Cricket – ett slag mot könsstympning

Allt färre flickor könsstympas men i vissa folkgrupper är det fortfarande vanligt förekommande. Bland massajer i Kenya är 78 procent av kvinnorna stympade. Men motståndet växer. I byn Endana slipper nu en generation stympningen – tack vare cricket.

Reportage | 2019-06-29
Av: Maxime Persdotter Wallström
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019
Nteekwa Naramatu Evaline (till höger) säger att vissa unga tjejer som är omskurna retar henne för att hon inte är det.

Nteekwa Naramatu Evaline (till höger) säger att vissa unga tjejer som är omskurna retar henne för att hon inte är det. Foto: Mia Holmberg Karlsson

En liten röd boll flyger i en båge över ett fält där några kor och getter betar. ”Spring!” skriker 22-åriga Nteekwa Naramatu Evaline till sina lagkamrater innan bollen har tagit mark. Hon har kastat den hårda bollen mot slagmannen, eller “batswoman” som hon kallas här, som träffar den hårt med det platta slagträet.

Det är laget Maasai Cricket Ladies som har träning på en gräsplan i byn Endana i centrala Kenya. I fjärran reser sig Mount Kenya bakom täta moln. Cricket hör traditionellt sett varken den kenyanska landsbygden eller folkgruppen massaj till, men nu frälser sporten allt fler. Dessutom har cricketen blivit ett verktyg i kampen mot könsstympning.

Nteekwa Naramatu Evaline var i sjuårsåldern när hon var med på sin första könsstympningsceremoni. Alla i byn var där och flera flickor som hon kände skulle stympas – och därmed göra den rituella övergången från flicka till kvinna. De hölls fast på ett koskinn och fick sära på benen framför ”the cutter”, könsstymparen. Med en på swahili kallad ”ormurunya”, en liten kniv avsedd för ändamålet, skar hon av klitorishuvan och den synliga delen av klitoris på flickorna i tur och ordning.

– Det gjorde ont i hela min kropp. Även om det inte var mig de skar i så kändes det så, jag kunde se hur mycket de led och det var så mycket blod. Jag var vettskrämd att jag skulle utsättas för samma sak, säger Nteekwa Naramatu Evaline.

 Mokami.

Mokami. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Globalt sett har andelen flickor som könsstympas minskat avsevärt under de senaste tre decennierna. I Östafrika har förekomsten gått från 71 procent år 1995 till 8 procent år 2016.

Men praktiken är långt ifrån utrotad. I den senaste nationella undersökningen från år 2014 uppgav 21 procent av kenyanska kvinnor mellan 15 och 49 år att de har utsatts för könsstympning. Bland massajer är förekomsten dock en av de högsta i landet – 78 procent av massajkvinnorna har utsatts.

När Nteekwa Naramatu Evaline precis hade blivit tonåring var hennes föräldrar bestämda. Hon skulle könsstympas – trots att hon flera gånger bad dem att få slippa. Då fick Nteekwa Naramatu Evaline höra talas om Maasai Cricket Warriors, ett cricketlag som också kämpar mot könsstympning.

– Jag började spela med dem för att jag tänkte att de kunde hjälpa mig att slippa bli stympad, säger hon.

Cricketen kom till Endana genom sydafrikanskan Aliya Bauer, som år 2007 var i byn för ett forskningsprojekt. På sin fritid lärde hon några massajpojkar att spela cricket. Sporten blev snabbt populär och laget Maasai Cricket Warriors grundades.

Sonyanga Ole Ngais mamma visar honom hur stor kniven som stympade henne när hon var liten var.

Sonyanga Ole Ngais mamma visar honom hur stor kniven som stympade henne när hon var liten var. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Den då 17-årige Sonyanga Ole Ngais och hans bröder var med på spelplanen från början. Han berättar att cricketen snabbt blev ett medel för att bekämpa könsstympning och barnäktenskap. Bröderna Ngais var redan engagerade i kampen mot sedvänjorna, då de på nära håll hade sett konsekvenserna.

– Vår familj sålde sina kor och får för att mina äldre bröder skulle kunna gå i skolan, men mina äldre systrar fick ingen utbildning. De blev könsstympade, bortgifta och försvann hemifrån. Det kändes så sorgligt och orättvist, så därför började vi ifrågasätta, säger Sonyanga Ole Ngais.

