Fabián Salvioli om övergångsrättvisa: ”Det finns ingen fred utan rättvisa”

Våren 2018 tog argentinaren Fabián Salvioli över posten som FN:s särskilda representant för övergångsrättvisa. Ett jobb som han beskriver som ensamt och så svårt att han knappt kan sova. Det är inte lätt att övertyga världens länder om att de för att uppnå fred och hållbar utveckling också måste leva upp till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

reportage | 2019-01-09
Av: Erik Halkjaer
Fabián Salvioli.

Fabián Salvioli. Foto: UN Photo/Rick Bajornas

Fabián Salvioli tar Guatemala som exempel när han vill beskriva ett land som tagit sig igenom en långvarig väpnad konflikt, fred och en sannings- och försoningsprocess, men som nu åter befinner sig på randen till ett nytt krig.

– Situationen i Guatemala är kanske till och med värre idag än vad den var före det att inbördeskriget startade på 1960-talet. Om inte den guatemalanska regeringen tar itu med de orsaker som låg till grund för konflikten kommer risken för att historien upprepar sig alltid vara överhängande, säger Fabián Salvioli.

Amnesty Press träffar den argentinske professorn i internationell rätt i pausen efter ett seminarium på Mänskliga rättighetsdagarna i Stockholm. Han är inbjuden av Fonden för mänskliga rättigheter, men inleder ett seminarium med att berätta att han en gång i tiden, 1993-1995 var ordförande för Amnesty International i Argentina.

Jorge Videla tar över makten i Argentina 1976. Han dömdes 22 december 2010 till livstids fängelse. Tusentals människor mördades av militären under diktaturen 1976-1983. Videla avled 2013.

Jorge Videla tar över makten i Argentina 1976. Han dömdes 22 december 2010 till livstids fängelse. Tusentals människor mördades av militären under diktaturen 1976-1983. Videla avled 2013. Foto: www.mendoza.gov.ar/Wikimedia

Innan han tillträdde posten som FN:s särskilda representant för övergångsrättvisa var Fabián Salvioli 2015-2016 ordförande i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna. Han har som advokat även drivit en rad fall inför den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR.

– Men skillnaden med min nuvarande roll är stor. I FN:s råd för mänskliga rättigheter var vi flera personer som arbetade tillsammans. Som särskild representant är jag ensam. Det är en tuff uppgift och jag har ibland svårt att sova om nätterna, säger Fabián Savioli.

Långt ifrån alla länder i världen är överens med Fabián Salviolis åsikter. Han driver hårt att länder som genomgått en väpnad konflikt och går in i en process med sanning och försoning om vad som hände under konflikten, inte kan undvika att även inkludera övergrepp på de mänskliga rättigheterna.

– Under kalla kriget gjorde man skillnad på arbete med fred och säkerhet och mänskliga rättigheter. De kopplades aldrig samman, men vi kan idag konstatera att det inte går att uppnå en långsiktig och hållbar fred utan mänskliga rättigheter. Det är också därför som FN:s säkerhetsråd numer inkluderar mänskliga rättigheter i sina resolutioner, säger Fabián Salvioli.

 Efraín Ríos Montt i rättegången 2013 där han åtalades för folkmord. Han var diktator i Guatemala 1982-1983. Han avled 1 april 2018, 91 år gammal.

Efraín Ríos Montt i rättegången 2013 där han åtalades för folkmord. Han var diktator i Guatemala 1982-1983. Han avled 1 april 2018, 91 år gammal. Foto: Elena Hermosa / Trocaire /Wikimedia

Att så tydligt länka upprätthållandet av mänskliga rättigheter till arbetet med fred och övergångsrättvisa efter konflikter är inte självklart. Fabián Salvioli lyckades på ganska kort tid in i sitt nya uppdrag reta upp bland andra den ryska regeringen.

– Den ryske representanten i FN förklarade för mig, visserligen i en mycket vänlig och saklig ton, att jag jobbar bortom mitt mandat. Att jag engagerar mig i saker som borde hanteras av säkerhetsrådet, inte en särskild representant. Han tyckte jag slösade bort min tid. Jag förklarade att jag lyssnat, men att säkerhetsrådet antagit en resolution om övergångsrättvisa och att jag knappast kunde bortse från den, säger Fabián Salvioli.

Han skrattar och säger kort att i hans arbete brukar det vara ett gott betyg om Ryssland inte håller med.

 Människor från Queqchí -folket bär år 2012 kvarlevorna av sina anhöriga efter utgrävningar i Cambayal i Guatemala. CAFCA har grävt upp massgravar i Guatemala efter inbördeskriget 1960-1996. Syftet har varit att hjälpa familjer att hitta dödade anhöriga och att ansvariga ska ställas inför rätta.

Människor från Queqchí -folket bär år 2012 kvarlevorna av sina anhöriga efter utgrävningar i Cambayal i Guatemala. CAFCA har grävt upp massgravar i Guatemala efter inbördeskriget 1960-1996. Syftet har varit att hjälpa familjer att hitta dödade anhöriga och att ansvariga ska ställas inför rätta. Foto: Trocaire / CAFCA/Wikimedia

– Om de istället höll med mig skulle det förmodligen innebära att jag inte sköter mitt arbete. Skämt å sido så har det genom mänsklighetens historia alltid funnits länder som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Det är just därför som vi behöver fortsätta kämpa. Internationella organisationer måste ställa krav på staterna att leva upp till vad de lovat, genom FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Och civilsamhället i världens länder behöver mobilisera och ställa krav, säger Fabián Salvioli.

Det har gått tre år sedan FN:s medlemsländer antog FN:s 17 globala mål eller Agenda 2030 för en global hållbar utveckling. Orden mänskliga rättigheter nämns inte någonstans i agendan, men Fabián Salvioli rekommenderar alla att jämföra skrivelserna med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Likheterna är, enligt honom, slående.

