Coronaviruset: En oviss framtid

Den pågående pandemin har förändrat mycket i världen på ett sätt som ingen hade kunnat förutspå och krisen är långt ifrån över. För människorättsorganisationer har våren 2020 inneburit ett hårt arbete för att bevaka mänskliga rättigheter i en kristid.

ledare | 2020-06-19
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020
 Passagerares kroppstemperatur mäts på kinesiska Wuhans järnvägsstation den 24 januari.

Passagerares kroppstemperatur mäts på kinesiska Wuhans järnvägsstation den 24 januari. Foto: China News Service/Wikimedia

Ingen kunde vid årsskiftet förutspå det som nu har hänt det första halvåret 2020 och som skapat en global kris, inte bara i hälsofrågan utan också inom många andra områden. Och även om många i Sverige nu verkar förbereda sig på en ”normal” sommar så är coronakrisen inte förbi.

Över 400 000 personer har dött i covid-19 och den 8 juni varnade WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus för att spridningen ökar och varnade världens länder för att tro att krisen är över. Nu är det Sydamerika och vissa asiatiska länder som har den snabbaste ökningen av virusspridning.

Öde gator i Vadodara i den indiska delstaten Gujarat den 13 april då Indien var nedstängd.

Öde gator i Vadodara i den indiska delstaten Gujarat den 13 april då Indien var nedstängd. Foto: Vijay Barot/Wikimedia

I Indien genomfördes en dramatisk nedstängning av samhället i mars och miljoner migrantarbetare tvingades ut på vägarna när de lämnade storstäderna. Nu ska Indien åter öppnas samtidigt som virusspridningen ökar.

Länder som Polen, Iran, Sydkorea har också drabbats av en ny uppgång av antalet fall.

De restriktioner som många länder har infört har syftat till att begränsa pandemin. Genom avstånd och hygien skulle färre smittas och de mest sårbara i samhället skyddas och sjukvården klara av att rädda liv. Efter månader av liv under restriktioner så finns en oro för att människors längtan efter att få festa, visa sin religiösa tillhörighet eller politiska engagemang nu ska slå tillbaka i fler fall av covid-19.

Vad vi har lärt oss under denna dramatiska vår är att många tvärsäkra påståenden visat sig vara ogrundade. Presidenter som Donald Trump (USA) och Jair Bolsonaro (Brasilien) avfärdade viruset som jämförbart med en förkylning och har därtill meddelat att deras länder nu lämnar Världshälsoorganisationen, WHO. I Turkmenistan förbjöd diktatorn Gurbanguly Berdimuchamedov själva ordet corona.

Frågorna har varit fler än svaren: Var den kommande flockimmuniteten bara ett illusoriskt luftslott? Varför drabbas män mer än kvinnor? Varför har covid-19 i flera länder slagit hårdare mot minoriteter?

Patienter som har drabbats av covid-19 vårdas 1 mars på Khomeini-sjukhuset i Irans huvudstad Teheran.

Patienter som har drabbats av covid-19 vårdas 1 mars på Khomeini-sjukhuset i Irans huvudstad Teheran. Foto: Fars News Agency/Wikimedia

För Amnesty har coronakrisen inneburit omställningar. Den svenska sektionens årsmöte i maj ställdes in och ersätts nu med ett digitalt årsmöte 3 oktober.

Den internationella rörelsens Global Assembly-möte i sommar har skjutits upp och därmed också den nya strategiska plan som skulle ha antagits. För Amnesty och andra människorättsorganisationer har våren 2020 inneburit ett hårt arbete för att fungera som en vakthund när grundläggande rättigheter, pressfrihet och arbetarskydd är under hot. Den uppgiften kvarstår när sommaren är över.

Ulf B Andersson

9 juni 2020

Läs mer om Coronakrisen från Amnesty Press

Coronaviruset: Covid-19 slår inte jämlikt (18 juni 2020)

Coronaviruset: Pressfrihet i en tid av pandemi (17 juni 2020)

Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara (16 juni 2020)

Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag (16 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020

ledare | 2020-06-19
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020