Stieg Larsson-priset: Claudia Dantschke belönas för arbetet med avradikalisering

Claudia Dantschke lärde känna Berlin genom stadens turkiska arbetskraftsinvandrare. Hon identifierade tidigt hur demokratifientliga tendenser försökte vinna inflytande bland unga muslimer. Årets Stieg Larsson-pristagare, som belönas för sitt ”banbrytande och framgångsrika arbete med avradikalisering”, kämpade mot den radikala islamismen långt innan frågan nått allmänhetens medvetande.

reportage | 2017-11-22
Av: Ivar Andersen
När hon var 25 år blev Claudia Dantschke arbetslös när Berlinmuren föll och Tyskland återförenades.

När hon var 25 år blev Claudia Dantschke arbetslös när Berlinmuren föll och Tyskland återförenades. Foto: Ivar Andersen

Claudia Dantschkes barndom bestod av att längta bort. Drömmarna var stora men Östtyskland var stängt. På sin 13-årsdag fick hon en fotobok med bilder från New York – dyr och svår att komma över – som gav längtan ytterligare bränsle.

– Jag fantiserade om att få se staden en dag. Jag tänkte att jag skulle resa dit med ett fraktfartyg. Det var så jag trodde att man reste, säger hon.

Målet var att uppleva världen. Claudia Dantschke försökte nå det genom de få tillgängliga vägar som fanns. Hon läste arabiska och franska vid universitetet i Leipzig och fick år 1986 en eftertraktad tjänst som redaktör på den östtyska nyhetsbyrån ADN:s arabiska redaktion.
– Att studera språk var ett ganska strategiskt beslut. DDR var för trångt för mig, jag ville komma ut och se världen. Och den enda vägen att göra det var genom att välja rätt yrke, berättar hon.

Men så föll muren den 9 november 1989. Claudia Dantschke var 25 år och plötsligt fanns inte längre några gränser. Samtidigt avvecklades också ADN. För den unga journalisten innebar Tysklands återförening år 1990 både frihet och arbetslöshet.

I jakten på jobb kom hon i kontakt med den dåvarande Berlinchefen för den turkiska tidningen Milliyet. Tillsammans började de bevaka en grupp som då i hög utsträckning var osynlig i medierna – de turkiska arbetskraftsinvandrarna. Claudia Dantschke beskriver hur hon själv lärde känna Berlin genom att se staden med deras ögon:

– De första generationerna hade väskorna packade hela tiden, men den tredje generationen ville stanna i Tyskland. Vi ville bygga en bro mellan denna minoritet och den tyska majoriteten. Vi ville bygga tysk-turkiska vänskapsband samtidigt som vi ville kunna granska bägge sidor kritiskt.

 Millî Görüş högkvarter i Köln.

Millî Görüş högkvarter i Köln. Foto: Icmg1453

Under den korta period av blomstrande entusiasm och framtidstro mellan murens fall 9 november 1989 och al-Qaidas attacker mot USA den 11 september 2001 intresserade sig få för den radikala islamismens försök att få fäste i Europa. Claudia Dantschke var dock en av dem. Hon hade sett auktoritära och antidemokratiska tendenser inom sitt bevakningsområde.

– Jag såg det turkiska migrantsamfundet inifrån och lärde känna aktörerna. Det var en väldigt heterogen miljö där det förutom kurdiska PKK och fascistiska Grå Vargarna också fanns islamistiska grupperingar. Störst var Millî Görüş, en slags variant av Muslimska Brödraskapet som verkade i den turkiska diasporan. Det var absolut inte en terrorgrupp men de var antidemokrater och försökte sprida sitt budskap.

Efter uppmuntran av den tidigare studentledaren, dåvarande Europaparlamentarikern, Daniel Cohn-Bendit sammanställde Claudia Dantschke sina iakttagelser i en rapport. Den väckte ingen större uppmärksamhet. Inte förrän terrorattacken mot New York år 2001.

– Då aktualiserades den och spred sig, säger Claudia Dantschke.

