Colombiansk gruvutvinning på väg att spåra ur

reportage | 2012-11-25

Den colombianska regeringen satsar hårt på att öka tillväxten i landet genom utvinning av naturresurser, där en snabbt expanderande gruvindustri agerar draglok. Colombianska människorättsförsvarare varnar dock för de allvarliga konsekvenser tillväxtpolitiken får för såväl miljön som för stora delar av befolkningen – och inte minst för möjligheterna till fred nu när fredsförhandlingar för första gången på många år har påbörjats.

– Det är tydligt att kartorna över områdena för de ekonomiska investeringarna sammanfaller med det militära våldet. En sociolog har sagt att det inte är våldet i Colombia som tvingar folk att fly, utan att våldet existerar för att folket ska fly, säger Judith Maldonado från advokatkollektivet Luis Carlos Pérez.

Judith Maldonado från advokatkollektivet Luis Carlos Pérez berättar att hennes organisation arbetar som ”advokater i folkets tjänst”.

Judith Maldonado är tillsammans med kollegan Marcela Castellanos och organisationen AHERMIGUAs ledare Mauricio Sánchez på turné i Europa för att lyfta medvetenheten kring hur den storskaliga utvinningen påverkar framförallt bönder, ursprungsbefolkning och afro-colombianer i områden rika på naturresurser. Den 5 november deltog de i ett seminarium arrangerat av Forum Syd och Colombiagruppen, där Amnesty International, Adoptionscentrum, Civis, Diakonia, Fackförbundet ST, Forum Syd, Kristna fredsrörelsen, MR-fonden, PBI och Svenska kyrkan ingår.

Ett exempel på ett område där storskalig utvinning nu pågår är Guamocó, som är hemregion för Mauricio Sánchez. Området kan stoltsera med stora rikedomar i form av guld och andra mineraler, vatten, liksom en artrik flora och fauna. Här har traditionellt gruvarbete varit den främsta inkomstkällan för invånarna sedan lång tid tillbaka. År 2001 infördes dock en ny utvinningspolitik under namnet lag 685 vilken har inneburit att den traditionella gruvnäringen har stämplats som illegal och att rättigheterna istället har gått till stora transnationella företag. Detta leder till allvarliga problem för människorättsförsvarare och traditionella gruvarbetare i de berörda områdena:

– Genom att regeringen kallar oss för illegala så blir vi stigmatiserade, förföljda och våra liv hamnar i fara, säger Mauricio Sánchez, som själv har utsatts för två attacker.

Mauricio Sánchez är lokal ledare från Guamocó och han har själv utsatts för två attacker.

Enligt Mauricio Sánchez är ytterligare ett av de många problem den nya utvinningspolitiken för med sig att de utländska investeringarna i gruvföretagen leder till en ökad militarisering av regionen, då företagen anställer militären för beskydd. Den militära närvaron ökar i sin tur sammandrabbningarna med gerillan och paramilitären (av regeringen numera kallad för ”kriminella gäng”), vilket oundvikligen __till att även civilbefolkningen hamnar i skottlinjen.
– År 2009 dog till exempel en pojke på fyra år i en sådan sammandrabbning, säger Mauricio Sánchez, vars organisation AHERMIGUA föddes just som ett svar på intensifieringen av våldet i regionen.

För att illustrera hur snabbt Colombias naturresurser kan komma att exploateras om landets regering fortsätter på den inslagna stigen, berättar Judith Maldonado att man i dagsläget utvinner 30 ton guld och 75 000 ton kol per år i Colombia, medan målet som har satts i den nya utvecklingsplanen är att man ska utvinna 100 ton guld och 145 000 ton kol om året, samt att gruvutvinningen ska stå för 25 procent av BNP (bruttonationalprodukten) år 2019. Och den politiken har kommit en bra bit på väg - i år har drygt 9 000 licenser för gruvutvinning delats ut till olika företag, medan över 13 000 ansökningar väntar på att bli behandlade.

– Enligt politikerna är utvinningen numera möjlig överallt i landet, även inom naturreservat och på områden som tillhör ursprungsfolk, säger Marcela Castellanos.

