ÅRSMÖTE2023: ”Jag känner mig förrådd” – Horia Mosadiq om Afghanistan efter talibanernas återkomst

Många människorättsaktivister från Afghanistan känner sig svikna av det internationella samfundet, menar människorättsaktivisten Horia Mosadiq. Sedan talibanerna återtog makten i augusti 2021 har hoppet om frihet och demokrati slagits i spillror.

reportage | 2023-05-14
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023
Tomas Hultman från Amnestyfonden samtalar med Horia Mosadiq.

Tomas Hultman från Amnestyfonden samtalar med Horia Mosadiq. Foto: Annie Beckman

Horia Mosadiq gästade Amnestys årsmöte i Hallunda och beskrev situationen för människorättsförsvarare i Afghanistan. Hon är Amnesty Internationals Afghanistanexpert och från scenen jämförde hon talibanernas maktövertagandet år 2021 med när de intog Kabul 1996:

− Skillnaden är att de är smartare nu i hur de förhåller sig till omvärlden. 1996 sa de öppet att de inte kunde tillåta utbildning för kvinnor eftersom det strider mot islam. Nu ljuger de och säger att de håller på att ”undersöka saken”.

Efter maktövertagandet 2021 har kvinnor och flickor i Afghanistan inte längre rätt till utbildning, arbete och fri rörlighet. Rapporten “Death in Slow Motion: Women and Girls Under Taliban Rule” visar också hur kvinnor som fredligt har protesterat mot förtryckande regler har hotats, gripits, fängslats, torterats och utsatts för påtvingade försvinnanden.

− Talibanerna bedriver ett krig mot kvinnor, säger Horia Mosadiq.

Från scenen intervjuades hon av Tomas Hultman, ordförande för Amnestyfonden, som förmedlar bistånd till människorättsaktivister. Förra året delade fonden ut nästan dubbelt så mycket pengar jämfört med år 2021 vilket till stor del beror på situationen i Afghanistan.

Totalt nåddes 2 411 personer av Amnestyfondens stöd år 2022 och av dem kom 1 162 personer från Afghanistan.

− Det handlar framför allt om stöd för flytt till säkrare platser. Vi såg att vårt stöd verkligen behövdes, säger Tomas Hultman.

Att talibanerna har återtagit makten påverkar även Horia Mosadiq.

− Jag har fått så många dödshot under åren att de inte skrämmer mig längre, säger hon men tillägger att hon sedan maktövertagandet har blivit rädd för att hennes arbete ska påverka anhöriga i Afghanistan.

Talibanerna återtog makten i Kabul i augusti 2021.

Talibanerna återtog makten i Kabul i augusti 2021. Foto: VoA/Wikimedia

Horia Mosadiq är kritisk till hur USA:s tillbakadragande från Afghanistan genomfördes. Hennes bild är att USA medvetet lämnade över makten till talibanerna. Hon kritiserar avtalet som USA och president Donald Trump slöt med talibanerna i Doha, Qatar, år 2020. Då lovade USA att deras trupper skulle dras tillbaka och ett datum sattes. I gengäld lovade talibanerna bland annat att inte angripa amerikanska trupper.

Det är inte bara Horia Mosadiq som är kritisk till avtalet i Doha. Många har kritiserat det för att sätta den afghanska regeringen i en svår sits. Det har beskrivits som att USA sålde ut den afghanska regeringen.

Horia Mosadiq berättar att hon, under maktövertagandet, hade kontakt med källor inom den afghanska militären. Dessa uttryckte enligt henne uppgivenhet och frustration, och beskrev hur man fick order uppifrån om att inte strida.

− Man bekämpade inte talibanerna utan lämnade över provins efter provins, säger hon.

Enligt USA:s regering var syftet med avtalet i Doha att främja fredsprocessen mellan talibanerna och den afghanska regeringen, men när de amerikanska trupperna lämnade Afghanistan hade fredsprocessen fallerat.

Tomas Hultman frågade från scenen hur hon hittar kraft att fortsätta kämpa.

− Mitt hopp är att ingen diktator, ingen regim varar för alltid. De kollapsar, svarade Horia Mosadiq.

Hon sade också att hon ser att det finns en ny generation i Afghanistan som inte accepterar kränkningarna av kvinnors och minoritetsgruppers rättigheter:

− Det händer mycket, som att kvinnor demonstrerar på gatorna och att modiga män sluter upp i solidaritet.

Horia Mosadiq är besviken på omvärldens agerande efter att talibanerna återkom till makten i Afghanistan i augusti 2021

Horia Mosadiq är besviken på omvärldens agerande efter att talibanerna återkom till makten i Afghanistan i augusti 2021 Foto: Annie Beckman

Vid flera lärosäten har det genomförts aktioner där manliga studenter har rest sig upp och lämnat klassrummen i protest mot att kvinnor inte längre får utbilda sig.

− De säger att de inte vill studera om inte deras systrar också får göra det. Även lärare har protesterat och sagt att de inte vill undervisa i en enkönad miljö, berättar hon.

Motståndet mot talibanregimen möts enligt Horia Mosadiq av våldsam repression. Flera personer har dödats av polis vid fredliga protester och många har gripits. I februari i år greps och misshandlades till exempel professor Ismail Mashal i samband med att han delade ut läroböcker. Han har tidigare uppmärksammats i ett tv-inslag där han rev sönder sitt examensbevis.