Samma år började hon arbeta på Zentrum Demokratische Kultur, en ung ideell organisation grundad för att främja demokratiska ideal och motverka intolerans. I Claudia Dantschkes uppdrag ingick att kartlägga så väl radikala islamistiska som främlingsfientliga rörelser. Samt leta lokalt förankrade lösningar.

Berlin var en delad stad mellan 13 augusti 1961 och 9 november 1989.

Berlin var en delad stad mellan 13 augusti 1961 och 9 november 1989. Foto: Noir at the German language Wikipedia

Efter ett decennium av demokratiarbete grundade hon år 2011 organisationen Hayat – namnet betyder ”liv” på turkiska och arabiska – vars arbete hon nu prisas för av Stieg Larsson-stiftelsen.

– Hela mitt liv hade egentligen varit en enda lång förberedelse inför det. Språkstudierna, journalistiken, det uppsökande arbetet. Allting jag gör i Hayat är ett resultat av vad jag lärt mig innan, konstaterar hon.

Organisationen är Tysklands första inriktad på att avradikalisera unga som löper risk att dras in i jihadistiska miljöer. Hittills har Hayat åtagit sig omkring 400 fall.

– Vi har två målsättningar: att ungdomen ska kunna leva ett självständigt liv, oavsett om det är ett religiöst liv eller inte, och att den inte ska utgöra en fara för andra. I ungefär 65 procent av fallen har vi lyckats nå åtminstone ett av målen, medan drygt 30 procent kunde ha gått bättre. Vi har haft sju fall där ungdomarna försvann till Syrien, då förvandlades vår coachning till sorgearbete med föräldrarna, säger Claudia Dantschke.

Claudia Dantschke har fått årets Stieg Larsson-pris.

Claudia Dantschke har fått årets Stieg Larsson-pris. Foto: Ivar Andersen

Hon säger att radikalisering beror på samverkande faktorer på mikro-, mellan-, och makronivå. Mikronivån är individen och dess närmaste omgivning. På mellannivån återfinns skolan, kompisgänget och kanske de lokala myndigheterna. Makronivån handlar om politik och attityder på nationell och internationell nivå.

– Radikalisering sker alltid utifrån individen. Det drabbar individer som söker men inte finner, vilket skapar frustration och emotionell alienering gentemot familjen och omvärlden.

Salafistiska och jihadistiska grupper försöker fylla tomrummet individen känner genom ideologiska komponenter som ska ge en känsla av mening och tillhörighet. Men enbart ideologi räcker inte, det måste matchas av individuellt sökande, säger Claudia Dantschke.

Därmed inte sagt att sociala och materiella faktorer inte påverkar. Claudia Dantschke nämner diskriminering och utanförskap:

– Det är de två klassiska riskfaktorer man har kartlagt. Men man måste betona att det är just faktorer, inte orsaker i sig, annars hade betydligt fler radikaliserats. Och vi har haft unga som drabbats från alla samhällsskikt.

På makronivån är de högerpopulistiska rörelser som mobiliserar kring islamofobi, och exploaterar de tragedier jihadistiska terrordåd utgör för att sprida sitt budskap, en huvudvärk för Dantschke och Hayat.
– Det är absolut en försvårande faktor. Många unga muslimer vi arbetar med känner sig utpekade och misstrodda. Det finns starka krafter i Tyskland som ser varje muslim som en ulv i fårakläder. Det gör faktiskt vårt arbete väldigt mycket svårare, säger hon.

Även om radikaliseringsprocessen har flera nivåer så är det bara på mikronivån avradikalisering kan ske. Och därför är det där Hayat verkar:

– Du kan inte påverka någon om du inte känner personen. Det måste finnas en relation. De som har den här relationen är föräldrarna och de anhöriga. Under radikaliseringsprocessen blir den relationen störd och vårt arbete går ut på att försöka återupprätta den. Ibland reagerar föräldrarna för hårt och det ger motsatt verkan på unga som söker en tillhörighet. Vi försöker coacha dem utifrån vår erfarenhet av vad som fungerar, säger Claudia Dantschke.

Tusentals jihadister från hela världen reste till Raqqa i Syrien som var kalifatets huvudstad. I oktober 2017 intogs staden av SDF-milisen med stöd av bland andra USA.