I dag är han 29 år och på besök i föräldrahemmet. Huset ligger ett stenkast från spelplanen och används som förråd för den skrymmande cricketutrustningen. Familjen har 36 getter, hönor och odlar potatis och bönor och liknar på så sätt de flesta andra massajfamiljer i området. Sonyanga Ole Ngais berättar att cricket blev ett tillfälle att samla byborna:

– Vi spelar för att det är roligt, men använder också sporten som ett sätt att göra vår kultur mer jämlik. När vi spelar kommer många människor för att vara med eller för att titta, vilket ger oss en plattform för att prata om traditioner och annat som skadar vårt samhälle.

Esther Matinta, Sokoita Parkiriuw, Nekishon Mamai, Sepi Larpei och Mokami.

Esther Matinta, Sokoita Parkiriuw, Nekishon Mamai, Sepi Larpei och Mokami. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Mycket har hänt sedan år 2007. Maasai Cricket Warriors har anordnat otaliga event och kampanjer mot könsstympning, barnäktenskap och spridning av hiv/aids men även för bevarandet av Kenyas biologiska mångfald och mot tjuvjakt. De har spelat turneringar utomlands och år 2015 gjordes en dokumentärfilm om laget och deras kamp, ”The Warriors”, som visades på filmfestivaler runt om i världen.

Laget har hållit träningar på lokala skolor och hösten 2018 åkte de på turné i Storbritannien för att lyfta sina hjärtefrågor inför en internationell publik. Och cricketlagen blir allt fler – i dag har en handfull massajbyar i Kenya startat egna lag.

Sepi Larpei.

Sepi Larpei. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Massajflickorna tränade tidigare med herrlaget, men år 2014 grundades damlaget Maasai Cricket Ladies, som nu består av runt 20 spelare. Eunice Malawa Ngais, syster till Sonyanga, är lagkapten. Hon är den yngsta av nio syskon och den enda av fem systrar som inte blivit könsstympad – tack vare cricketen och hennes bröders engagemang mot seden.

– Jag tror att massajer är mer envisa än de flesta andra, och det gör mig så frustrerad. Den största utmaningen är att ändra folks perspektiv. Många är verkligen inte redo att acceptera att könsstympning är fel, säger Eunice Malawa Ngais.

I byn Endana var det tradition att flickorna fick dricka fårfett blandat med örter efter könsstympningen, vilket ansågs stoppa blödningen.

I byn Endana var det tradition att flickorna fick dricka fårfett blandat med örter efter könsstympningen, vilket ansågs stoppa blödningen. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Hon beskriver massajkulturen som patriarkal. Kvinnans roll är att ta hand om hem, barn och matlagning och de yngre måste visa stor respekt för de äldre. Flickor har ingenting att säga till om.

– Men det håller på att ändras, det blir mer och mer jämställt. Pojkarna har börjat hjälpa till hemma. Han där till exempel, säger Eunice Malawa Ngais och pekar på en tanig pojke i tioårsåldern som springer förbi, är min systerson och han är faktiskt jättebra på att laga mat.

Eunice Malawa Ngais läser nu vid universitetet i Nairobi, som första kvinnan i hennes familj.

Eunice Malawa Ngais läser nu vid universitetet i Nairobi, som första kvinnan i hennes familj. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Det är också tydligt att allt fler vänder sig mot könsstympning, säger Eunice Malawa Ngais. I mitten på 00-talet skedde ceremonierna öppet i byn, trots nationellt förbud. Byns äldre försvarade seden då de var övertygade om att inga massajmän skulle vilja gifta sig med ”un-cut”, icke-könsstympade, kvinnor. Men cricketspelarna och allierade bybor lyckades efter flera år av övertalningsförsök att få de äldre att ändra sig, bland annat genom att lova att de visst skulle gifta sig med icke-stympade kvinnor.

Även i andra massajsamhällen blir ingreppet allt mindre vanligt, mycket tack vare otaliga gräsrotsinitiativ som lyckats påverka byarnas äldre och flickors föräldrar. Ett sådant är de alternativa könsstympningsceremonierna som firar en flickas övergång från barndom till vuxenhet, men utan själva stympningen.

