Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag

När det nya coronaviruset ska bekämpas får de mänskliga rättigheterna stå tillbaka. Vissa inskränkningar är befogade, men var går gränsen? Medan pandemin sprider sig tar auktoritära regimer chansen att öka sin makt.

reportage | 2020-06-16
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020
Sedan Ilya Azar, journalist vid Novaja Gazeta, den 26 maj gripits vid en soloprotest i Moskva och dömts till 15 dagars fängelse protesterade en rad ryska journalister den 28 maj. Trots att de följde coronarestriktionerna greps de en efter en. Här förs Alexander Plyushchev bort av polis.

Sedan Ilya Azar, journalist vid Novaja Gazeta, den 26 maj gripits vid en soloprotest i Moskva och dömts till 15 dagars fängelse protesterade en rad ryska journalister den 28 maj. Trots att de följde coronarestriktionerna greps de en efter en. Här förs Alexander Plyushchev bort av polis. Foto: Vladimir Gerdo/TASS/TT

Sedan det nya coronaviruset upptäcktes hos människor har tillvaron i världen vänts upp och ner. För bara några månader sedan hade vi aldrig kunnat föreställa oss utdragna utegångsförbud i västeuropeiska länder. Plötsligt cirkulerar drönare över Paris och Madrid, med uppmaningar till folk att gå in.

I andra delar av världen har politikerna tagit till betydligt hårdare metoder för att få människor att stanna hemma. I Kina har lokala myndigheter svetsat igen folks ytterdörrar. I Kenya upprätthålls det landsomfattande utegångsförbudet med brutalt polisvåld som har lett till flera dödsfall. I Filippinerna har president Rodrigo Duterte sagt åt militären att skjuta alla som inte håller sig hemma.

Den 26 maj hade 348 000 människor avlidit i covid-19 och än ser vi inte slutet på den katastrof coronaviruset har orsakat. Att vissa demokratiska fri- och rättigheter inskränks under en pandemi får man räkna med, men det betyder inte att politiska makthavare får göra vad de vill.

Amnesty Press har frågat Anna Lindenfors, generalsekreterare på svenska Amnesty, Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch, HRW, och Anders L. Pettersson, executive director på Civil Rights Defenders, CRD, hur de tycker att världen hanterar den pågående krisen. Alla tre trycker på vikten av att inskränkningar av de mänskliga rättigheterna som nu måste göras är tidsbegränsade och proportionerliga.

− Det kan vara nödvändigt att begränsa rörelsefriheten och rätten att samlas men att till exempel fängsla eller sätta fotboja på någon för att den bryter ett utegångsförbud är inte proportionerligt som vi ser det, säger Måns Molander på HRW.

Måns Molander.

Måns Molander. Foto: HRW

Anders L. Pettersson på CRD nämner flera länder som han tycker går för långt i sina åtgärder.

− Regeringen i Albanien gick till exempel ut och föreslog att den som bryter utegångsförbudet ska få 15 års fängelse. Det är helt orimligt, säger han.

Genom sina samarbetsorganisationer runt om i världen får Civil Rights Defenders rapporter om att auktoritära regimer angriper meningsmotståndare och minoritetsgrupper med smittskydd som svepskäl.

− Vissa regimer ser sin chans nu och använder pandemin som ursäkt för att öka sin makt och inskränka vissa gruppers rättigheter, säger Anders L. Pettersson och tar Uganda som exempel.

De 19 personerna som greps den 29 mars förvägrades av en domstol frigivning mot borgen. Efter 50 dagar i häkte meddelade åklagarna den 19 maj att åtalet hade lagts ned och alla männen frigavs. Den ugandiska MR-organisationen HRAPF uppgav att det verkade som om de 19 hade misshandlats och torterats.

De 19 personerna som greps den 29 mars förvägrades av en domstol frigivning mot borgen. Efter 50 dagar i häkte meddelade åklagarna den 19 maj att åtalet hade lagts ned och alla männen frigavs. Den ugandiska MR-organisationen HRAPF uppgav att det verkade som om de 19 hade misshandlats och torterats. Foto: HRAPF

Den 29 mars stormade polisen ett skyddat boende för hbtqi-personer utanför Kampala och 19 personer fängslades, misstänkta för att ha spridit viruset.

− Det är helt uppenbart en attack mot hbtqi-rörelsen, säger Anders L. Pettersson.

