Konflikten med mapuche – en utmaning för Chiles regering
En blodig konflikt som inbegriper urfolket mapuche har lamslagit delar av södra Chile. Förhoppningarna var stora att den nya vänsterregeringen skulle få ett slut på våldet. Istället har konflikten blivit ett av president Gabriel Borics främsta bekymmer.
reportage | 2023-01-09 Av: Natacha López Även publicerad i AmnestyPress #4/2022 |
President Gabriel Boric möttes av protester från mapuches när han den 11 november 2022 besökte Villarica-området i Araucanía. Foto: Cristobal Saavedra Escobar/Reuters/TT
I november 2022, samma dag som Gabriel Boric för första gången skulle besöka Araucanía som president, sattes en skola och en kyrka i regionen i brand och motorvägar barrikaderades i protest mot besöket. Det var en påminnelse om att staten inte har kontroll i det konflikthärjade området där lastbilschaufförer inte vågar köra på grund av risken för att deras bilar ska sättas i brand eller lasten stjälas, stora landområden har ockuperats och människor har dödats. Förhoppningarna om att vänsterregeringen som kom till makten i mars i år skulle innebära en vändpunkt hade grusats långt innan besöket, menar många.
– Det fanns stora förhoppningar men sedan de kom till makten har många känt sig svikna, säger Millaray Huichalaf som är machi, det vill säga andlig ledare för sin kommunitet.
Den som kör längs motorvägen i det avlånga Chile möts vid regionerna Biobio och Araucanía, historiskt hem för mapuchefolket, av bepansrade militärfordon. Det är en av åtgärderna i det undantagstillstånd som regeringen införde i våras. Under presidentvalskampanjen kritiserade Boric den förra regeringen för att sätta in militären, i och med att de införde undantagstillstånd i området i oktober 2021. Gabriel Boric förespråkade dialog. Men efter att hans inrikesminister blev beskjuten vid ett besök i Araucanía gjorde hans regering en tvärvändning. I maj återinfördes undantagstillståndet, om än i begränsad form fokuserat på militära kontroller på motorvägarna.
Politikern Adolfo Millabur, framför det palats där han våren 2022 arbetade med att ta fram en ny grundlag. Han var en av 17 representanter från Chiles urfolk i församlingen. Foto: Natacha López
Adolfo Millabur var länge partipolitiskt oberoende borgmästare i Tirúa i Biobio-regionen och var den förste mapuchen att bli vald till borgmästare 1996. Han beskriver situationen i området som mörk.
– Våldet har blivit normaliserat. Under diktaturen såg man samma sak hända som idag, med straffrihet vid våldsbrott och avsaknad av staten och dess organ. Det finns en allmän misstro i området och brist på tilltro till regeringen och staten hos delar av mapuchefolket.
Adolfo Millabur beskriver att det man ser av staten i området är polisen och militären. I övrigt lämnas människor och deras problem därhän.
– Man har övergett området, säger han.
När det gäller den nya regeringen tror Adolfo Millabur att de har en uppriktig välvilja men saknar redskap.
– Staten kan bara göra det lagen tillåter och därför är regeringens möjlighet att åstadkomma förändring begränsad. Det vi hör från nuvarande regering har vi hört från tidigare progressiva regeringar – de talar om offentliga satsningar och investeringar men med nuvarande lag finns inget sätt att expropriera mark och då finns ingen mark att köpa.
General Cornelio Saavedra Rodríguez möter lokala mapucheledare, lonkos, i Araucanía 1869. Under 1800-talet försökte den chilenska armén underkuva mapuchefolket genom militär ockupation av Araucanía. Foto: Manuel Olascoaga/Wikimedia
Kärnan bakom problemen stavas onekligen mark och för att förstå dagens konflikt är det oundvikligt att se till historien. Mapuche var det enda urfolk som kolonisatörerna aldrig besegrade, istället accepterade spanjorerna att södra Chile tillhörde detta urfolk. Även den nybildade chilenska staten gick 1825 med på att underteckna ett avtal om att en stor del av södra Chile tillhörde mapuche.
