Belarusdagarna: Förtrycket av oppositionella går i vågor

Trots perioder av mildare förtryck i Vitryssland (Belarus) återgår regimen alltid till hårdföra auktoritära metoder för att kväsa oppositionen. Under årets Belarusdagar, organiserade av Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter den 13-15 mars, tryckte människorättsförsvarare på den fortsatt svåra situationen för demokratirörelsen. Den 25 mars väntas nya protester vid 100-årsdagen av den vitryska folkrepubliken 1918.

reportage | 2018-03-22
Av: Marina Henrikson
Natalja Radzina säger att den absoluta majoriteten av befolkningen är emot president Aleksandr Lukasjenko.

Natalja Radzina säger att den absoluta majoriteten av befolkningen är emot president Aleksandr Lukasjenko. Foto: Marina Henrikson

– Det behöver inte vara ett aktivt förtryck hela tiden utan det är vågor av förtryck som sätter skräck och som håller i sig, säger Natalja Radzina som är chefredaktör för medborgarinitiativet Charta 97:s nyhetssajt.

Charta 97 är inspirerad av medborgarrörelsen Charta 77 som bildades på 1970-talet för att kräva respekt för mänskliga rättigheter i det kommunistiska Tjeckoslovakien, och sajten är Vitrysslands största oberoende nyhetssajt. Verksamheten är sedan sex år tillbaka förlagd till Warszawa i Polen på grund av de stora svårigheterna att verka från hemlandet.

Regeringen blockerar sajten sedan slutet av januari, vilket gjort att den tappat cirka 70 procent av sina läsare. Natalja Radzina säger att oppositionen inte har någon plats i de traditionella medierna, men att sajtens popularitet visar att befolkningen vill ha tillgång till oberoende information.

Enligt Andrus Klikunou, styrelseledamot i Vitrysslands oberoende journalistförbund (BAZj), innebar år 2017 ett antal nya trender när det kommer till medieklimatet i landet. Bland annat så har förtrycket av bloggare ökat, frilansande journalister bötfälls i än högre grad för så kallat olaga framställande av massmedia, och oberoende journalister hotas i vissa fall med att staten ska ta barnen ifrån dem.

Artisten Palina Respublika uppträdde under invigningskvällen av Belarusdagarna.

Artisten Palina Respublika uppträdde under invigningskvällen av Belarusdagarna. Foto: Marina Henrikson

– Vi har en regim vars högsta mål är att behålla makten. Målen helgar medlen. Alla medel är tillåtna, enligt dem. Vilka är det de är rädda för? Jo, de är naturligtvis rädda för självständiga röster, säger Andrus Klikunou.

Ett annat sätt för regimen att behålla makten är att kontrollera valen. Den 18 februari var det lokalval runt om i landet.

Zmitser Selaujou från den vitryska människorättsorganisationen Vjasna säger att lokalvalen inte kan anses ha varit fria och demokratiska.

Det skedde bland annat felaktigheter vid registreringen av kandidater, valövervakare hade svårt att utföra sitt arbete, och det förekom grova lagöverträdelser gällande förtidsröstning.

Andrus Klikunou anser att förtrycket i landet växer, speciellt mot journalister. Här med Natalja Radzina.

Andrus Klikunou anser att förtrycket i landet växer, speciellt mot journalister. Här med Natalja Radzina. Foto: Marina Henrikson

På en fråga från publiken om det fanns några indikationer på rysk inblandning i lokalvalen svarade Juras Lukasjevitj, vice ordförande för oppositionspartiet Vitryska folkfronten (BNF), att det inte finns någon anledning för Ryssland att lägga sig i valet eftersom president Aleksandr Lukasjenko sköter valen på det sätt grannlandet önskar:

– Vi har ett mycket nära samarbete med Ryssland. Vi har bland annat tullunionen och ett militärpolitiskt samarbete. Ryssland känner att de har stor kontroll över Lukasjenko. De vill att han ska vinna. Så länge de stödjer Lukasjenko så kommer de låta honom sköta valen i fred.

Zmitser Selaujou säger att förföljelserna av oberoende journalister fortsätter.

Zmitser Selaujou säger att förföljelserna av oberoende journalister fortsätter. Foto: Marina Henrikson

Natalja Radzina säger att om omvärlden inte reagerar hårdare på yttrandefrihets- och människorättssituationen i landet kommer Ryssland att utnyttja detta utrymme. Hon är generellt kritisk mot att västländerna inte reagerar tillräckligt starkt när det gäller de vitryska myndigheternas förtryck.

Detta förtryck riktas även mot oliktänkande studenter. Aljaksandra Kuzmitj, internationell sekreterare i Vitrysslands oberoende studentförbund (ZBS), säger att tendensen att relegera studenter har bestått. En taktik som används för att kontrollera studenterna är att universiteten har uppsikt över deras konton på sociala medier.

Studenterna får inte föra fram kritik mot universitetet och de kan kallas till uppfostrande samtal med universitetsledningen. Juras Lukasjevitj, som själv tidigare blivit relegerad från Belarus statliga universitet, säger att varje universitet, skola och yrkeshögskola har så kallade ideologiska avdelningar som ägnar sig åt att leta efter studenter med avvikande politiska åsikter.

Enligt Juras Lukasjevitj är förtrycket mot studenterna idag mer selektivt. Han anger att det delvis beror på att så många redan blivit relegerade, men nu inriktar sig universitetsledningen på ledare som kan engagera fler. Han säger att det är ett effektivt sätt att hålla nere det politiska engagemanget bland studenterna.