Han ser också hur auktoritära regimer nu passar på att smyga igenom kontroversiella förslag, medan allas blickar riktas mot det nya viruset. I Polen föreslogs till exempel ännu mer långtgående inskränkningar av aborträtten och en kriminalisering av sexualundervisning.

I Ungern har regeringen föreslagit ett förbud mot juridisk ändring av kön, vilket parlamentet röstade igenom den 19 maj.

Det finns också fall där politiker utnyttjar den pressade situationen inom vården för att driva igenom sin agenda. I den amerikanska delstaten Texas har lokalpolitikerna till exempel stoppat all abortvård med argumentet att resurserna behövs till coronapatienterna.

− Man hänvisar till corona fast i själva verket är det ett politiskt motiverat beslut, säger Måns Molander, på HRW.

Anna Lindenfors.

Anna Lindenfors. Foto: Amnesty

Anna Lindenfors, generalsekreterare på svenska Amnesty, delar bilden att oppositionella och minoritetsgrupper just nu är särskilt utsatta i många delar av världen. Hon ser allvarligt på att vissa grupper stämplas som smittspridare. I Kina pekas till exempel immigranter från Afrika ut och det höjs krav på att alla inom gruppen ska tvångstestas. I andra delar av världen är det istället personer med asiatisk bakgrund som hängs ut som misstänkta smittspridare.

− Vi och dom-tänkandet förstärks i den här krisen och det riskerar att öka splittringen i våra samhällen, säger Anna Lindenfors.

Andra grupper som är särskilt utsatta under pandemin är journalister och visselblåsare som kritiserar sina länders coronastrategier. Innan det blev känt att det nya viruset hade muterat försökte till exempel den kinesiska regimen att tysta läkaren och visselblåsaren Li Wenliang.

Nu ser Anna Lindenfors även en oroväckande utveckling i Thailand. Amnestys rapport “They are always watching us”, som släpptes den 23 april, visar att thailändska myndigheter hotar och tystar personer som kritiserar landets hantering av corona. Myndigheterna försvarar sig och menar att de bara stoppar spridningen av falska uppgifter om viruset.

En fråga som Human Rights Watch sätter särskilt fokus på under pandemin är den snabba utvecklingen av teknik för övervakning. Måns Molander beskriver det som att användningen fullkomligt har exploderat.

− Acceptansen för den här typen av teknik har ökat och när den väl har införts är den svår att stoppa. Det vi ser nu är en utveckling som kan vara svår att rulla tillbaka, säger han.

Under pandemin används övervakningsteknik bland annat för att kartlägga människors rörelsemönster och för att identifiera personer som bryter mot utegångsförbud. Måns Molander nämner Kina och Ryssland som de länder som går längst. I Moskva filmas gatorna av minst 170 000 kameror varav vissa är utrustade med ansiktsigenkänning. Sedan utegångsförbudet infördes den 30 mars har 100-tals personer gripits efter att ha identifierats av kamerorna.

− Det är en våt dröm för auktoritära regimer att kunna ha sådan kontroll, säger Måns Molander.

Även i Kina finns ett väl utbyggt system med kameraövervakning. Här spåras invånarna också med hjälp av en app som hämtar data från landets hälso- och transportmyndigheter. Genom appen får myndigheterna tillgång till invånarnas medicinska uppgifter, kopplat till platsinformation.

Kina och Ryssland sticker ut med sina väl utvecklade övervakningssystem men under coronapandemin har även demokratiska länder i Västeuropa börjat nosa på den här typen av teknik, menar Måns Molander.

− Smittspårning uppfattas just nu som ett tungt argument för den här typen av övervakning, även om det är på bekostnad av den personliga integriteten, säger han.

De europeiska länderna hämtar främst in anonymiserad data. Då får myndigheterna inte information om var enskilda individer befinner sig utan ser bara hur många som är i rörelse och på vilka platser människor samlas. Under våren har dock flera regeringar tagit fram särskilda coronaappar med individbaserade uppgifter. De apparna bygger på frivillighet, men det gör dem inte ofarliga, menar Måns Molander.

− Det finns stor risk att datan hamnar i fel händer. Samtidigt vet vi inte hur stor nyttan är. I Norge har 60 procent av befolkningen laddat ner regeringens app, men det är fortfarande oklart om informationen som samlas in verkligen är användbar, säger han.

