidigt som Serbien avslutade sitt ordförandeår i ”Decenniet för inkludering av romer”, under vilket boendefrågan varit ett av fyra prioriterade områden, har Borka och hennes grannar både blivit inhägnade och sett sina hem förstöras av grävskopor.

Romakvarteret från insidan, stängslet i bakgrunden och järnvägsbron som löper över kvarteret.

Stadsdelen Nya Belgrad på nordvästra sidan av floden Sava är ett klassiskt exempel på socialistisk arkitektur. Breda boulevarder rutar in höghusområden i numrerade block. Mellan höghusområdena finns gott om attraktiv mark som nu säljs ut. Shoppingcenter, kontorskomplex och nya idrottsarenor ploppar upp. En utveckling som sporrar politikerna i Belgrad stad att göra något åt de romska bosättningarna, av vilka de flesta funnits i många år, och där det bland annat bor en stor mängd flyktingar från Kosovo.

Belgrad arrangerade en av världens största idrottstävlingar under de två första veckorna i juli, Universiaden, för 10 000 studenter från hela världen. Mellan shoppingcentret Delta City och romakvarteret där Borka bor har det byggts ett helt nytt bostadsområde, Belville, som hyste de tävlande. Det var när det behövde byggas en genomfartsled till Belville i april som grävskopor tidigt på morgonen demolerade 50 hus i romakvarteret. Och inför de internationella gästernas ankomst sattes ett stängsel upp runt kvarteret, ett stängsel som sedan pryddes med färgglada banderoller med Universiadens logga så att Borka och hennes grannar inte kunde se ut och gästerna inte kunde se in.

Aktivister och konstnärer från ett kollektiv som kallar sig Andra Scenen ordnade alternativ festival i romakvarteret medan Universiaden pågick. De sade i ett uttalande:
”Vi går inte med på att medborgare stängs in i getto för 'stadens bästa', att Belgrad stad sätter upp staket för att gömma det skamliga – misären och fattigdomen som romerna lever i. De är mer intresserade av mediebilden av vår stad än av att förbättra människors levnadsvillkor".

Antifascistiska kampanjens protest utanför shoppingcentret Delta City.

Den där dagen när jag träffade Borka tog vi en spårvagn till block 67. Vi hoppade av på hållplatsen vid shoppingcentret Delta City. Antifascistiska kampanjen ordnade protestmöte mot stängslet som satts upp runt romakvarteret. De jämförde de inhägnade romerna med läger under andra världskriget och det stod ”Död åt statsfascismen” på en banderoll. Borka höll sig vid sidan av och sa´de tyst att hon inte tycker om att de använder ordet fascism. Hon är rädd att det kan bli problem. Under våren har det varit flera attacker på romer från skinheads och andra högergrupper. På serbiska Stormfrontsidan på webben jublas det över stängslet runt romerna.
– Det känns som att vi är ingenting. För oss är det inte ett stängsel, för oss är det ett läger, säger Borka.

Stängslet patrullerades dygnet runt av poliser både på in- och utsidan medan Universiaden pågick. Stängslet står kvar idag och de boende är inte inlåsta, det finns öppningar i stängslet, men de kommer inte längre åt vatten och deras lastbilar som de kör återvinningsmaterial och containerfynd med kommer inte längre in i området.

Jag följer med Borka hem en dag. Hon har varnat mig för råttor, men när hon visar mig runt i kvarteret ser jag inga. Bara hundar som nafsar runt mina ben. Borka skyndar på mig när jag fotograferar, med ängsliga blickar mot de patrullerande poliserna. De boende har dragit elledningar från gatlyktorna så de har ström under kvällar och nätter när de är tända.
Borka säger hela tiden Olympiaden när hon pratar om Universiaden. Och likheterna med till exempel OS i Aten 2004 är tydliga - då vräktes romer för att lämna plats åt nya arenor, utan att erbjudas rimliga alternativ.

Borka Vasic visar runt i romakvarteret där hon bor. I bakgrunden skymtar man stängslet som satts upp.

