I gruvdriftens spår – allt fler attacker mot människorättsförsvarare i Guatemala

Situationen för människorättsförsvarare i Guatemala har försvårats på senare tid. Många av attackerna är kopplade till motståndet mot gruvdrift och annan naturresursutvinning.

reportage | 2014-04-16
Av: Petter Svensson
Claudia Samayoa (till höger) har själv utsatts för hot och attacker. Tamara Vocar, som arbetat som fredsobservatör för Kristna Freds och Omar Jerónimo lyssnar.

Claudia Samayoa (till höger) har själv utsatts för hot och attacker. Tamara Vocar, som arbetat som fredsobservatör för Kristna Freds och Omar Jerónimo lyssnar. Foto: Petter Svensson

I Svenska kyrkans regi anordnades i mars ett seminarium i Stockholm som behandlade situationen för människorättsförsvarare i Guatemala. En av de inbjudna gästerna var Claudia Samayoa, grundare och samordnare för den ansedda organisationen UDEFEGUA, som i drygt 14 år har främjat människorättsförsvarares säkerhet i landet genom att bland annat ge stöd och bearbeta information om hot och attacker.

Claudia Samayoa tecknar en mörk bild av den nuvarande situationen:
– Tendensen har varit negativ ända sedan den nuvarande presidenten Otto Pérez Molina tillträdde 2012. Förra året anmäldes 657 attacker mot människorättsföreträdare jämfört med knappt hälften året innan. Det handlar om mord, misshandel och hot av olika slag. Särskilt allvarligt är att attackerna ofta riktar sig mot unga, lokala ledare, vilket var otänkbart för bara tre-fyra år sedan.

Det stora antalet sociala konflikter runt om i Guatemala är i huvudsak kopplade till den gruvdrift och annan naturresursutvinning som i stor utsträckning sker på urbefolkningens traditionella territorium. Statliga representanter säger sig vilja främja ekonomisk utveckling medan många av de bosatta fruktar förödande miljömässiga konsekvenser, i en kontext där kultur och matförsörjning är intimt sammanlänkad till tillgången till mark.

Därtill är vanmakten stor inför det faktum att myndigheterna regelmässigt beviljar koncessioner till bolag utan att dessförinnan bekymra sig om att genomföra konsultationer med den berörda befolkningen – vilket sker i strid med ILO-konventionen 169 och FN:s deklaration om urfolkens rättigheter som Guatemala förbundit sig att följa.

– Konsultationer har som mål att skapa samförstånd och sätta stopp för den historiska exkluderingen av urfolken i frågor som rör deras intressen men i praktiken struntar man i detta. Från statligt håll ser man snarare rätten till konsultation som ett hot mot utveckling och ett hinder för affärer, säger Claudia Samayoa.

Yolanda Oquelí är ledare i FRENAM som år 2012 protesterade mot guldutvinning i El Tambor som ett kanadensiskägt bolag bedriver. Hon sköts den 13 juni 2012 på väg hem efter en protest men överlevde attentatet.

Yolanda Oquelí är ledare i FRENAM som år 2012 protesterade mot guldutvinning i El Tambor som ett kanadensiskägt bolag bedriver. Hon sköts den 13 juni 2012 på väg hem efter en protest men överlevde attentatet. Foto: James Rodriguez/mimundo.org/AI

Frustrationen över statens och bolagens agerande har gett upphov till många protestyttringar av olika slag runt om i landet. De har ofta har bemöts bryskt av militär och bolagens egna vaktstyrkor med döda och skadade som följd. Myndigheterna har även kritiserats för att använda militär på ett sätt som strider med fredsavtalen från 1996 och att man utlyser undantagstillstånd på vaga grunder. Dessutom anklagas man för att söka kriminalisera legitima sociala protester.

– Man betraktar det som subversiv verksamhet. Och man använder rättssystemet för att komma åt obekväma röster genom att rikta befängda anklagelser om delaktighet i narkotikahandel eller annan brottslighet. Dessutom struntar man i att närmare utreda misstänkta övergrepp som militärer eller privata bolag gör sig skyldiga till.

Även Omar Jerónimo, en av ledarna i urfolks-och bondeorganisationen ”Central Campesina Chorti Nuevo dia” i Chicimula, var inbjuden till seminariet för att dela med sig av sina erfarenheter. Organisationen protesterar mot de exploateringsprojekt vad gäller skogsavverkning och guldutvinning som genomförs och planeras i området. Och priset har varit högt.

30-årige Carlos Hernández, en nära vän till Omar och tillika en framträdande ledare, sköts till döds förra året som en följd av motståndet. Han var en av totalt 18 personer som mördades år 2013 med anledning av sitt engagemang för mänskliga rättigheter. Omar Jerónimo har själv drabbats av dödshot av samma skäl.
– Det är farligt att opponera sig mot den ekonomiska makten i Guatemala, säger han. Men det är en kontraproduktiv strategi då motståndet ökar varje gång som övergrepp begås mot människorättsförsvarare. Det finns också en ökad medvetenhet idag hos urfolk vad gäller rättigheter kopplade till markfrågor.

