Det kostar att slå

I flera svenska städer uppmärksammades på lördagen FN:s internationella dag för avskaffande av våld mot kvinnor. På Sergels torg i Stockholm samlades cirka 150 personer till ett möte där justitieminister Beatrice Ask var en av talarna.

– Det här är sjunde året vi samlas, sade mötets konferencier Gunvor Ngarambe, ordförande i Stockholms FN-förening, när hon hälsade välkommen till mötet.
Omkring 150 personer hade på lördagseftermiddagen trotsat julhandeln och ett kylslaget lätt regn och samlats på Sergels torg i Stockholm för att aktivt visa att de tar ställning mot det våld som över hela världen utövas mot kvinnor.
Gunvor Ngarambe påminde om att FN:s generalsekreterare Kofi Annan i sitt budskap inför lördagen hade slagit fast att våldet mot kvinnor är ett ständigt pågående brott mot mänskliga rättigheter, ett våld som varken känner kulturella, geografiska eller samhällsgränser.

Det blåste och regnade på Sergels torg i Stockholm.

Det var i december 1999 som FN:s generalförsamling enhälligt beslöt att göra 25 november till en dag för avskaffande av allt våld mot kvinnor. Kvinnoorganisationer över hela världen hade då i många år använt 25 november som en internationell kampanjdag för att kräva ett stopp för våldet mot kvinnor.
Valet av datum går tillbaka till den 25 november 1960. Då mördades tre systrar i Dominikanska republiken, som med järnhand styrdes av diktatorn Rafael Trujillo. Diktaturens mord på Minerva, Patria och Maria Teresa Mirabal fick snart stor uppmärksamhet i hela Latinamerika, där dagen för mordet blev en symbol för det könsbaserade våldet mot kvinnor.

Årets tema över hela världen från FN:s kvinnofond Unifem var ”Inte en minut till”.
FN har också beslutat att tillsammans med rättighetsgrupper genomföra en 16 dagars kampanj för att också belysa bortglömda former av våld mot kvinnor, däribland brudkidnappningar i Centralasien, ”femicide” i Guatemala och barnäktenskap.

Samtidigt påminner FN om att två miljoner kvinnor varje år riskerar att könsstympas och att tusentals kvinnor varje år mördas i namn av ”heder”.
Även Amnesty deltar i 16-dagars kampanjen.

Projektledaren Adele Änggård pekade på att kostnaderna för mäns våld mot kvinnor är högt, inte bara mänskligt utan också i pengar.
Hon tog ett exempel på en mans våld som hade kostat 2,5 miljoner kronor.
– Det var inte bara en kvinna som utsattes för hans våld, sade Adele Änggård. Även tre andra kvinnor han hade förhållanden med utsattes för våld. Trots 36 kontakter med myndigheterna uppmärksammades inte våldet på allvar och inget åtal väcktes. Tänk om våldsyttringar togs på större allvar – vilka besparingar vi då skulle kunna göra både ekonomiskt och mänskligt!

Svenska Amnestys generalsekreterare Carl Söderbergh pekade på våldets enorma utbredning:
– Varannan sekund utsätts en kvinna någonstans i världen för allvarligt våld. Förövaren är ofta en nära anhörig och förövarna slipper ofta undan. Mäns våld mot kvinnor handlar om grova kränkningar mot kvinnors mänskliga rättigheter, däribland rätten till liv och rätten till fysisk integritet.

Kvinnors skydd är oftast beroende av ideella insatser från frivilliga, sade
Carl Söderbergh.

Carl Söderbergh ansåg att det handlar om en människorättskris som drabbar kvinnor i alla åldrar, samhällsklasser, folkgrupper och kulturer.
Sedan Amnesty i Sverige 2004 började arbeta med våldet mot kvinnor i Sverige kunde Carl Söderbergh notera att fler kommuner nu tar frågan på allvar och han uppmanade regeringen att ta fram en nationell handlingsplan mot våldet.
– Det är allvarligt att det stöd en kvinna kan få när hon utsätts för våld ska vara beroende av i vilken kommun hon bor i, sade Carl Söderbergh.