Även Civil Rights Defenders och Amnesty följer noga utvecklingen med de nya coronaapparna.

− Vi måste vara väldigt varsamma med de här systemen, säger Anna Lindenfors.

Under coronautbrottet arbetar svenska Amnesty både internationellt och med fokus på Sverige. En fråga som står högt på dagordningen är rätten till hälsa och hur pandemin slår mot redan utsatta grupper. I Sverige driver Amnesty till exempel en kampanj om hemlösas situation under pandemin och på kort tid har över 10 000 namnunderskrifter samlats in.

− Om du inte har något hem är det väldigt svårt att stanna hemma när du är sjuk, och självklart också att sköta sin hygien, säger Anna Lindenfors.

Brittis Edman, Johanna Westeson och Anna Lindenfors från svenska Amnesty besöker Socialstyrelsen den 22 april.

Brittis Edman, Johanna Westeson och Anna Lindenfors från svenska Amnesty besöker Socialstyrelsen den 22 april. Foto: Amnesty International

I slutet av april uppvaktade organisationen Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell‎ och framförde bland annat ett krav på att inga avhysningar ska genomföras under pandemin.

− Vi hade en bra diskussion, men vi vill ju se handling också, säger Anna Lindenfors.

I ett internationellt perspektiv tänker hon särskilt på hur viruset riskerar att slå mot alla som sitter fängslade. Många fängelser är kraftigt överbelagda och om viruset börjar spridas kan det snabbt få katastrofala konsekvenser, menar hon och nämner Iran som ett skräckexempel.

− De har släppt många av sina fångar på grund av viruset och det är bra, men många politiska fångar är fortfarande kvar, säger Anna Lindenfors.

Evin-fängelset i norra Teheran.

Evin-fängelset i norra Teheran. Foto: Ehsan Iran/Wikimedia

I de flesta länderna i Mellanöstern har viruset än så länge inte fått någon stor spridning men just Iran är ett undantag. När den här artikeln skrivs, i slutet av maj, är Iran ett av de tio länderna med flest antal döda.

De flesta bekräftade dödsfallen finns i Europa (över 169 000 döda) och Nordamerika (120 000 döda) och det är fortfarande osäkert hur spridningen kommer utvecklas i fattigare delar av världen. Den 23 maj förklarade WHO att Sydamerika nu är pandemins epicentrum där Brasilien då hade passerat 20 000 döda i covid-19.

Redan nu slår åtgärderna för att begränsa smittspridningen hårt mot världens fattiga, menar Anna Lindenfors, och nämner utegångsförbuden som exempel.

− Många har inte råd att vara hemma utan måste ut och jobba. Om man använder det man tjänar under dagen till att köpa mat på kvällen, då kan man inte sitta inne i flera månader, säger hon.

Framöver kommer det att vara viktigt att mobilisera stöd till de särskilt utsatta grupperna, menar Måns Molander på Human Rights Watch. Han ser till exempel en stor risk att barn som lever under fattiga förhållanden inte kommer få chans att gå tillbaka till skolan efter pandemin.

− Risken är att de börjar jobba nu och inte får någon mer utbildning. Jag tror att det kommer behövas stora satsningar för att få tillbaka de här barnen till skolan igen, säger han.

 Anders L. Pettersson.

Anders L. Pettersson. Foto: CRD

Anders L. Pettersson på Civil Rights Defenders ser också ett behov av ökat stöd till människorättsförsvarare runtom i världen.

− Stödet är extra viktigt nu, när de inte bara kämpar mot auktoritära regimer utan även mot en pandemi, säger han.

Han, Anna Lindenfors och Måns Molander upplever alla tre att coronapandemin har inneburit ett ökat intresse för människorättsfrågor i Sverige.

− Vi har aldrig tidigare haft så här mycket trafik till vår webbsida, säger Måns Molander.

Att engagemanget ökar tror Anna Lindenfors beror på att viktiga frågor nu ställs på sin spets.

– Det låter klyschigt men jag tror att krisen får många att reflektera över vad som är viktigt och vilket samhälle vi egentligen vill ha, säger hon.

Text: Charlie Olofsson
charlie.olofsson@gmail.com

Läs också

Uganda: Drop Charges Against 19 Homeless Youth. Gay and Transgender People Still Detained Under Bogus Covid-19 Pretext (Human Rights Watch 11 maj 2020)

Li Wenliang.

