Inte helt ärlig, men tillräckligt

Betyg: 3 AP-nummer

99 % ärlig
Originaltitel: 99 % ærlig
Regi: Rune Denstad Langlo
Manus: Khalid Maimouni
Medverkande: Amina Sewali, Haji Saleenm, Assad Arif, Emir Mulasmanovic
Ursprungsland: Norge**

I dokumentären ”99 % ärlig” presenteras fyra unga människor i Norge och deras hip hop-grupp Forente Minoriteter. Vi får följa med i den musikaliska processen och se hur låtarna växer fram när de väldigt olika individerna möts i det de har gemensamt: svårigheten att pussla ihop sin kulturella identitet.

Hajis mamma dör och vi får följa med på begravningen. Haji har abrupt stigit i familjehierarkin och står längst framme vid kistan och gråter. Ansvaret som han får bära över två yngre syskon tynger, det syns. Samtidigt ser han det inte som en belastning: ”De är mitt blod” säger han.

Emir flydde från Bosnien med sin familj när han var åtta år gammal. Han minns inte mycket av kriget förutom bilbomberna utanför lägenheten. Sedan minns han flykten, och hur det vara att möta det norska samhället för första gången.

Aminas familj kommer från Uganda. Hon har bott i Norge sedan tre-årsåldern och går på ett gymnasium med musikinriktning. Nästan alla andra har en klassisk skolning i musik och spelar fiol eller piano. Amina kan inte ens noter, men blir erbjuden skivkontrakt.

Amina har erbjudits skivkontrakt och Haji ansvarar för sina småsyskon.

Assad är född i Norge av pakistanska föräldrar. Han rappar om sin pappas besvikelse över sonens vägval i livet, men hoppas att fadern en dag stolt ska presentera sin son som musiker.

De skämtar med varandra och slänger sig med ordet ”kebab-norska”, nästan som ett skällsord. De vet inte hur de ska ställa sig till slangen lika lite som de vet hur de ska få ihop ”norskheten” med det kulturella ursprung som skiljer dem från den norska normen. Det är en konflikt som vi sett skildrad många gånger förut i både dokumentärt och fiktivt format, men som fortfarande känns aktuell och viktig eftersom erfarenheten delas av många unga både i Norge och Sverige. Den här filmen lyfter på ett varmt sätt fram fyra unga personer ur den dimma som stereotypisering och främlingsfientlighet sprider över gruppen ”unga med invandrarbakgrund”.

”99 % ärlig” är inte bara titeln på filmen utan även hip hop-gruppens skiva som vi får följa i skapelseprocessen. Men 99 % kan också, om man vill se det hela metaforiskt, vara ett konstaterande att aldrig fullt ut kunna möta de motstridiga krav som ställs från samhället och familjen. En vanlig känsla för många unga kan man tänka, men ställd på sin spets när förväntningarna är som natt och dag sett ur ett kulturellt perspektiv.

Dokumentären handlar om fyra ungdomars musikskapande och identitetssökande.

Filmen lämnar tyvärr lite för många frågetecken, till exempel hur gruppen startades och de fyra ungdomarnas förhållande till varandra. Jag har också svårt att urskilja en kronologi i berättandet. När jag läser att regissören Rune Denstad Langlo har följt de fyra ungdomarna under två års tid blir jag förvånad: det hade lika gärna kunnat vara en månad. Jag är inte helt säker på om det är till för- eller nackdel för filmens komposition. Risken finns att verklighetens Amina, Assad, Haji och Emir försvinner i klipp efter klipp som ofta känns ryckta ur sina sammanhang.

Samtidigt har man riktat allt fokus på de fyra ungdomarnas strävan att pussla ihop sig själva och hitta egna identiteter genom sitt musikskapande, vilket är väldigt fint skildrat. Inga distraktioner, bara fyra individers tankar och musikaliska uttryck, om än att det kunde ha skildrats något mer ingående. Filmen är trots allt både kreativ, charmig och lättsam och kan fungera som ett vitamintillskott i det begynnande höstmörkret.

Text: Anna Wehlin