Vitryssland: Två minuters facklig demonstration gav tio dagars fängelse

reportage | 2003-12-06

Den 14 november anordnade svenska Metall ett seminarium om fackföreningsrörelsen i Vitryssland. Efter Buchvostous gripande ville Metall, som har en biståndsverksamhet i Vitryssland, sprida information om situationen i landet.

– Bilarbetareförbundet och Radio- och Elektronikförbundet är de två största fackförbunden i Vitryssland med 130 000 medlemmar respektive 60 000 medlemmar. Dessutom är förbunden de enda som har integrerats i de internationella fackföreningsfederationerna, säger Dzmitry Shvziba, ordförande för Bilarbetareförbundet i huvudstaden Minsk.

I Vitryssland är över 50 procent av arbetskraften fackligt organiserad. Många medlemmar tror att det är obligatoriskt att vara med i facket. Men på grund av mängden medlemmar blir den fackliga rörelsen en avgörande maktfaktor i Vitryssland. President Aleksander Lukasjenka har gjort sitt yttersta för att slå sönder alla försök till att bygga upp en oberoende och demokratisk fackföreningsrörelse.

I Vitrysslands författning från 1996 överfördes all makt till presidenten och gav honom rätt att införa dekret som gäller som lag. Författningen erkänner i princip löntagarnas rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar, men både lagen om fackliga organisationer från år 2000 och flera presidentdekret innehåller allvarliga kränkningar av de fackliga rättigheterna.

Exempel på dekret som kränker de fackliga rättigheterna
Alla fackliga organisationer måste nyregistreras. En oregistrerad organisation får inte bedriva någon verksamhet och måste upplösas. Registreringen är lång och komplicerad. (Presidentdekret nr 2, 1999)
För att grunda en nationell organisation krävs minst 500 medlemmar som representerar flertalet regioner i landet. Listan på namnen måste skickas till justitieministern. (Presidentdekret nr 2, 1999)
* Användningen av utländska bidrag för aktiviteter som fackliga val, omröstningar, demonstrationer, strejker och strejkvakter, seminarier eller propagandaverksamhet är förbjuden. (Presidentdekret nr 8, 2001)

Organisationer som bryter mot dekreten riskerar att upplösas. Även löntagarna avskräcks aktivt för att gå med i oberoende fackföreningar. Fackmedlemmar utsätts för ständiga påtryckningar på arbetsplatserna för att lämna oberoende fackföreningar eller så riskerar de en uppsägning.

Fackföreningarna i Vitryssland ingår i två centralorganisationer. Den största är Federation of Trade Unions o Belarus (FTUB) med omkring 4 miljoner medlemmar. Den andra är Congress of Democratic Trade Unions of Belarus (CDTUB) med cirka 18 000 medlemmar.

Inför FTUB:s kongress år 2002 lyckades den vitryske presidenten, Lukasjenka, få Leonid Kozik till president för organisationen. Kozik saknade facklig bakgrund och hade varit chef vid presidentens kansli. Fackligt oppositionella i Vitryssland fruktar att maktförändringen i FTUB endast var ett första steg i Lukasjenkas strategi att bryta ner den fackliga strukturen. Målet anses vara att ersätta FTUB med små fristående, arbetsgivarstyrda organisationer.
Maktskiftet i FTUB ledde också till kraftfulla protester från FFI, Fria Facföreningsinternationalen, där svenska LO och TCO ingår.

Den nya FTUB-ledningen har dock inte lyckats manövrera bort alla frispråkliga krafter på förbundsnivå. Bilarbetareförbundets ordförande Buchvostou och ordföranden för Radio- och Elektronikförbundet Gennadiy Fedynitch har tack vare ett starkt medlemsstöd lyckats behålla sina positioner och befinner sig i konflikt med den centrala ledningen inom FTUB.

Emma Forsberg
Praktikant Amnesty Press

reportage | 2003-12-06