Nordiskt Forum: 20 000 kom till Malmö

Det har funnits en oro för att ett internationellt kvinnotoppmöte riskerar att flytta positionerna bakåt för kvinnorörelsen. Orsak: De konservativa krafternas styrka. 12–15 juni arrangerades därför ett nordiskt forum, utanför det internationella samfundets struktur, som samlade 20 000 deltagare och som resulterade i 63 krav riktade till Nordens regeringar. Det blev dock hård kritik mot att arrangörerna hade bjudit in Norges jämställdhetsminister Solveig Horne till Malmö.

reportage | 2014-06-21
Av: Rebecka Bohlin
Menstruation berör direkt halva befolkningen under en stor del av livet och har stora samhällskon - sekvenser, men är osynliggjort, privatiserat och området har otillräckliga forskningsresurser, sägs i slutdokumentet från Nordiskt Forum.

Menstruation berör direkt halva befolkningen under en stor del av livet och har stora samhällskon - sekvenser, men är osynliggjort, privatiserat och området har otillräckliga forskningsresurser, sägs i slutdokumentet från Nordiskt Forum. Foto: Rebecka Bohlin

På en scen förklarar konstprofessor Joanna Rubin Dranger rasismens historia och hur den tar sig uttryck i populärkulturens bilder av idag. Från en annan scen diskuterar representanter för feministiska nät-tidningar från fyra länder hur hat och hot mot kvinnor i journalistiken kan tacklas och i en monter på mässan ställer S-kvinnor LO:s vice ordförande Tobias Baudin mot väggen i fråga om hur föräldraförsäkringen påverkar kvinnor negativt på arbetsmarknaden. Han blir så pressad att han lovar att LO ska driva på för en helt individualiserad föräldraförsäkring. På en parkbänk i Folkets park, där det genomförs en alternativ Feministisk festival, ställer sig plötsligt fem kvinnor upp och sjunger en sång om kvinnors rättigheter. I staden finns lite här och där installationer som ifrågasätter könsstereotypa normer.

Föreställ dig andra seminarier och kultur-performance som dessa, multiplicera med 10 – varje timme under fyra dagar – och du får en aning om den mångfald och intensitet som manifesterades under Nordiskt Forum och Feministisk festival i Malmö.

Kristina Ljungros, Katarina Bergehed och Ulrika Westerlund.

Kristina Ljungros, Katarina Bergehed och Ulrika Westerlund. Foto: Rebecka Bohlin

Amnesty var en av hundratals organisationer på plats och kampanjsamordnare Katarina Bergehed deltog bland annat i ett samtal om FN:s senaste toppmöte om Kvinnokonventionen, tillsammans med Kristina Ljungros, ordförande i RFSU, och Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL. De hade alla tre deltagit i New York tidigare i vår och beskrev mötet som en batalj mellan hårdföra konservativa grupper och de grupper som står upp för kvinnors och hbtq-personers rättigheter.
– Jag tror att det trots allt är bra att vi fortsätter med dessa möten inom FN, för det är det enda globala forum vi har. De konservativa staterna sätter ibland ribban, men jag ser att fler och fler stater ansluter sig till den andra sidan så att säga och även om det inte alltid syns i slutdokumentet är det viktigt för förändring på sikt, sade Katarina Bergehed.

Slutdokumentet resulterade i både positiva och negativa förändringar:
– Ett nederlag är att sexuell läggning och könsidentitet inte nämns med ett enda ord. Men frågor om könsrelaterat våld syns mycket tydligare, förklarade Katarina Bergehed.
Kristina Ljungros från RFSU höll med om att dragkampen leder både framåt och bakåt:
– Mest kontroversiell är abortfrågan. Men även frågan om preventivmedel. Millenniemålen antogs 2000 till 2015 mål för att halvera fattigdomen. Minskad mödradödlighet är det mål som har gått sämst. Inte på grund av okunskap om vad som bör göras utan för att det finns ett starkt motstånd mot att ge unga kvinnor rätt till preventivmedel. Den vanligaste dödsorsaken för flickor i åldern 15-19 år är just mödradödlighet. Och sista timmen fick vi in en skrivning om vikten av sexualundervisning i slutdokumentet.

