Haiti efter krisen

reportage | 2004-03-31

Den 29 februari lämnade president Jean-Bertrand Aristide Haiti sedan väpnade rebeller ryckt in i huvudstaden. Aristide hävdar att han avsatts i en USA-ledd kupp. USA bedyrar att presidenten lämnat landet på egen begäran. Hjälparbetaren Gisèle Poletti-Arvidsson befann sig i händelsernas centrum under de tumultartade dagarna. Här berättar hon om sina upplevelser för Amnesty Press.

Gisèle Poletti-Arvidsson, som var i Haiti för att jobba med ett fadderprojekt, var tvungen att ta sig till huvudstaden Port-au-Prince för att komma ut ur landet. Av en slump hamnade hon på Hotel Oloffson som ligger mittemot presidentpalatset i Haiti.
Natten till den 28 februari härjade chimères, beväpnade ungdomar från Haitis slum, i området:
– Chimères hotade att bränna ner hela hotellet.

Ungdomarnas ilska bottnade i att några journalister som bodde på hotellet kritiserat president Aristide.

– Jag såg helikoptern tidigt på söndagsmorgonen, säger Gisèle Poletti-Arvidsson.
Helikoptern som hon syftar på landade utanför nationalpalatset och kan ha varit den amerikanska helikopter som förde president Aristide ut ur landet.

Jean-Bertrand Aristide, Haitis förste folkvalde president, kom till makten år 1990. Den karismatiske prästen sågs som de fattigas stora hopp. År 2000 återvaldes han som president. I takt med att den ekonomiska situationen i landet förvärrades försvagades Aristides legitimitet.

De väpnade rebellerna i landet består bland annat av före detta Aristide-allierade, gängmedlemmar, frigivna fångar och medlemmar ur FRAPH, en paramilitär organisation som stod bakom de flesta morden efter statskuppen 1991. Vid kuppen avsattes president Aristide av militären men återinsattes igen med hjälp av FN och USA 1994.

Aristide vädjade om internationell hjälp när oroligheterna bröt ut i februari i år men USA:s utrikesadministration krävde istället hans avgång.

År 1994 tillsattes en sanningskommission som skulle undersöka övergreppen under militärdiktaturen i Haiti. Flera tusen sidor med dokumentation om FRAPH togs om hand av USA. När Haiti med hjälp av internationella advokater och MR-organisationer återfick dokumenten två år senare var vissa namn överstrukna.

  • Att CIA står bakom det här det är jag övertygad om, säger Gisèle Poletti-Arvidsson till Amnesty Press.

I en ledare i New York Times från 1995 hävdas att CIA ”förlorat siktet och blandat sig i amerikansk utrikespolitik”. De syftade då på ett TV-inslag där FRAPH:s före detta ledare Emmanuel Constant trätt fram och berättat att han fått betalt för att lämna upplysningar till CIA. Constant som befann sig i en fängelsecell i Maryland vid tillfället hade visserligen ett egenintresse av att svärta ner CIA. Men regeringstjänstemän bekräftade att han fått betalt av CIA. ”Det här ger intrycket av att CIA, medvetet eller omedvetet, underminerat Clintons planer på att återinsätta Aristide”, skrev tidningen.

Läget i Haiti är fortfarande instabilt. Den 24 februari rymde 2 300 fångar från ett fängelse i huvudstaden Port-au-Prince. Flera människor som dömdes till fängelse för brott under diktaturen eller vid militärkuppen återvände också när oroligheterna bröt ut i februari. En av dem som kommit tillbaka är Louis-Jodel Chamblain, en FRAPH-kommendant, som befunnit sig i exil i Dominikanska Republiken. Han är dömd till livstids fängelse och har utpekas som en av de ansvariga för massakern i byn Raboteau, där omkring 50 människor avrättades år 1994.

På vilket sätt USA bidrog till att Aristide avgick är oklart. Den amerikanske kongressledamoten Jesse Jackson har anklagat USA för att ha genomfört en statskupp i Haiti. Kritiker hävdar att Bush ville undvika en ström av haitiska båtflyktingar mitt under valrörelsen. Jesse Jackson vill utreda om CIA varit inblandat i beväpnandet av rebellgrupperna.

Gisèle Poletti-Arvidsson tog sig ut ur Haiti med hjälp av ett militärflygplan för fyra veckor sedan. Kanadensiska trupper hade säkrat flygplatsen. De evakuerade egentligen bara sina egna medborgare men Gisèle Poletti-Arvidsson lyckades komma med planet ändå. Hon är orolig över situationen i landet:

  • Kriminella personer kommer tillbaka och kan få ledande positioner i armén.

Gisèle Poletti-Arvidsson poängterar att Louis-Jodel Chamblain måste sättas i fängelse och att brottslingar inte på något villkor får spela en avgörande roll för landets fortsatta utveckling.

Emma Welander,
Praktikant, Amnesty Press

reportage | 2004-03-31