Hon skildrar dramatiken i Jemen

När journalisten Tanja Holm lämnade Stockholm för att flytta till Jemen 2009 fick hon höra av en del att det var ett vansinnesprojekt. Men hon stannade i fem år. Nu har hon gett ut en bok om det Jemen hon älskar.

reportage | 2015-06-27
Av: Bitte Hammargren
Även publicerad i AmnestyPress #2/2015
JEMEN INIFRÅN. Frilansjournalisten Tanja Holm har bott i Jemen i fem år och har precis gett ut en bok om ett land med lång historia och ung befolkning.

JEMEN INIFRÅN. Frilansjournalisten Tanja Holm har bott i Jemen i fem år och har precis gett ut en bok om ett land med lång historia och ung befolkning. Foto: Copyright @explorer Mikael Strandberg

Under Jemens dramatiska omvälvningar har frilansjournalisten Tanja Holms reportage från denna arabiska hetluft dykt upp i Amnesty Press, Feministiskt Perspektiv och andra medier.

Fram till vårens lansering av hennes debutbok, Jemen är bra! (Leopard förlag), har hon dock varit en doldis för de flesta. Genom boken har hon dock trätt ut ur halvskuggan för att ge insiktsfulla och levande beskrivningar av ett land med urgamla rötter och mycket ung befolkning där nästan hälften av invånarna är under 18 år.

Vi träffas under en hektisk vecka när hennes bok är rykande färsk. Vid varje boksignering får hon förklara titeln på sin bok. De som har tagit del av nyhetsrapporteringen från Jemen tänker på krossade drömmar om demokrati, hunger och vattenbrist, separatister i södern, al-Qaida och amerikanska drönarattacker. Under senare tid domineras rapporterna av Iranstödda houthimilisers framfart och flyganfallen från en koalition ledd av Saudi-arabien.

– Men i Jemen inleds varje samtal med al-Yemen tamam, eller Jemen är bra. Först när det är sagt det kan man tala om alla problem, säger Tanja Holm.

Under sina resor kors och tvärs i denna vidsträckta republik med cirka 25 miljoner invånare har hon blivit gripen vid två tillfällen. Först i hamnstaden Aden, där separatiströrelsen al-Hirak är stark. Andra gången i den karga provinsen Hadramawt, där regeringsstyrkor har bekämpat al-Qaida.

– Varje gång jag har hamnat i knipa har jemeniter hjälpt mig loss. En gång var det en lokal journalist, som jag inte känner. Andra gången den poliskonstapel som arresterat mig. Så jag har haft tur!

Men det handlar om mer än tur. Tanja Holm äger en god kombination av mod, upptäckarglädje och förmåga att få kontakt med människor. Hon får mig att tänka på en katt, som alltid landar på tassarna, när hon är på väg att falla.

ÖKENVANDRING. Under inspelningen av Mikael Strandbergs film mötte de Ali Ali som lät dem bo i hans största tält och bjöd dem på en festmåltid

ÖKENVANDRING. Under inspelningen av Mikael Strandbergs film mötte de Ali Ali som lät dem bo i hans största tält och bjöd dem på en festmåltid Foto: Copyright @explorer Mikael Strandberg

Hon har också sinne för vardagens absurditeter. Hon har vandrat med kamel genom öknen tillsammans med filmaren Mikael Strandberg från Dalarna – till urbaniserade beduiners oförställda förvåning, när filmen ”Expedition Jemen – 52 grader i skuggan” gjordes. Hon har sökt upp vattenministern i huvudstaden Sanaa för att intervjua honom om hur odlingarna av qat, ett vanligt berusningsmedel i Jemen, stjäl landets knappa vattentillgångar. Det slutade med att ministern bjöd Tanja hem till sig för en qat-session. Först då kunde han slappna av och säga hur allt egentligen förhöll sig. I Jemen härskar lokala stammar eller klaner över områden där de tillämpar sin egen rättskipning. Kidnappningar har av tradition varit en inkomstkälla.

– Den jemenitiska kulturen kräver att en kidnappad behandlas som en gäst, får sova på bästa platsen och äta den godaste maten. När två av mina vänner kidnappades kollade en person att de hade det bra. Men numera finns också en skräck för att de kidnappade ska säljas vidare till al-Qaida, säger hon.
– Klanerna är dock vana vid att byta sida. De är politiskt väldigt pragmatiska.

LYCKOST. – Jag har haft tur! Säger frilansjournalisten Tanja Holm efter att ha bott i Jemen och bara blivit arresterad två gånger.