Omar Jerónimo (till vänster) säger att medvetenheten hos urfolk om rättigheter har ökat.

Omar Jerónimo (till vänster) säger att medvetenheten hos urfolk om rättigheter har ökat. Foto: Petter Svensson

Även Claudia Samayoa har drabbats många gånger sedan hon inledde sitt arbete:
– Jag har blivit utsatt för flera fysiska attacker och jag har tappat räkningen på hur många gånger som jag blivit utsatt för allvarliga hot.

Claudia Samayoa menar att den ökade hotbilden mot människorättsförsvarare måste ses i samband med att det sedan ett par år tillbaka pågår en aggressiv kampanj i Guatemala som orkestreras av bland annat enskilda journalister, ex-militärer och näringslivsrepresentanter.
– Den svenska ambassaden i Guatemala har varit föremål för en förtalskampanj som påstår att de i sitt utvecklingssamarbete understödjer terroristgrupper, när det i själva verket rör sig om stöd till urfolk som kämpar för sin rätt att komma till tals, berättar hon. Även svenska och norska NGO´s är föremål för liknande anklagelser. I diskursen ingår även att man menar att motståndet mot exploateringsprojekt i praktiken är en förlängning av den väpnade konflikten, vilket rättfärdigar extrema åtgärder och påverkar hela samhällsklimatet negativt.

Trots de allvarliga problemen finns det även positiva tendenser att ta fasta på. Inte minst vad gäller den ökade beredvilligheten att göra upp med de övergrepp som begicks under den väpnade konflikten i landet under åren 1960-1996.

Omar Jerónimo och Claudia Samayoa.

Omar Jerónimo och Claudia Samayoa. Foto: Petter Svensson

– Rättegången mot Ríos Montt (som styrde Guatemala 1982-1983) förra året gjorde att ungdomar för första gången ställde frågor till sina släktingar om vad som hände i landet under denna tid. Idag finns det inte längre några tvivel om att det var massakrer som utfördes mot civilbefolkningen. Och anmälningarna om sexuella övergrepp har ökat sedan rättegången mot honom som en följd av större medvetenhet kring sexuellt våld, säger Claudia Samayoa.

– Även straffriheten har minskat de senaste åren, särskilt vad gäller att lagföra mord som särskilt riktas mot kvinnor och bekämpningen av vissa kriminella gäng, fortsätter Claudia Samayoa. Detta är till stor del tack vare riksåklagaren Claudia Paz y Paz arbete. Det är därför oroande att hennes mandat nyligen har förkortats då det finns många starka krafter i Guatemala som föredrar en återgång till mer ljusskygga miljöer.

Petter Svensson

Bakgrund

ILO-konventionen 169 och FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter stadgar bland att staten är förpliktigad att genomföra konsultationer med urfolk innan beviljande av koncessioner som påverkar deras markområden. Syftet med dessa sammankomster ska vara att uppnå en överenskommelse. Under vissa specifika omständigheter krävs även samtycke.

Den interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter har under senare år utvecklat en rättspraxis som innebär en väsentlig förstärkning av urfolkens territoriella rättigheter. I det omdiskuterade utfallet i Saramaka vs Surinam från år 2007 uttryckte domstolen att samtycke krävs vid alla statliga projekt ”i stor skala” och som kan antas ha ”stor påverkan” för den berörda befolkningens framtid. Det föreligger olika uppfattningar om hur långt rätten till samtycke idag sträcker sig.

I Guatemala har staten i vissa fall delegerat till de ansvariga bolagen själva att genomföra konsultationer, vilket inte är tillåtet, och detta först efter att licenser för naturresursutvinning redan har beviljats. Som en konsekvens av statens frånvaro har berörda byar själva ordnat med ”konsultationer” där man ofta med stor majoritet röstat emot projekt av olika slag som vill ta deras naturresurser i anspråk. Dessa opinionsyttringar tillmäts dock inte något större värde då det endast anses ankomma på staten att bestämma över dessa frågor.

Läs mer från Amnesty Press

Unik dom i Guatemala: Ríos Montt dömd för folkmord (11 maj 2013)

Guatemala: Folkmordsrättegången i slutfas – Rios Montt bedyrar att han är oskyldig (9 maj 2013)

Första stegen mot rättvisa i Guatemala (nummer 4/2011)

Facklig solidaritetsaktion stoppade mord och förföljelse (13 juli 2010)

Historisk rättegång (11 mars 2008)

Kvinnomord med straffrihet (nr 1/2008)

"Lågintensiv fred" i Guatemala (19 december 2006)

reportage | 2014-04-16
Av: Petter Svensson