Historikern Martín Correa har beskrivit bakgrunden till dagens konflikt i ”La Historia del Despojo”. Han säger att det är först i mitten av 1800-talet, i och med industrialismens framväxt, som staten inser att det finns en outnyttjad ekonomisk potential i mapuchefolkets mark:
– Då börjar stigmatiseringen och skapandet av en intern fiende. De som tidigare var våra vänskapliga grannar är nu lata, barbarer och fyllon.
Historikern Martín Correa i sitt hem i Valdivia. År 2022 publicerades hans bok som beskriver chilenska statens plundring av mark från mapuchefolket. Foto: Natacha López
Den chilenska staten auktionerade ut marken till européer för att industrialisera området. Mapuchefolket tvingades därifrån med våld eller lurades att sälja sin mark. I nationella arkiv kan mapuche-familjer än idag se hur deras gammelfarfar i slutet av 1800-talet eller senare lurades att sälja 500 hektar mark mot en flaska brännvin eller att signera kontrakt han inte kunde förstå med ett fingeravtryck. Idag tillhör det mesta av marken i området samma europeiska familjer som nu tillhör landets rikaste, medan majoriteten av mapuchefolket tillhör de fattigaste i Chile.
I slutet av 1990-talet, efter demokratins återinförande, blev aktioner som trotsar lagen allt vanligare bland mapuche-aktivister. Storgodsägares maskiner eller skördar sätts i brand, skogsföretags timmer stjäls och mark ”återtas” – det vill säga mapuche-kommuniteter går in ett landområde som historiskt ägts av deras familj och återtar det.
För att besöka machi Millaray Huichalaf kör man genom till synes ändlösa gröna kullar och skogar. Området är Chiles bördigaste och regionen Araucanía kallas för Chiles kornbod, samtidigt som det är Chiles fattigaste region.
Machi Millaray Huichalaf tar emot i sitt lilla trähus där en grupp sitter med ytterkläder för att bekämpa kylan. Hon betonar att deras kultur skiljer sig från den chilenska och västerländska vad gäller exempelvis relationen till naturen, till andlighet, till hälsa. En uppenbar skillnad är förhållandet till tiden – trots att jag kommer den tid vi har bestämt får jag innan intervjun först delta i en ceremoni med trummor och sång för att bota en sjuk ungdom samt vid ett möte med en delegation från en annan mapuche-kommunitet som behöver instruktioner inför nyårsfirandet.
Machi Millaray Huichalaf har en totempåle på sin gård, vid vilken hon genomför ceremonier för att hela folk. Machi Millaray är både en andlig och politisk ledare. Foto: Natacha López
Machi Millaray som hon oftast kallas, är en viktig andlig men också politisk ledare. Hennes kommunitet har legat bakom flera ”återtagningar”, något som blivit allt vanligare de senaste åren. Enligt polisens uppgifter skedde nästan 500 landockupationer i de berörda områdena mellan 2020 och första halvan av 2022.
– Folk är trötta och tror inte längre på regeringarna. Och jag vill vara tydlig med detta –återtagningarna sker för att vi uttömt alla vägar inom lagens ramar, säger hon.
Just nu är hennes kommunitet mitt i en process för att återta marken intill där de bor. De är 80 familjer som bor på 300 hektar mark. Intill finns ett område på 500 hektar med bara ett hus. Det är ett område som de menar tillhört deras förfäder. Och machi Millaray är beredd på att de kommer mötas med våld.
– Här finns ”Multigremial del Sur” [som organiserar företagare] som kommer beväpnade. Trots den sortens hot går vi in. Vi försvarar oss, säger machi Millaray.