LYCKOST. – Jag har haft tur! Säger frilansjournalisten Tanja Holm efter att ha bott i Jemen och bara blivit arresterad två gånger. Foto: Stefan Bladh

Under en av sina resor besökte Tanja Holm staden Radaa, belägen i en av de provinser där al-Qaida är starkt. Hon försökte bena ut hur denna stad med 60 000 invånare kunnat bli ett fäste för al-Qaida utan att ett enda skott avlossats. Hon bad att få träffa de lokala al-Qaidaledarnas familj men fick ett uttryckligt nej. Trots det ställde en annan ung al-Qaida-medlem upp för en intervju.
– Jag mötte unga män som saknade tilltro till de politiker som styrde i Sanaa. Dessa unga hade från början stött Arabiska våren men insett att kraven från Jemens ungdomsrörelse inte skulle uppfyllas. I brist på alternativ blev de tilltalade av Ansar al-Sharia, en lokal gren av al-Qaida.

Några dagar efter hennes besök ägde en dödlig amerikansk drönarattack rum i närheten av Radaa. Familjen, som Tanja Holm hade bett att få träffa, tros ha varit måltavla för attacken, men i stället dödades vanliga civila.

Efter den attacken blev Tanja Holm spionmisstänkt. Hon blev tvungen att sätta sig på första bästa plan till Kairo. I Egypten ställdes hon inför ett svårt val: Att antingen ta risken att återvända till Jemen för att fullfölja sitt bokprojekt eller att välja säkerheten och kanske aldrig mer sätta sin fot i Jemen.
– Förlaget i Sverige bad mig välja säkerheten. Det material jag hade samlat på mig räckte för en bok, tyckte de.

Tanja Holm kom dock fram till att hon måste återvända, och det snabbt, för att bli rentvådd från al-Qaidas spionmisstankar.
Den första tiden efter återkomsten var ångestfylld. Hon flyttade runt mellan olika vänner och tog på sig ansiktsslöjan niqab så for hon rörde sig ute.
– Det tog flera veckor innan rädslan klingade av.

PÅ MIN GATA. Utsikt från Tanja Holms lägenhet i gamla stan i Sanaa, Jemens huvudstad.

PÅ MIN GATA. Utsikt från Tanja Holms lägenhet i gamla stan i Sanaa, Jemens huvudstad. Foto: Tanja Holm

Resor runt i Jemens provinser gav henne också en insikt i hur USA:s drönarattacker har påverkat jemeniterna.
– Attackerna sätter sig på alla känslor. Om det är bröllopsfest, då alla borde vara glada, finns rädslan ständigt där för en drönarattack.
–Innan jag reste runt i provinserna tänkte jag rent statistiskt att drönarna ”bara” hade dödat drygt 1 000 personer, varav minst 157 civila. Men de som ständigt hör brummandet från drönarna, påminns om att en attack kan ske när som helst och slå till mot fel personer.

– Även i öknen, där folk brukade ha picknick, känner sig människor jagade av drönarna. De har också räknat ut vilka bilmodeller som oftast blir attackerade. Deras livsutrymme har blivit så begränsat. USA berättar ju inte vad eller vilka som är misstänkta.

Tanja Holm var på plats när houthirebeller – varav de flesta tillhör en shiitisk inriktning (zaydismen) – tog makten i huvudstaden Sanaa hösten 2014. Hon insåg snart att den avsatte diktatorn Ali Abdullah Saleh, som i sex krig försökt krossa houthirörelsen, bytt sida och gjort gemensam sak med dem.

– Houthierna stöddes av de delar av armén som var lojala med Saleh. De trängde sig in hemmen till ledare som flytt men rörde inte Salehs hem.
Tanja Holm har lärt sig hur snabbt allianser kan skifta. Som president och diktator i 33 års tid blev Saleh beskyddad av den mäktiga grannen, Saudiarabien. Under usa:s ”krig mot terrorn” blev han Washingtons förtrogne. År 2012 tvingades han lämna presidentposten men lämnade aldrig politiken.

FAR&SON. Affisch köpt under den Arabiska våren 2011 som föreställer Ali Abdullah Saleh (till höger) som regerade Jemen i drygt tre decennier, och hans son Ahmed Ali Saleh. På arabiska står det ”Jemens majestätiska berg”.

FAR&SON. Affisch köpt under den Arabiska våren 2011 som föreställer Ali Abdullah Saleh (till höger) som regerade Jemen i drygt tre decennier, och hans son Ahmed Ali Saleh. På arabiska står det ”Jemens majestätiska berg”. Foto: Tanja Holm

Saleh har nu lierat sig med saudiernas värsta fiender i Jemen – de Iranstödda houthirebellerna, som i sin tur är arvtagare till Saudiarabiens forna vänner i Jemen, den religiösa monarki, eller imamat, som härskat i cirka 1 000 år innan den avsattes 1962.