Fabián Salvioli får det att låta enkelt. Vill världens länder uppnå Agenda 2030 är det bara att leva upp till de mänskliga rättigheterna. Men det är bevisligen något som flera länder ännu inte gör?

– För att en stat ska kunna leva upp till sitt ansvar mot sina medborgare krävs det också att den följer de mänskliga rättigheterna, svarar Fabián Salvioli. Om en regering inte gör det borde ministrarna kanske fundera på om de inte skulle syssla med något annat istället. I ett modernt samhälle är själva syftet med en stat att respektera och garantera alla människors lika rättigheter, utan diskriminering. En stat som inte gör det har spelat ut sin egen roll.

I slutet av 1970-talet drabbades urfolk i Rabinal av fördrivningar i samband med ett dammbygge. Militären förklarade att det handlade om aktioner mot gerillan. I det som kallas Río Negro-massakrerna beräknas runt 5 000 personer ha dödats 1980-1982. På bilden minnesmonumentet i Río Negro.

I slutet av 1970-talet drabbades urfolk i Rabinal av fördrivningar i samband med ett dammbygge. Militären förklarade att det handlade om aktioner mot gerillan. I det som kallas Río Negro-massakrerna beräknas runt 5 000 personer ha dödats 1980-1982. På bilden minnesmonumentet i Río Negro. Foto: Renata Avila/Wikimedia

FN:s särskilde representant för övergångsrättvisa varnar för stater som inte vill ta upp ansvarsfrågan i de försoningsprocesser som följer på väpnade konflikter. Att som i flera länder i Latinamerika på 1980- och 1990-talen införa amnestilagar och begrava rapporter om övergrepp fungerar inte. Då står bara nya konflikter inför dörren.

I Colombia har till exempel en sanningskommission nyligen inlett ett arbete med att utreda vad som skedde under det mer än 60 år långa inbördeskriget, men den colombianska regeringen försöker redan att begränsa kommissionens arbete. Det är, enligt Fabián Salvioli livsfarligt.

– Det är en gammal förlegad idé, att plocka bort rättvisefrågan ur en sanningskommissions arbete. Problemet är att många regeringar fortfarande tror att det är möjligt. De behöver tänka om. Det finns ingen fred utan rättvisa, säger Fabián Salvioli.

Erik Halkjaer
erik@halkjaer.se

Läs också

Guatemala: Termination of CICIG agreement is latest blow to the fight against impunity (Amnesty International 8 januari 2019)

Guatemala: Justice under pressure (Amnesty International 7 november 2018)

Läs mer om Guatemala från Amnesty Press

Prisbelönta antikorruptionsbekämpare varnar för övergrepp på de mänskliga rättigheterna i Guatemala (26 november 2018)

Guatemala: Lång väntan på rättvisa (21 juni 2017 – också i nummer 2/2017)

30 års väntan på rättvisa (29 februari 2016 – också i nummer 1/2016)

I gruvdriftens spår – allt fler attacker mot människorättsförsvarare i Guatemala (16 april 2014)

Unik dom i Guatemala: Ríos Montt dömd för folkmord (11 maj 2013)

Guatemala: Folkmordsrättegången i slutfas – Rios Montt bedyrar att han är oskyldig (9 maj 2013)

Arméns sexslavar vittnade om övergrepp (3 oktober 2012)

Första stegen mot rättvisa i Guatemala (nummer 4/2011)

Facklig solidaritetsaktion stoppade mord och förföljelse (13 juli 2010)

Kommission ska offentliggöra krigets människorättsbrott (4 mars 2009)

Historisk rättegång (11 mars 2008)

Kvinnomord med straffrihet (nr 1/2008)

Svarta nejlikan – historien om en modig diplomat (13 september 2007 – även i nummer 3/2007)

"Lågintensiv fred" i Guatemala (19 december 2006)

Läs mer om Colombia från Amnesty Press

Colombia: Kokan håller igång kriget (28 november 2018)

Colombias sanningskommission träffar krigsoffer i Stockholm (14 november 2018)

Blir det fred i Colombia? (8 december 2016 – även i Amnesty Press nummer 4/2016))

Islena Rey Rodrígues från Colombia är årets Per Anger-pristagare (20 oktober 2015)

Colombia: Våldet mot fackligt aktiva fortsätter (Amnesty Press nummer 5/2013)

Colombia – på väg från krig till fred? (12 november 2013)

Colombiansk fredsprocess fylld av utmaningar ( 13 december 2012)

Försiktig optimism inför fredssamtalen - Farc utlyser vapenvila (Amnesty Press 26 november 2012)

Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur ( Amnesty Press 25 november)

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (Amnesty Press 1 juni 2012)

Fredsbyn San José de Apartadó kämpar för livet (11 december 2011)

Nu går milisen i jeans (11 juni 2004 – även i Amnesty Press 2/2004))

Läs mer om Argentina från Amnesty Press

Vart går Argentina? (1 mars 2017)

ÅRSMÖTE2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

”Perón eller döden” - starkt drama om Argentinas mörkaste år (11 oktober 2013)

15 dömda till livstids fängelse för brott under ”det smutsiga kriget” under militärregimen (22 december 2010)

Marinofficer utlämnas från Spanien (2 april 2008)

På besök i helvetets korridorer (27 december 2007)

Tortyrcentralen blir museum i Argentina (nummer 1/2006)

"Försvunna" från Argentinas smutsiga krig hittade i gravar (7 maj 2003)

Mariano – ett av Argentinas försvunna barn (10 februari 2003)

reportage | 2019-01-09
Av: Erik Halkjaer