Cricketlagen i Endana arbetar också för att flickor och kvinnor själva ska ha möjlighet att göra motstånd mot destruktiva seder. Här är männens roll viktig, menar Sonyanga Ole Ngais:

– Det viktigaste är att vi män inte pratar för flickorna, utan att vi stödjer dem så att de själva får en röst. Att de får utrymme att prata för sig själva om de saker i vår kultur som påverkar dem.

Könsstympning är förbjudet enligt lag i Kenya, men seden praktiseras fortfarande i framför allt rurala områden. Könsstympningen anses vara nödvändig för att en flicka ska kunna börja anses vara vuxen. Ingreppet ska också leda till att kvinnor i mindre utsträckning har utomäktenskapligt sex.

Könsstympning är förbjudet enligt lag i Kenya, men seden praktiseras fortfarande i framför allt rurala områden. Könsstympningen anses vara nödvändig för att en flicka ska kunna börja anses vara vuxen. Ingreppet ska också leda till att kvinnor i mindre utsträckning har utomäktenskapligt sex. Foto: Mia Holmberg Karlsson

När Nteekwa Naramatu Evaline började spela cricket följde hennes mamma med på lagets event. Där fick hon höra om riskerna med könsstympning, och pratade med andra kvinnor om vilka komplikationer de själva har upplevt efter att ha stympats. Mamman började ändra sig. Vid det laget hade hon skilt sig från barnens pappa och kunde därför själv ta beslutet: Nteekwa Naramatu Evaline och hennes syster räddades från kniven.

– Jag är så glad och stolt över att jag är välbehållen, trots att många tycker att det är dåligt och säger att ingen kommer att vilja gifta sig med mig. Jag är inte orolig för det, jag vet att könsstympningen egentligen inte har någon betydelse.

Även om könsstympningarna har blivit färre i Endana, så sker de ibland ändå. Liksom i många länder där könsstympning förbjudits syns en oroande utveckling i Kenya – stympningarna har gått ned i åldrarna, då det är lättare att hemlighålla att yngre flickor utsätts. Därtill finns tecken på att praktiken har medikaliserats, alltså i högre grad utförs av sjukvårdspersonal, vilket enligt experter gör könsstympning svårare att bekämpa.

"Jag älskar cricket! Sporten gör en vältränad och kräver mycket av en mentalt, man måste förutse vad de andra spelarna kommer att göra”, säger Eunice Malawa Ngais.

"Jag älskar cricket! Sporten gör en vältränad och kräver mycket av en mentalt, man måste förutse vad de andra spelarna kommer att göra”, säger Eunice Malawa Ngais. Foto: Mia Holmberg Karlsson

Duggregnet som börjar falla över planen i Endana blir på några sekunder till ett ösregn. Eunice Malawa Ngais ropar till laget att packa ihop och börjar småspringa tillbaka mot föräldrahemmet med slagträ och skydd över axeln. Väl under tak säger hon att hon är hoppfull. Bara under hennes egen livstid har livet blivit mycket bättre för flickor och kvinnor i Endana – tack vare deras eget engagemang och hårda arbete.

– Vi har kommit långt när det gäller könsstympning och jämställdhet, men vi har ändå lång väg att gå. Att vissa familjer här fortfarande stympar sina flickor, eller inte tror att kvinnor är lika kapabla som män, visar att det finns mycket kvar att göra, säger Eunice Malawa Ngais.

Text: Maxime Persdotter Wallström
maxime.persdotter@gmail.com

Foto: Mia Holmberg Karlsson
mia.holmbergkarlsson@gmail.com

Foto: Karta: Lotta Lundin

Fakta/ Kenya
Huvudstad: Nairobi.
Politik: Brittisk koloni fram till 1963. Uhuru Kenyatta vann det omstridda presidentvalet år 2017.
Yta: 580 367 km2 (Sverige: 449 964 km2).
Befolkning: 49 miljoner.

Fakta/Demografi

Nästintill tre fjärdedelar av Kenyas befolkning på 49 miljoner är under 30 år. Runt 50 olika etniska grupper finns representerade i landet. Engelska och swahili är officiella språk, men det talas även flertalet lokala språk.