Decenniet för inkludering av romer är ett initiativ av tio central- och östeuropeiska länder. Erfarenheter bland dem med visar att det mest humana sättet att lösa boendefrågan för de romer som bor i så kallade tillfälliga bosättningar är att legalisera de områdena och se till så att det finns infrastruktur i form av vatten, elektricitet och sophantering. I Serbien beräknas det bo en kvarts miljon romer fördelade på 600 sådana bosättningar. Nära hälften av dem har dömts ut som inadekvata för boende. Sedan Romadecenniet inleddes 2005 har endast en av de 600 bosättningarna blivit legaliserad.

När de 50 bostäderna i block 67 förstördes i början av april gjordes det utan förvarning. 250 personer blev hemlösa. Belgrad stad, som låg bakom demoleringen, erbjöd alternativt boende genom att sätta upp containrar i en förort till Belgrad. Men de boende där blockerade vägen och hotade sätta eld på containrarna om det flyttade romer dit. Borgmästare Dragan Djilas sade att han kunde förstå protesterna och erbjöd istället tillfälliga sovplatser på stadens härbärge för hemlösa. Och upprepade att de romer som är skrivna i Belgrad ska få hjälp genom de sociala myndigheterna. Alla andra ska återvända dit de kommer ifrån.
- Några dussin Belgradbor kan inte hålla resten av staden som gisslan. De bodde där olagligt och det är nödvändigt att de flyttar därifrån så att en ny väg kan byggas, en väg som behövs för utvecklingen av den delen av staden och för de arrangemang som ska hållas där, sade Dragan Djilas.

– Staten är skyldig att inleda dialog med de boende och att förhindra att människor blir hemlösa, sade Goran Miletic från Svenska Helsingforskommittén på en presskonferens. Han tog också upp problemet med avsaknad av identitetshandlingar hos många av de boende, vilket hindrar dem från att kunna söka hjälp från socialtjänsten. Amnesty International uttryckte också oro över vart de 22 000 romer som är internflyktingar i Serbien sedan Kosovokonflikten ska ta vägen.
Också den serbiska diskrimineringsombudsmannen riktade skarp kritik mot Belgrads stad. Han sade att ”grävskopor och poliser kan inte lösa romernas boendesituation, eller implementera Romadecenniet”. I ett gemensamt uttalande sade ett antal romaorganisationer att det här visar tydligt att Serbien “inte har någon systematisk lösning på de problem som har ackumulerats under decennier av etnisk diskriminering”.

Innanför stängslet tar Borka med mig från hem till hem. Barnen är nyfikna och kommer fram, flera av dem jag pratar med har bott i Sverige eller har släktingar där. De bor i skjul av papp och plåt bland högar av skräp och avfall. Grannar till Borka kommer och berättar att en polisinspektör varit och sökt henne under dagen. När vi sitter på sängen i Borkas skjul bläddrar hon bland sina papper och väljer ut några som hon ber mig ta med mig när jag går, som en säkerhetsåtgärd.

Innanför stängslet bor romerna i skjul av papp och plåt.

Borgmästaren Dragan Djilas har sagt att problemet med de romska bosättningarna ska lösas under hösten. Frågan är vart romerna ska ta vägen. Belgrad stad har fortfarande inte hittat något ställe att sätta upp containrar på för de 250 personer vars hem blev förstörda i april.

Text och bild: Christina Wassholm

Christina Wassholm är frilansjournalist bosatt i Belgrad. Hennes bok ”Vi är Serbiens hjärta – Ett reportage om party, panik och politik” (Silc) kom ut i december 2008.

Läs mer:

Amnesty om tvångsvräkningarna i Nya Belgrad: ”Serbia: Roma evictions endanger people’s lives” (8 april)

Europas glömda flyktingar (Amnesty Press 1/2008)

Serbia has to strengthen human rights implementation, says Commissioner Hammarberg (Europarådets rapport om bland annat situationen för romer i Serbien (11 mars 2009)