Efter Salehs avgång såg Jemens unga revolutionärer hur deras drömmar om demokrati smulades sönder bit för bit. En skakig övergångsperiod, ledd av Salehs efterträdare, den Saudistödde president Hadi, följdes av houthiernas maktövertagande och därefter Saudiarabiens bombningar. Händelseförloppet har fyllt de unga demokrativännerna med fasa, säger Tanja Holm:
– Houthierna hade en politisk gren som fick ett bredare stöd inom landet, när de krävde stopp för korruption. Men de har också en milis som är direkt styrd av houthiledaren Abdulmalik al-Houthi och hans släktingar. På deras direkta order tog milisen över Sanaa. Houthiernas politiska gren blev därmed marginaliserad.

KVARTERSBUTIK. På väggarna hänger houthiernas ledare Abdulmalik al-Houthi (till vänster) och hnas bror och rörelsens grundare Hussein al-Houthi.

KVARTERSBUTIK. På väggarna hänger houthiernas ledare Abdulmalik al-Houthi (till vänster) och hnas bror och rörelsens grundare Hussein al-Houthi. Foto: Tanja Holm

Houthierna har ett samarbetsavtal med Iran, påpekar Tanja Holm.
– Jag träffade deras andlige ledare 
Murtada al-Muhatwari al-Hassani 2012. 
Han sade redan då att ”om Iran vill ge oss vapen och pengar, så var så goda”.
I mars i år sprängdes den andlige ledaren till döds i ett bombdåd som terrorgruppen is, rivaler till al-Qaida tog på sig.

Mitt i detta komplexa politiska landskap rör sig den avsatte Ali Abdullah Saleh. Han har sagt att den som vill styra Jemen måste behärska konsten att dansa på ormhuvuden. Det kan han kanske bättre än någon annan.
Så när stridsdammet efter Saudiarabiens flyganfall över Jemen har lagt sig, kommer då Saleh eller hans son Ahmed att inta presidentpalatset?
– Det är inte omöjligt. Genom houthiernas maktövertagande har Saleh åter fått makt över landets myndigheter. Hans brorsöner söker samtidigt återta viktiga poster.

Saudiarabien vill se den landsflyktige president Hadi återinsatt. Men han är för svag och har knappast en chans, spår Tanja Holm.
Hur det ska gå i denna häxkittel, medan bomberna faller, är svårt att förutspå.
– Men Jemen blir bra, inshallah, om Gud vill, säger Tanja Holm.

Bitte Hammargren

Bakgrund/Tanja Holm
FÖDD: I Kosovo 1981. Uppvuxen i Sverige och Slovenien.

BAKGRUND: Journalistutbildad i Uppsala. Studerat arabiska i Kairo. Tillbringade fem år i Jemen, officiellt som student i arabiska. Vid sidan av studierna blev det mycket rapportering under dramatiska perioder och till sist ett bokprojekt. Hon har tidigare skrivit sitt förnamn som Tanya men har nu ändrat till Tanja.

AKTUELL: Med debutboken ”Jemen är bra!” som ges ut av Leopard förlag.

Läs artiklar av Tanja Holm i Amnesty Press

»Grattis till oss alla« (Nr 4/2011)

Jemens en miljon krig (Nr 4/2011)

Läs också recension av Tanja Holms bok "Jemen är bra!"

Läs mer om Jemen från Amnesty Press

Det politiska kaoset i Jemen riskerar att förvärras (29 januari 2015)

En försummad chans (Nr 3/2013)

ALMEDALEN: Bahrain och Jemen - de bortglömda revolutionerna (5 juli 2013)

Tårarnas port (Nr 2/2013)

Stor besvikelse bland Jemens revolutionärer (21 februari 2013)

Mord i lönndom (nr 1/2013)

Boushra al-Maqtary om Jemen: Saleh har avgått men regimen är kvar (10 januari 2013)

Fredspristagare i fokus (15 december 2011)

Unga demonstranter tar avstånd från oppositionen: ”President Saleh måste fängslas”. (18 maj 2011)

Vilket hyckleri! (Nr 1/2011)

Amerikanskt militärt bistånd underblåser konflikt i norra Jemen (15 december 2010)

Fler Houthirebeller dömda till döden (4 november 2009)

Ingen fristad för flyktingarna i Saada (14 oktober 2009)

Massprotester i södra Jemen (7 oktober 2009)

Krisen skärps - tiotusentals nya flyktingar i Saada (23 september 2009)

Jemen i skuggan av kriget mot terrorismen (Nr 5 /2007)

Backlash för kvinnorna i Jemen (5 mars 2007)

Jemens nya MR-minister vill införa ombudsmän (nr 3/2003)

reportage | 2015-06-27
Av: Bitte Hammargren
Även publicerad i AmnestyPress #2/2015