Marcus Priftis höll ett brandtal mot de våldsideal som finns i traditionell
syn på manlighet och såg generad ut när han berömdes av konferenciern
Gunvor Ngarambe.

Marcus Priftis från Stockholms FN-förening pekade på att 95 procent av våldet utövas av män och efterlyste ett nytt mansideal där män inte längre ska vara ”hårda, oberoende och oberörda”.
Advokaten Elisabeth Fritz tog upp fallet med svenskan Tugba Tunc, 19, som utsattes för ett mordförsök i Turkiet sedan hon vägrat gifta sig med en släkting. Om Tugba Tunc hade blivit våldtagen utomlands hade hon som svensk medborgare automatiskt fått rättshjälp. Men ett hedersrelaterat mordförsök sågs inte lika allvarligt.
– Ändå är straffet för mordförsök hårdare än för våldtäkt, sade Elisabeth Fritz och var mycket kritisk mot svenska myndigheters agerande.
Sedan Tugab Tunc den 20 november hade intervjuats i TV4 beslöt den skånske miljonären Claes Decker att skänka en summa så att hon kan betala den skuld hon och familjen har till utrikesdepartementet.
– Claes Decker finns här på Sergels torg så låt oss ge honom en applåd, sade Elisabeth Fritz.
Hon efterlyste ett utökat besöksförbud för våldsamma män så att det omfattar en hel kommun och krävde att tvångsäktenskap ska omfattas av allmänt åtal.
– Jag vill också se en straffskärpning så att hedersmotiv anses vara en försvårande omständighet som ger längre straff, sade Elisabeth Fritz.

Facklor och paraplyer mot regn och våldet mot kvinnor.

Albin Forsell från Män för jämställdhet representerade en ung generation män som konkret vill visa att våldet mot kvinnor inte är en kvinnofråga.
– För ett halvår sedan beslöt jag att bryta min tystnad, berättade han. Jag gick med i ett nattvandrarprogram ”Human against Rape”, blev medlem i Amnesty och började engagera mig i Män för jämställdhet. Nu kommer jag snart flytta hem till södra Östergötland och där ska jag starta ett nätverk för unga killar. Alla behövs i kampen mot våldet mot kvinnor.

Mötet avslutades av justitieminister Beatrice Ask som betonade att kampen mot våldet mot kvinnor kommer att vinnas. Hon sade att Alliansen i sin regeringsförklaring har utlovat en nationell handlingsplan i frågan. Justitieministern sade att arbetet handlar om både lagstiftning, polisen och jämställdhetsarbete och pekade på att barn som tvingas bevittna våld är bortglömda brottsoffer.

Beatrice Ask lovade bättre samordning mellan polis
och myndigheter när det gäller hedersutsatta flickor
och kvinnor.

– Det är viktigt att kvinnor som vill anmäla våld hittar en polis som kan ta emot anmälan, sade Beatrice Ask. I dag har vi städer i Sverige där det inte finns någon tillgänglig polis.
– Jag kan säga att regeringen ska se till att kvinnojourerna får ett hyfsat stöd, fortsatte hon. Och jag vill att vi ska ge erkänsla till alla de som arbetar ideellt och satsar sitt engagemang.

Lördagens möte i Stockholm hade arrangerats av Amnesty, Feministiskt Initiativ, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IOGT-NTO, Kommittén för Västsaharas kvinnor, Fonden för mänskliga rättigheter, Operation Kvinnofrid, ROKS, Soroptimisterna, Stockholms FN-förening, Svenska FN-förbundet, Tensta kvinnojour och vänsterpartiet.
Svenska UNIFEM-kommittén ordnade tidigare under lördagen ett möte på Mynttorget där bland andra Maj Britt Theorin, länspolischef Carin Götblad och Claes Borgström, Jämo, talade.

Text och bild: Ulf B Andersson