Radikalfeministen Catharine MacKinnon frågas ut av Tiina Rosenberg, som bland annat skrivit boken "Queerfeministisk agenda".

Radikalfeministen Catharine MacKinnon frågas ut av Tiina Rosenberg, som bland annat skrivit boken "Queerfeministisk agenda". Foto: Rebecka Bohlin

Nordiskt forum hade deltagare från fler än 50 länder. En av de mest kända var den amerikanska juristen och radikalfeministen Catharine MacKinnon. Hon höll bland annat ett skarpt tal mot prostitution och frågades ut av Tiina Roosenberg, professor och för närvarande rektor vid Konstuniversitetet i Helsingfors i ett scensamtal som inleddes med frågan:
– Hur har en feminist sex? Jag har alltid velat fråga dig det.
Catharine MacKinnon nickar, och svarar småleende:
– Jag tror att jag måste göra dig besviken. Jag tycker inte att jag ska avgöra vad som är feministiskt sex, det vore fascistiskt. Människor utforskar sin sexualitet och måste var och en svara på den frågan. De försöker vara individer i ett hierarkiskt system och letar efter vägar ut ur det. Vi frågar: Är en jämlik sexuell relation möjlig i en ojämlik värld?
– Du verkar som kvinna och feminist i opposition. Det de flesta gör är att leva ut roller och manuskript som givits åt oss, för vissa fungerar det och för andra inte. Många letar efter en jämlik sexualitet att leva ut men den dåliga nyheten är att den jämlika rollen inte skriven för oss, då världen inte är jämställd. Det är ett kollektivt problem!

Den amerikanska juristen Catharine MacKinnon har sedan 1980-talet varit en stridbar feministisk aktivist och debattör i Nordamerika.

Den amerikanska juristen Catharine MacKinnon har sedan 1980-talet varit en stridbar feministisk aktivist och debattör i Nordamerika. Foto: Rebecka Bohlin

Catharine MacKinnon fick även frågan om queer-rörelsen kan ses som en fortsättning på radikalfeminismen och hon höll delvis med.
– Queer-rörelsen är inspirerad av den feministiska kritiken mot rigid sexualitet och stereotypa könsroller men delar av den rörelsen har tappat kontakten med det kvinnorörelsen startade och är snarare en akademisk utgångspunkt utan verklighetsförankring. Feminismen görs till en abstraktion i stället för att utgå ifrån kvinnors villkor i ekonomi, arbetsmarknad och samhälle.

Nordiskt Forum samlade närmare 20 000 besökare, fler än förväntat. Arrangörerna tror att detta framför allt beror på att så stor del av programmet var gratis: 150 av 400 programpunkter.

På den avslutande dagen säger initiativtagaren Gertrud Åström från Sveriges Kvinnolobby att hon är nöjd:
– Jag är övertygad om att alla dessa människor tar med sig nya idéer och strategier för framtiden. Det är en samlad kraft som kommer att påverka våra myndigheter, civilsamhällen, fackliga organisationer, kommuner och företag.

Fem kvinnor ställer sig upp och sjunger en sång om kvinnors rättigheter

Fem kvinnor ställer sig upp och sjunger en sång om kvinnors rättigheter Foto: Rebecka Bohlin

Men Nordiskt forum utsattes samtidigt för kritik: ”Upplägget för Nordiskt forum speglar en ignorans inför en historia av exkludering och kolonialism där rasifierade kvinnors erfarenheter, behov och önskemål osynliggörs och förminskas.” sammanfattar organisationen Interfem varför de valde att inte alls delta. Och att den norska jämställdhetsministern Solveig Horne från Fremskrittpartiet, som efter det senaste valet i Norge ingår i regeringen, inbjöds att framträda på stora scenen väckte stark kritik.
– Att bjuda in henne är att bjuda in rasism, homofobi, transfobi och kvinnohat och vara medlöpare i normaliseringen av dessa, säger Edda Manga, redaktör på Feministiskt perspektiv och initiativtagare till en debattartikel som Aftonbladet publicerade, med kritik mot Nordiskt forums agerande. (Läs replikerna på artikeln här.)

