Kampen mot tvångsvräkningar i Kambodja

Yorm Bopha sitter i fängelse i Kambodjas huvudstad Phnom Penh. Hon är dömd för att ha protesterat mot tvångsvräkningar i samband med så kallad landgrabbing som drabbar många kambodjaner. Amnesty Press har besökt denna samvetsfånge i fängelset.

Reportage | 2013-09-09
Av: Charlotte Simonson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2013
Luos Saekohn på väg över fängelsegården tillsammans med sonen för att besöka Yorm Bopha i fängelset.

Luos Saekohn på väg över fängelsegården tillsammans med sonen för att besöka Yorm Bopha i fängelset. Foto: Jonas Gratzer

Yorm Bopha kommer ut i solen, ler stort och kramar om sin familj och sina vänner. Vakterna sneglar försiktigt uppmuntrande på henne.
Den 30-åriga kambodjanskan är tunn under den blå fångdräkten, frihetsberövad men med klar blick och vid gott mod. Hon vet att världen har ögonen på henne. Samvetsfången Yorm Bopha har snart avtjänat ett år av sitt fängelsestraff.

Sombo Sut, 60, håller upp en bild på sin dotter Yorm Bopha.

Sombo Sut, 60, håller upp en bild på sin dotter Yorm Bopha. Foto: Jonas Gratzer

– Jag är inte rädd för jag vet att jag inte gjort något olagligt. Det jag är rädd för är att förlora hem och försörjning. Jag hade inget val. Jag var tvungen att kämpa emot, säger Yorm Bopha. Det är besökstid i fängelset i Phnom Penh, där hon delar 32 kvadratmeter och en toalett med 19 medfångar. Hennes nioårige son har krupit upp i hennes knä.

Yorm Bopha är en av dem som har gripits för protester mot den markexpropriering som har eskalerat i Kambodja. Billig arbetskraft och rika naturtillgångar lockar investerare till landet, och regeringen delar ut landkoncessioner i rask takt. Liten hänsyn tas till dem som råkar bo på eftertraktad mark. Enligt den kambodjanska människorättsorganisationen Licadho har över 400 000 kambodjaner tvångsförflyttats sedan år 2003.

– Det är det människorättsbrott som berör flest kambodjaner i dag. Det är också direkt kopplat till andra grava brott mot mänskliga rättigheter som till exempel människohandel, fattigdom, barnarbete och våld i hemmet, säger Naly Pilorge, chef för Licadho.
I Phnom Udong, drygt fyra mil från Phnom Penh, öser regnet ner och gör lervälling av den mark där pålar till enkla hus slagits ner. Det vilar en stilla uppgiven stämning över området, som liknar ett flyktingläger.

Monsunregn över Phnom Udong. Hit förflyttades invånarna från Borei Keila.

Monsunregn över Phnom Udong. Hit förflyttades invånarna från Borei Keila. Foto: Jonas Gratzer

I januari 2011 dumpades över hundra familjer från lastbilar av här. Företaget Phanimex hade investerat i familjernas gamla kvarter i stadsdelen Borei Keila i Phnom Penh. Familjerna erbjöds några hundra dollar för att flytta och blev lovade nya bostäder.
När de kom hit fanns det dock bara bambugräs. De hade ingenting med sig, eftersom allt – hem och ägodelar – hade jämnats med marken när de inte var hemma.
– Jag födde mitt barn här på marken, under en presenning, säger 43-åriga Somsukontae. Hon lyfter sin drygt ettåriga son från bröstet. Han ser ut att vara några månader gammal. I en kastrull simmar en vit tunn soppa gjord på bananpalm.

Somsukontae, 43, förlorade allt när familjen lämnade sina hem i Borei Keila.

Somsukontae, 43, förlorade allt när familjen lämnade sina hem i Borei Keila. Foto: Jonas Gratzer

Somsukontae greppar min arm i regnet och ser på mig leende, insmickrande. Ingen tigger öppet men hela situationen andas desperation. Här är långt från skola, sjukhus och marknad. De omkring 800 boende saknar el, mat och dricksvatten. Att deras id-handlingar är borta gör det svårt att få jobb och lån. Nu tvingas de leta krabbor på fälten för att få något att äta. En del personer säljer hår när köpare kommer.

Krigsåren är över i Kambodja. I åratal har nu rått ”politisk stabilitet”, med stark ekonomisk tillväxt, i det bördiga landet. Ändå uppskattas att ett av tre barn under fem år är undernärt. Husen i Phnom Udong är skänkta av hjälporganisationer. Regimen räknar kallt med att någon annan tar det sociala ansvaret i ett land som byggts upp av ickestatliga hjälporganisationer och utländskt bistånd.
Det ekonomiska biståndet motsvarar halva statsbudgeten och människorättsorganisationer har vädjat till givarländer att sätta kraft bakom krav på den genomkorrupta och allt mer hårdhänta eliten. Vid flera tillfällen de senaste två åren har regeringen bistått företagen med militärt våld mot befolkningen.