Fakta/ Massaj

Drygt 1 miljon människor beräknas i dag tillhöra folkgruppen massaj. Massajerna är en semi-nomadisk folkgrupp och lever främst i Kenya och i norra Tanzania. Massajer är traditionellt monoteister och tror på en gud som kallas Enkai/Engai, men i dag finns det massajer som är kristna eller muslimer.

Fakta/Fyra typer av könsstympning

  • Typ 1 innebär att klitorishuva och den synliga delen av klitoris helt eller delvis skärs bort.
  • Typ II innebär att klitorishuva, den synliga delen av klitoris och de inre blygdläpparna tas bort, med eller utan att skära bort de yttre blygdläpparna.
  • Typ III kallas även infibulation, innebär att de inre eller yttre blygdläpparna sys ihop för att endast lämna ett litet hål för urin och mensblod.
  • Typ IV är klassificerade ingrepp riktade mot kvinnans genitalier, såsom skrapning, prickning och bränning.

Könsstympning kan få både direkta och långvariga negativa konsekvenser för personen som utsatts. Stympningen kan leda till blodförlust, infektion, nervskada, fysiskt och psykiskt trauma, liksom till död. Praktiken ökar även risken för förlossningskomplikationer och barna- och mödradödlighet.

Fakta/ Könsstympning i världen

Världshälsoorganisationen, WHO, beräknar att minst 200 miljoner flickor och kvinnor i dag har utsatts för könsstympning. Varje år riskerar 3.9 miljoner flickor att könsstympas. Praktiken förekommer traditionellt i ett 30-tal länder i Afrika, Mellanöstern och Asien.

Sedan 1980-talet har andelen flickor som könsstympas minskat avsevärt. 1985 hade hälften av alla flickor mellan 15 och 19 år, i de 30 länder i Afrika, Mellanöstern och Asien där praktiken är mest vanligt förekommande, könsstympats. I dag har var tredje flicka utsatts.

Könsstympning är ett brott mot flickor och kvinnors mänskliga rättigheter. Praktiken anses av FN även vara en form av tortyr och av våld mot kvinnor. Enligt de globala hållbarhetsmålen ska barnäktenskap och könsstympning utrotas till år 2030.

UNFPA menar dock att antalet flickor som kommer utsättas för könsstympning under kommande år kommer att öka, på grund av den befolkningstillväxt som sker i de länder där stympning främst förekommer. FN-organet beräknar att de 3,9 miljoner flickor som i dag riskerar att stympas varje år kommer att ha ökat till 4,6 miljoner till 2030.

Fakta/ Könsstympning i Kenya

Könsstympning förbjöds i Kenya år 2001. År 2011 breddades lagen och i dag är det även olagligt att till exempel underlätta könsstympning eller inneha verktyg ämnade för praktiken. Straffet för dessa brott är minst tre år i fängelse och böter.
Enligt den senaste nationella undersökningen från 2014 beräknades 21 procent av alla kvinnor mellan 15 och 49 år i Kenya ha blivit utsatta för könsstympning. 1998 var andelen 37,6 procent.

Läs mer om könsstympning från Amnesty Press

ALMEDALEN2018: ”Humanismen har kastats överbord” (4 juli 2018)

Kampanj kan leda till förbud mot kvinnlig könsstympning i Gambia (20 juli 2014)

Kvinnorna som kämpar mot könsstympning i Liberia (4 juni 2014)

På kurs mot könsstympning (2 mars 2013)

Äldre kvinnor leder kampen mot kvinnlig könsstympning (29 januari 2013)

Fatwa mot kvinnlig könsstympning välkomnas av kvinnor (20 januari 2011)

Umoja - byn där kvinnorna regerar (5 januari 2011)

Kampen för att stoppa könsstympning (5 juni 2007)

Framgångssagan Molly Melching: »Könsstympning på väg att försvinna i Afrika« (4 april 2003)

Kvinnlig könsstympning ”Vi visste ingen annan verklighet” (15 december 2000)

Reportage | 2019-06-29
Av: Maxime Persdotter Wallström
Även publicerad i AmnestyPress #2/2019