20 000 personer beräknas ha deltagit i Nordiskt forum.

20 000 personer beräknas ha deltagit i Nordiskt forum. Foto: Rebecka Bohlin

Amnesty Press frågar konferensgeneralen Caroline Matsson om hur hon ser på kritiken:
– Beslutet att bjuda in samtliga ministrar fattades av projektets styrgrupp, för att de ville lämna över ett slutdokument till samtliga ansvariga ministrar. Jag som ansvarig för genomförandet av mötet kan tycka att vi tydligt borde ha markerat på plats att Horne representerar en politik som är oförenlig med feminismen. Jag är självkritisk på den punkten.
Och att planeringen präglades av bristande inkludering?
– Det är bara att lyssna, ta in och ta med sig! Visst har den nordiska kvinnorörelsen mycket att arbeta vidare med avseende inkludering.
Hur ser ni på den högljudda kritiken?
– Folk blir med viss rätta förbannade. Det är en omedelbar kritik som är skarp och gäll, men vi får också in olika nyanserade hälsningar som handlar om den framtida utvecklingen för feminismen och antirasismen i Norden. Det visar på behovet av en fortsatt diskussion, både inom Sverige och Norden. Det blev tydligt att det är olika kontexter, olika frågor och att vi verkar i olika politiska landskap som påverkar handlingsutrymme och agendor. Det är bra att vi i Norden blir varse varandras inomfeministiska diskussioner.

Rebecka Bohlin

Fakta Nordiskt Forum
Nordiskt forum genomfördes den 12–15 juni i Malmö.
Under mötets sista dag överlämnades ett slutdokument som togs fram under konferensdagarna, med 63 krav och rekommendationer till Nordens jämställdhetsministrar. 

Huvudsyftet är att påminna regeringar om de åtaganden som gjordes då handlingsplanen från kvinnokonferensen i Peking 1995 skrevs under. Regeringarna förpliktade sig då att i alla politiska åtgärder och program ha ett könsperspektiv.

Bland Nordiskt Forums krav till Nordens regeringar kan nämnas:
• Kvinnor med familjeanknytning ska få egna uppehållstillstånd som inte är knutna till mannen. Utvisningar av våldsutsatta ska stoppas. Kvinnor som utsatts för människohandel ska ges skydd och hjälp oavsett om de kan eller vill vittna vid rättegångar.
• Nordens regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer ska verka för ett arbetsliv som tar hänsyn till familjeliv och faktisk arbetsmiljö och skapa rimliga arbetsvillkor. Rätt till heltid ska utökas genom lag eller avtal i de länder där kvinnors ofrivilliga deltidsarbete är utbrett. Osäkra anställningar i form av timanställning och visstidsanställning regleras så att missbruk stävjas.
• Nordiska myndigheter ska bidra till att kvinnor tar plats som aktörer, innovatörer, organisatörer, lärare, ledare och ambassadörer för hållbar utveckling. Klimat- och miljöinriktade biståndsmedel ska alltid, där det är relevant, ha inkluderat ett könsperspektiv.

Läs mer
Blogg på svenska Amnestys hemsida från Nordiskt Forum

Amnesty om millenniemålen (12 juni 2014)

47th session of the Commission on Population and Development: Governments commit to promoting sexual and reproductive health and reproductive rights in development policies (Amnesty International 14 april)

58th session of the United Nations Commission on the Status of Women: Women and girls hold key to a successful post-2015 development agenda (Amnesty 24 mars)

reportage | 2014-06-21
Av: Rebecka Bohlin