Aljaksandra Kuzmitj berättar om bristen på organisations- och yttrandefrihet i Vitryssland.

Aljaksandra Kuzmitj berättar om bristen på organisations- och yttrandefrihet i Vitryssland. Foto: Marina Henrikson

Aljaksandra Kuzmitj från Vitrysslands oberoende studentförbund tror att myndigheterna kommer att studera studenternas konton på sociala medier inför 100-årsfirandet av den Vitryska folkrepubliken, BNR, den 25 mars. Folkrepubliken har en viktig roll att spela för oppositionen och man använder bland annat BNR:s vitröda flagga som enande symbol.

Den 25 mars har för övrigt blivit oppositionens stora årliga protestdag. Förra året var protesterna större än vanligt då folk gick ut på gatorna för att protestera mot den så kallade ”parasitlagen” som innebär att personer som arbetat och betalat skatt under färre än 183 dagar under ett år måste betala en större summa pengar. Protesterna övergick till att uttrycka ett allmänt missnöje med främst den ekonomiska situationen i landet, och blev brutalt nedslagna av regimen.

Regeringen i den vitryska folkrepubliken 1918. Efter att bolsjevikerna 1921 bildat den vitryska sovjetrepubliken, som 1922 blev en del av Sovjetunionen, bildades en exilregering.

Regeringen i den vitryska folkrepubliken 1918. Efter att bolsjevikerna 1921 bildat den vitryska sovjetrepubliken, som 1922 blev en del av Sovjetunionen, bildades en exilregering. Foto: Okänd/litvin.org/Wikimedia

Formen och storleken på årets protester och omvärldens reaktioner på dessa återstår att se. Sveriges och andra länders tidigare reaktioner på händelseutvecklingen i Vitryssland var för övrigt ett ämne som framkallade relativt omfattande diskussioner. Sveriges hållning och agerande fick både ris och ros. Martin Uggla, ordförande för Östgruppen, sade att Sveriges röst hördes mer förut, åtminstone fram till år 2012.

Johannes Danielsson berättar att Sverige ger ett omfattande ekonomiskt bistånd till Vitryssland.

Johannes Danielsson berättar att Sverige ger ett omfattande ekonomiskt bistånd till Vitryssland. Foto: Marina Henrikson

Som företrädare för den svenska utrikespolitiska hållningen fanns Johannes Danielsson, politiskt sakkunnig hos utrikesminister Margot Wallström. Han betonade Sveriges framåtsyftande arbete för mänskliga rättigheter och demokrati i Vitryssland. Han angav dock att regeringens politik inte är statisk och att det nuvarande stödet kan ses över om det inte hamnar rätt.

Johannes Danielsson tryckte även på vikten av EU:s engagemang och kommenterade beslutet att upphäva sanktionerna mot landet 2016:

– EU är den aktör som verkligen kan sätta press på Vitryssland. Det ligger i vårt intresse att EU talar med en tydlig röst. Vi var inte pådrivande för att EU skulle lyfta sanktionerna mot Vitryssland 2016 men som vi vet är det trots allt så att besluten inom EU måste fattas av alla medlemsstater gemensamt.

Ett flertal av de vitryska människorättsaktivisterna framhöll dock att det är belarusierna själva som måste förändra situationen i landet. Aljaksandra Kuzmitj säger att omvärlden kan hjälpa till genom att utöka möjligheten till självhjälp:

– Det som omvärlden kan hjälpa till med är att vidga utrymmet för oss själva att göra mer. Det är så vi vinner.

Marina Henrikson
[email protected]

Läs mer om Östgruppen här .

Följ utvecklingen på människorättsorganisationen Vjasnas hemsida

slands president Vladimir Putin och Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko.

slands president Vladimir Putin och Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko. Foto: Kremlin.ru/Wikimedia

Läs mer från Amnesty Press

Belarusdagarna: Största protesterna på många år – ”Människor är inte lika rädda nu” (2 april 2017)

”Att vara journalist i Belarus är att vara medborgarrättsaktivist” (25 oktober 2016)

PRIDE2016: Den hårda verkligheten för hbtq-personer i Ryssland och Vitryssland (30 juli 2016)

Belarusdagarna: ”Tappa inte fokus på Vitryssland” (21 april 2016)

Belarusdagarna: "Lukasjenkoregimen håller på att bli rumsren" (8 april 2015)

Ales Bialiatski: EU får inte sänka kraven på regimen i Vitryssland (9 november 2014)

»Jag stannar i Vitryssland« (Amnesty Press nr 3/2014)

Vitryssland - förtrycket fortsätter (9 juli 2014)

Snart dags för hockey-VM i diktaturens Vitryssland (Amnesty Press 11 april)

Poeten som utmanade Lukasjenko och hamnade i husarrest (5 oktober 2013)

”Att vi förbjudits kommer inte att stoppa oss” – kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland fortsätter trots repressionen (Belarusdagarna 2013)

Belarusdagarna 2012

Ideella organisationer i Vitryssland rapporterar till FN (1 mars 2010)

Medietung protest mot vitrysk repression (Amnesty Press 11 januari 2011)

Vitrysk opposition vägrar ge upp hoppet om förändring (Amnesty Press 6 februari 2012)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (Amnesty Press 24 september 2011)

Journalistisk vardag i Minsk (Amnesty Press nr 2/2007)

Vitryssland: MR-rörelsen samlas i ett hus i skogen (4 mars 2004)

Vitryssland: Högsta domstolen ”likviderar” MR-organisation (29 oktober 2003)

reportage | 2018-03-22
Av: Marina Henrikson