Li Wenliang. Foto: PetrVod/Wikimedia

Li Wenliang

I slutet av december 2019 varnade ögonläkaren Li Wenliang, 33, för det nya coronaviruset. Han skrev privat på WeChat till kollegor och tidigare klasskamrater att han sett ett virus som liknade sars och som spred sig i Wuhan. Polisen kontaktade honom och han anklagades för att ”sprida rykten” och ”falsk information” på internet som ”skadar samhällets stabilitet”. Efter påtryckningar skrev Li Wenliang under ett erkännande.

Han smittades själv och den 7 februari 2020 avled Li Wenliang i covid-19.

Polen

I Polen tillåts bara abort om kvinnan har blivit gravid efter våldtäkt, om graviditeten utgör en fara för kvinnans liv och hälsa eller om fostret är allvarligt skadat. Enligt ett lagförslag skulle abort vid fosterskador förbjudas. Den 16 april beslöt sejmen, underhuset i parlamentet, att inte rösta om förslaget utan det hänsköts till en parlamentarisk kommitté. Samma beslut fattades om lagförslaget ”Stoppa pedofili” som skulle kriminalisera sexualundervisning för minderåriga. Båda förslagen har tillkommit genom medborgarinitiativ som samlat in tillräckligt antal namn.

Dödssiffror (8 juni)

USA 112 477
Storbritannien 40 597
Brasilien 37 312
Italien 33 899
Frankrike 29 155
Spanien 27 136
Mexiko 13 699
Belgien 9 606
Tyskland 8 779
Iran 8 351

===

Sverige 4 694

Fängelser

I Iran rapporterades den 20 mars 85 000 fångar ha frigivits, 70 000 av dem temporärt tills covid-19 är över. Turkiet frigav i april 90 000 fångar i en amnesti. I Myanmar frigavs 25 000 fångar och i Afghanistan 10 000 fångar. Bland de frigivna fanns få politiska fångar.

Exempel på hur de demokratiska rättigheterna sätts ur spel

Ungern Regeringen har infört undantagslagar som ger dem rätt att regera på dekret. Det innebär att de kan stifta egna lagar utan godkännande från parlamentet, och undantaget gäller på obestämd tid (senare beslöts att lagarna ska upphöra 20 juni).

Kenya
Utegångsförbudet upprätthålls med brutalt polisvåld. I slutet av mars misshandlades en man till döds av polis efter att han hjälpt en gravid kvinna till vårdcentralen. Den 16 april hade tolv personer dödats av polisen, vilket var fler dödsoffer än covid-19 som då hade dödat elva kenyaner.

Panama Landet har infört ett könsuppdelat utegångsförbud som innebär att kvinnor och män får vistas ute varannan dag. Detta slår mot transpersoner som vittnar om att de ifrågasätts oavsett vilken dag de går ut.

Albanien
Regeringen föreslog att den som bryter mot utegångsförbudet skulle straffas med 15 års fängelse. Förslaget stoppades av parlamentet, som ändrade straffet till max åtta år.

Mexiko
I Europa hyllas vårdpersonal med applåder från balkonger men i andra delar av världen är tonen en annan. I många länder ses vårdpersonal som potentiella smittspridare. I Mexiko har minst 44 våldsamma attacker mot vårdpersonal ägt rum.

Egypten
Atef Hasballah, chefredaktör för AlkararPress greps den 18 mars för att han på sin Facebooksida hade ifrågasatt regeringens coronastatistik. Den 14 april anklagades han för att ha anslutit sig till ”en terroristorganisation”.

Läs mer om Coronakrisen från Amnesty Press

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020)

Läs också

Bahrain, Kuwait and Norway contact tracing apps among most dangerous for privacy (Amnesty International 16 juni 2020)

Norway: Halt to COVID-19 contact tracing app a major win for privacy (Amnesty International 15 juni 2020)

Norge stoppar smittspårningsapp efter Amnestys granskning (DN 16 juni 2020)

Poland: Activists at risk of 10-year jail term for COVID-19 poster campaign challenging government statistics (Amnesty International 11 juni 2020)

China: Covid-19 Discrimination Against Africans (Human Rights Watch 5 maj 2020) Covid-19: Viktigare än någonsin att mänskliga rättigheter respekteras och värnas (Amnesty International 30 mars 2020)

reportage | 2020-06-16
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020