En målning av Pedro Subercaseaux (1880-1956) som hyllar Lautaro. Han ledde i mitten av 1500-talet det militära motståndet från mapuchefolket mot de spanska erövrarna. Foto: Wikimedia
Mapuchefolkets misstro mot staten kommer sig också av ett dokumenterat polisövervåld och riggade rättsprocesser under de senaste decennierna. Mest uppseendeväckande var rättsfallet mot sju mapuche-aktivister 2017 då det avslöjades att polisen fabricerat bevis. Andra processer mot personer ur mapuchefolket har kritiserats för att personer ofta har gripits med hjälp av terrorlagar som tillåter anonyma vittnen och där aktivister suttit i häkte i flera år för att sedan frias.
Foto: Karta: Lotta Lundin
Machi Millaray, som är 33 år och har en tonårsdotter och en ettåring, satt själv häktad 2013 i fyra månader anklagad för nio brott, men dömdes till slut bara till två månaders fängelse för ett – undanhållande av bevismaterial i ett fall som gällde mordbrand.
– Vi har fängslats och varit med om räder. I detta hus har det skett två husrannsakningar. I den miljön har jag uppfostrat min flicka. Så var kommer våldet ifrån, frågar machi Millaray.
Frågan om vem som ligger bakom våldet är svår att besvara. I området har det de senaste åren tillkommit fler grupper som misstänks begå våldshandlingar. Dels utreder polisen nu misstänkta paramilitära grupper som har som mål att attackera mapuche-aktivister, dels finns allt fler uppgifter om att organiserade kriminella utnyttjar situationen. Adolfo Millabur ansluter sig till dem som tror att knarkligor etablerat sig i området, och att timmerstölderna numera inte genomförs av mapuchekommuniteter som använder träet till att bygga sina hus, utan av kriminella gäng.
– Det har förvrängts. Det finns en industriell affär kring att stjäla trä från skogsbolag, men det är inte mapuchefolket som tjänar på det, säger Adolfo Millabur.
Edmundo Valín, 75 och hans fru, 74, bor mitt i skogen i Biobio-regionen, där de byggt ett hus stort nog att inhysa parets fyra barn och nio barnbarn. I mars blev de attackerade mitt i natten. Någon försökte bryta upp dörren och sätta eld på den, sköt mot huset och dödade en av parets hundar. Paret sprang ut och skrämde iväg förövarna. De hittade ett tygstycke där någon skrivit: ”Frihet till de fängslade mapuches”. De har ägt marken, som bara är på 4,5 hektar, i 40 år och har aldrig tidigare haft problem. Trots händelsen tänker de inte flytta.
– De får inte ut mig levande härifrån. Jag har ingenstans att ta vägen. Jag har investerat allt i huset, säger han.
Arbetsgivarorganisationen Multigremial de la Araucanía uppger att minst 15 personer har dödats i området i år, många av dem har varit skogsbolagsanställda, flera av dem mapuche.
Adolfo Millabur, som är kritisk till de väpnade motståndsrörelserna avfärdar ändå tanken på att de skulle kunna ligga bakom personangrepp. Machi Millaray tar bestämt avstånd från attacker på personer och säger att det går emot hennes folks principer. Men hon ser en risk för att personer i motståndsrörelserna kan ta till sådant våld:
– Ja, för folk är väldigt desperata, särskilt de unga.
Historikern Martín Correa ger en bakgrund till dagens konflikt i ”La Historia del Despojo”.
Under sitt besök i Araucanía i november lovade president Gabriel Boric stora satsningar på säkerhet i form av mer resurser till polisen. Dessutom meddelade han att man nästa år kommer bilda en kommission som ska utreda vilken mark staten bör ge tillbaka till mapuchefolket och ta fram en plan för hur det ska göras. Bland mapuchefolket togs meddelandet emot med blandade känslor där en del uttryckte att frågan inte behöver fler utredningar.