I Colombia finns en lag som gör att ursprungsfolken och afrocolombianer har rätt att bli konsulterade innan man börjar med utvinning i deras områden. Att detta inte har skett i många fall på senare tid har regeringen förklarat med att man än så länge bara har undersökt marken, berättar Marcela Castellanos.

– Att man inte konsulterar ursprungsbefolkningen gör att man hotar hela deras existens, säger Marcela Castellanos och tillägger att den del av befolkningen som inte tillhör urfolken eller den afrocolombianska gruppen inte ens har rätt till konsultation.

Marcela Castellanos visar hur stor del av gruvutvinningen som kontrolleras av det sydafrikanska företaget AngloGold Ashanti.

För att kunna öka utvinningstakten ytterligare för den colombianska regeringen en kampanj för att locka till sig utländska investeringar i regioner där det finns en hittills outnyttjad potential. Ett sådant område är Catatumbo i regionen Norte de Santande där Judith Maldonado och Marcela Castellanos organisation arbetar med medföljning, det vill säga att man stödjer offer för konflikten genom att följa med dem till deras områden som hotas av den storskaliga gruvnäringen och dokumentera övergrepp på offrens rättigheter.

Det är svårt att kontrollera exakt hur de utländska investeringarna ser ut i Colombia. Det står dock klart att såväl europeiska som svenska företag är inblandade i utvinningen i landet. Forum Syd arbetar just nu med en kartläggning över svenska investeringar i företag som man vet har varit aktiva i områden där de mänskliga rättigheterna har kränkts till följd av utvinningen. Rapporten väntas bli färdig i slutet av november, men ett exempel som nämns är att de allmänna pensionsfonderna, AP-fonderna, investerar i flera av de transnationella företag som verkar i Colombia, samt att 25 procent av det kol Vattenfall köper in kommer från landet.

Judith Maldonado berättar att hennes organisation har hittat bra samarbeten med olika organisationer och nätverk i exempelvis Holland och Tyskland, där folk gått samman för att öka medvetenheten kring sambandet mellan energikonsumtion, miljöpåverkan och mänskliga rättigheter i Colombia:
– Exempelvis har man köpt upp ett litet antal aktier i de inblandade företagen för att kunna ta del av vad som sägs vid aktieägarnas möten. Vi vill gärna se fler sådana samarbeten även här i Sverige, säger hon.

En så kallad ”drake” tömmer 10 kilo av det kvicksilver som behövs för guldutvinningen direkt i floden var tredje dag. Motsvarande mängd för en traditionell gruvarbetare är 80 gram i veckan.

Det faktum att Colombia är ett land som befinner sig i en väpnad konflikt __vara lätt att glömma bort vid ett besök i Bogotás affärsdistrikt men är uppenbart vid ett besök i en by i ett område kontrollerat av vänstergerillan Farc. Den väpnade konflikten i Colombia har pågått sedan 1964 och gjort att landet har det högsta antalet internflyktingar i världen.

Den 18 oktober inleddes de första fredsförhandlingarna på ett decennium mellan Farc och den colombianska regeringen vid en officiell ceremoni i Oslo och bakom stängda dörrar inleddes den 19 november de verkliga fredssamtalen i Kubas huvudstad Havanna. Farc utlyste en ensidig vapenvila från 19 november till 20 januari.

Hur ser då de colombianska besökarna på möjligheterna till fred i landet?
– Folkrörelsen i Colombia välkomnar en fredlig lösning av konflikten genom politiskt deltagande men vi kräver att de underliggande problemen tas med i lösningen, samt att de människor som direkt påverkas av konflikten representeras vid förhandlingsbordet, säger Judith Maldonado bestämt.

Text och bild: Vera Häggblom

_Läs me_r

Ursprungsfolk betalar priset för företagsfesten i Colombia (Amnesty Press 1 juni 2012)

Fredsbyn San José de Apartadó kämpar för livet (Amnesty Press 11 november 2011)

reportage | 2012-11-25