Yorm Bopha blev en nagel i ögat för polisen sedan hon höjt sin röst mot gripandet av 13 kvinnor, som demonstrerat mot tvångsförflyttningar från området kring sjön Boeung Kak i centrala Phnom Penh. Sjön, som de boende levde av, fylldes igen och människors hem revs när företaget Shukaku, ägt av en senator, ville exploatera marken.

32-åriga Tep Vanny, en av de 13 gripna, bor kvar intill de sanddyner som en gång var en sjö. Hennes gamla butik har ersatts av ett högkvarter för kampen för rätten till land och för Yorm Bophas frigivning. Genom kampanjer och protestaktioner har hon, tillsammans med andra aktivister, lyft frågan till internationell nivå. Amnesty International har klassat Yorm Bopha som samvetsfånge och kommer att lyfta fram hennes fall i den världsomfattande kampanj ”Letter Writing Marathon” (”Skriv för frihet” i Sverige) som genomförs i slutet av året.

Tep Vanny, 32, greps när protesterade mot tvångvräkningen vid Boeung Kak-sjön.

Tep Vanny, 32, greps när protesterade mot tvångvräkningen vid Boeung Kak-sjön. Foto: Jonas Gratzer

– Vi gör det för barnens skull, för framtiden. Det är vår enda chans, säger Tep Vanny. Hennes blick är härdad. Hon är trött och orolig för försörjning och sonens skolgång men hon har sagt att hon ska kämpa tills hon dör.

Licadho har noterat en dramatiskt ökad fara för människorättsförsvarare de senaste tre åren. Förra året dödades bland andra den kände miljöaktivisten Chut Wutty och en undersökande journalist samt en 14-årig flicka i samband med en landkonflikt. Otaliga andra har trakasserats av domstolar. Bland dessa finns radioprofilen Mam Sonando, som dömdes till ett 20-årigt fängelsestraff men nu har släppts. Straffrihet för förövare råder och greppet om medierna hårdnar.

Polisens hot mot Yorm Bopha började kort efter att hon blivit en centralfigur i motståndet kring sjön Boeung Kak. Hon fick veta att hon var svartlistad. I december 2012 dömdes hon till tre års fängelse för ”uppsåtligt våld” mot två civila män. Det hela var, enligt bland annat Human Rights Watch, en helt igenom politiskt motiverad dom, utan bevis och med falska vittnesmål.
– Lagen finns bara på papper. Jag visste att jag skulle fängslas, för det är så vårt rättssystem fungerar, säger Yorm Bopha.

Hon håller armarna om sin son, som dricker kola med sugrör. Han besöker henne i fängelset två gånger per vecka. Vi får vara med under besöket men fotoförbud råder.

En del av Yorm Bophas medfångar har begått grova brott och somliga har svåra sjukdomar. Skriken, bråken och smutsen plågade henne till en början. Hon fick andningsproblem men mår bättre nu.
– Vi är utomhus oftare nu och jag tränar, mediterar och försöker somna tidigt. Jag känner kärlek och stöd från omvärlden, familj och vänner. Om de är starka, måste jag vara stark, säger Yorm Bopha.

På väg därifrån, i tuk-tuk genom Phnom Penh, finns energi och kampanda i maken Lous Saekohns ögon. När jag träffade honom för ett halvår sedan var han skakad och rädd. Nu hyser han större hopp.
– Jag kämpar vid min frus sida. Utan land har vi ingen framtid, säger han.

Text: Charlotte Simonson Bild: Jonas Gratzer

Bakgrund

Vid 1990-talets slut var Kambodja i spillror efter de krig som hade pågått sedan 1970. Under tio års tid, fram till 2008, fick landet i snitt 600 miljoner US-dollar om året från givarländer. Sverige har gett bistånd till landet sedan 1979. Kambodja har en av världens fattigaste befolkningar. 45 procent av Kambodjas mark har hyrts ut till privata investerare. Förra året frös Världsbanken sina lån till Kambodja efter tvångsförflyttningen från sjön Boeung Kak.
I valet den 28 juli segrade återigen premiärminister Hun Sens parti Kambodjanska folkpartiet. Oppositionspartiet CNRP gick dock starkt framåt och ledaren Sam Rainsy erkänner inte valresultatet. Valfusk har rapporterats.
I juni fastställde appellationsdomstolen Yorm Bophas dom, kortad till två år. Beslutet orsakade protester utanför Hun Sens hem.

Kevlai, 38, utanför familjens bambuhydda i Phnom Udong.

Kevlai, 38, utanför familjens bambuhydda i Phnom Udong. Foto: Jonas Gratzer

Läs också
15 kvinnor som retat makten i Kambodja med sin kamp mot tvångsvräkningar (Amnesty Press 3 september 2012)

Stort firande i Kambodja slutade i tumult (Amnesty Press 10 december 2005)

Kambodja: Oppositionella grips och flyr landet (Amnesty Press 23 september 2005)

Reportage | 2013-09-09
Av: Charlotte Simonson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2013