Historikern Martín Correa tycker det är på tiden att staten tar ansvar för att mapuchefolket får tillbaka den jord som tillhört dem:
– Landstölden genomfördes ursprungligen av chilenska staten så det finns en historisk kontinuitet. Det är samma stat idag och samma mapuchefolk. Man måste ta ansvar för det förflutna för att förstå nuet och blicka framåt.
Natacha López
- kommunitet
Det finns ingen riktigt bra motsvarighet till spanskans ”comunidad” på svenska som syftar på en gemenskap eller lokalsamhälle. I denna artikel har vi därför valt att använda ”kommunitet”.
- Mapuchefolket
Enligt den senaste folkräkningen finns fler än 1,7 miljoner mapuche i Chile. Även i Argentina finns en mindre grupp mapuche på cirka 200 000 personer. Deras traditionella språk är mapudungun men en majoritet har ändå spanska som sitt förstaspråk.
Den flagga som används av mapuchefolket. Foto: Wikimedia
- Valet
Den 21 november 2021 hölls presidentval i Chile. Då ingen kandidat fick över 50 procent av rösterna hölls en andra valomgång den 19 december 2021. Gabriel Boric fick då nästan 56 procent av rösterna och tillträdde i mars 2022 som president. Han var en av ledarna för studentprotesterna 2011-2013 och stöddes i valet av en bred koalition av vänsterpartier. José Antonio Kast, som politiskt ligger långt till höger, fick 44 procent.
- machi
Traditionell andlig och religiös ledare inom mapuchefolket som har en viktig roll.
- Diktaturen
Den 11 september 1973 störtade militären under ledning av general Augusto Pinochet regeringen i Chile. En vänsterkoalition under ledning av president Salvador Allende hade styrt Chile sedan valsegern hösten 1970. Fram till 1990 var Chile en militärdiktatur.
- Folkomröstningen om en ny grundlag
Vid en folkomröstning i september röstades förslaget till en ny grundlag för Chile ner och även bland mapuchefolket röstade en överväldigande majoritet emot förslaget. Det väckte förvåning eftersom ett av huvudmotiven till att förslaget kritiserades var för att den gav urfolken omfattande rättigheter och slog fast att Chile är en plurinationell stat.
- Chile
Huvudstad: Santiago de Chile
Politik: Militärdiktatur 1973-1990 med Augusto Pinochet som ledare. Socialisten Michelle Bachelet var president 2006-2010 och 2014-2018.
Högerpolitikern Sebastián Piñera var president 2010-2014 och 2018-2022. Bristen på jämlikhet i samhället ledde till omfattande protester hösten 2019. Vänsterkandidaten Gabriel Boric vann valet i december 2021 och tillträdde som president 11 mars 2022.
Yta: 756 096 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 17,6 miljoner (2017).
Läs mer om Chile från Amnesty Press
Chile: En ny grundlag för ett nytt samhälle (2 september 2022)
Chile kämpar för förändring (8 mars – också i nummer 1/2021)
Chile: Ett år av polisbrutalitet och rättslöshet (18 december 2020)
2019: Protesternas år (9 januari 2020 – också i nummer 4/2019)
Stenar mot karabinjärerna i Santiago den 19 oktober 2019. Foto: Felipe y Jairo Castilla/Wikimedia
Chile på väg att häva totalförbud mot aborter (2 oktober 2014)
Harald Edelstam hedrades vid ceremoni i parlamentet (11 september 2009)
Svarta nejlikan – historien om en modig diplomat (13 september 2007)
Ana Luisa Escobar räddades av Edelstam (13 september 2007)
Harald Edelstam – diplomaten som räddade liv (13 september 2007)
»Vid sidan av Harald Edelstam kände jag mig trygg« (13 september 2007)
Det personliga ansvaret (13 september 2007)
En människas val (13 september 2007)
Amnestyveteran fick chilensk utmärkelse (20 april 2007)
Chile 30 år senare (12 september 2003)
reportage | 2023-01-09 Av: Natacha López Även publicerad i AmnestyPress #4/2022 |