Tusentals jihadister från hela världen reste till Raqqa i Syrien som var kalifatets huvudstad. I oktober 2017 intogs staden av SDF-milisen med stöd av bland andra USA. Foto: VoA/Wikimedia

Hon menar att det finns en helt nödvändig ingrediens för all framgångsrik avradikalisering. En komponent som inte kan fejkas, simuleras eller ersättas: Kärlek.

– Det är det första vi försöker klargöra för föräldrarna i riktigt tunga fall, att det här är fortfarande ert barn. Ni kan fördöma det den gör, men fördöm inte vem den är. Älska ert barn och se till att det förstår det. Självklart möter vi ungdomar som är bortom räddning, men man måste alltid försöka. Det är min djupt humanistiska ansats i det här arbetet.

 Under uppväxten i DDR drömde Claudia Dantschke om att resa till New York.

Under uppväxten i DDR drömde Claudia Dantschke om att resa till New York. Foto: Ivar Andersen

Ett barns drömmar om att se världen, kalla krigets slut och den jihadistiska terrorismens tidevarv. Omständigheterna som ledde Claudia Dantschke till frontlinjen i konflikten mellan tolerans och totalitära ideologier var oförutsägbara, men hennes arbete har nått internationell ryktbarhet och Stieg Larsson-priset är ännu ett kvitto på att de lotsade henne rätt.

Och flickan som för ett halvt sekel sedan föddes bakom Järnridån fick till slut sin önskan uppfylld.

– Jag åkte faktiskt till New York för något år sedan, säger Claudia Dantschke medan hon blickar ut över Saltsjön i Stockholm.

– Jag reste dit med ett fraktfartyg, precis som jag hade sagt att jag skulle göra.

Ivar Andersen
ivarsmejl@gmail.com

Fakta /Claudia Dantschke
Född: 1963 i Leipzig i dåvarande Östtyskland.
Utbildning: Tolkutbildning i franska och arabiska vid Leipzigs universitet.
Bakgrund: Journalist vid ADN, den statliga östtyska nyhetsbyråns arabiska redaktion, frilansjournalist efter murens fall, har kartlagt antidemokratiska rörelser för den ideella organisationen Zentrum Demokratische Kultur.
Gör idag: Leder Hayat, Tysklands första rådgivningscentrum för unga som riskerar att radikaliseras jihadistiska eller salafistiska rörelser.
Aktuell: Mottagare av Stieg Larsson-priset 2017.

Fakta/Stieg Larsson-priset

Stieg Larsson, författaren till Millenniumtrilogin, drev en ständig kamp mot rasism och kvinnoförtryck och för yttrandefrihet. En kamp som utgår från en enkel idé: att varje människa har rätt att vara sig själv.
Till minne av Stieg Larsson har Norstedts tillsammans med Stieg Larssons pappa Erland och hans bror Joakim instiftat ett pris om 200 000 kronor. Priset delas ut till personer eller organisationer som verkar i Stieg Larssons anda.

Tidigare pristagare
2016 Jac Sm Kee
2015 Yang Jisheng
2014 Soraya Post och Thomas Hammarberg
2013 Svetlana Gannusjkina
2012 Maryam Al-Khawaja
2011 Vilma Nuñez de Escorcia
2010 Anne Sjögren
2009 Tidskriften Expo

Juryn framhåller Claudia Dantschkes ”banbrytande och framgångsrika arbete med avradikalisering av unga människor i islamistiska miljöer, framför allt i Berlin. Claudia Dantschke deltar också aktivt i den offentliga debatten med böcker och artiklar samt medverkar i utbildningen av socialarbetare och andra grupper i hur man bygger upp en relation till de unga och deras familjer, själva förutsättningen för att de ska bryta med den radikala islamismen”.

Läs mer om om Stieg Larsson-stiftelsen

Läs också
Årets Stieg Larsson-pris: Jac sm Kee drömmer om feministiskt internet (Amnesty Press 22 november 2016)

reportage | 2017-11-22
Av: Ivar Andersen