I anslutning till samtalet med Horia Mosadiq vid årsmötet berättade Gunilla Odin, från Amnestyfonden, och Madelaine Seidlitz, senior rådgivare på Amnesty Sverige, hur Amnesty stöttar människorättsaktivister i Afghanistan.

Madelaine Seidlitz betonade att det är viktigt att omvärlden fortsätter att följa och rapportera om utvecklingen.

− Det viktigaste nu är att inte acceptera och normalisera situationen i Afghanistan. Gunilla Odin sade att det, sedan talibanerna tog över makten, har blivit betydligt svårare att stötta afghanska aktivister.

− Det var svårt redan tidigare men då fanns i alla fall en polis och en regering som vi kunde vända oss till även om det inte alltid fungerade perfekt. Sedan 2021 är det istället helt och hållet upp till individer och frivilligorganisationer eftersom det är från regeringen människorättsaktivister riskerar att bli utsatta, säger Horia Mosadiq.

Amnestyfonden gav 2022 ett omfattande stöd till människor från Afghanistan berättande Tomas Hultman, avgående ordförande för fonden.

Amnestyfonden gav 2022 ett omfattande stöd till människor från Afghanistan berättande Tomas Hultman, avgående ordförande för fonden. Foto: Annie Beckman

Horia Mosadiq tackade under årsmötet för stödet från Amnesty.

− Jag vet inte vad vi skulle göra utan det, sade hon och uttryckte samtidigt besvikelse över den svaghet som hon tycker att det internationella samfundet visar i relation till talibanregimen.

− Jag känner mig förrådd av alla dem som sade att de stöttade oss men nu är passiva, säger Horia Mosadiq.

Hon drar en parallell till hur stora delar av västvärlden under det senaste året har samlats kring sanktioner mot politiska ledare i Ryssland:

− Man skulle kunna införa reseförbud för representanter från talibanregimen. Det har man inte gjort. Man skulle kunna frysa deras tillgångar.

Hon ser att det i analyser av utvecklingen i Afghanistan ibland hänvisas till att politiken som talibanerna driver på något sätt skulle höra ihop med en afghansk kultur. Det är ett synsätt som hon avfärdar bestämt.

− Det är inte en del av min kultur. Min mamma gick med minikjol i Kabul. Min mormor var lärare. Den här politiken har påtvingats mig. Förtryck är inte min kultur, sade hon och möttes av applåder.

Charlie Olofsson
[email protected]

Fotnot: En något kortare version publiceras i nummer 2-2023.

Horia Mosadiq i Amnesty Press

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (21 december 2007)

My journey to defend human rights in Afghanistan (Horia Mosadiq skriver själv på Amnesty Internationals hemsida 14 december 2015)

Läs också

Afghanistan: UN experts say 20 years of progress for women and girls’ rights erased since Taliban takeover (OHCHR 8 mars 2023)

Se också

Ddokumentär : Afghanistans kvinnor (Kunskapskanalen)
Afghanistans historia är brutal. I över fyra decennier har landet plågats av konflikter. Nu får vi höra de afghanska kvinnorna berätta sin version. Hur förändras livet från ett hoppfullt 60-tal till en kommunistisk regim, och till slut talibanernas inmarsch? Hur hanterar man att gång på gång bli berövad sin frihet? Och hur hittar man mod och styrka att kämpa vidare?

Dokument utifrån: Talibanernas dolda krig mot kvinnorna

Dokument utifrån: Talibanernas återkomst

Dokument utifrån: USA och misslyckandet i Afghanistan (SVT Play i två delar)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

Ett år av talibanstyre (14 september 2022)

Stängda flickskolor i Afghanistan ökar oron för framtida restriktioner (29 mars 2022)

En krossad dröm (28 september 2021)

Manifestation för Afghanistans kvinnor (30 augusti 2021)

Australien begick krigsbrott (26 december 2020)

Per Anger-pristagaren Najwa Alimi: ”Jag har kommit över rädslan inombords” (28 oktober 2019)

”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan (12 april 2019)

USA skärper tonen mot ICC: Åklagarens inresevisum återkallas (9 april 2019)

”Afghanistan är inte säkert” (20 oktober 2018)

MR-DAGARNA2017: Delade meningar om säkerheten i Afghanistan (11 november 2017)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017)

Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi (10 maj 2017)

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Det hopplösa kriget (15 mars 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

En “fientlig kombattants” berättelse (2 januari 2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Krigsherrar kan åtalas - Afghanistan ansluter sig till ICC (11 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

Hekmatyar kommer alliera sig med talibanerna (10 november 2001)

Läs mer från Amnesty Press om årsmötet i Hallunda

ÅRSMÖTE2023: Skilda åsikter kring vad Amnesty ska prioritera (12 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Livlig debatt om prostitution slutade i jämn omröstning (11 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Medlemsavgiften i Amnesty höjs (10 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Vi jobbar med problemen även om det är smärtsamt” (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: ”Kollektiv Sorg” vill synliggöra gatuvåldets offer (8 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Så ska lokal aktivism främjas – distrikten avskaffas (7 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Valberedningen anklagas för diskriminering (6 maj 2023)

ÅRSMÖTE2023: Ett år när mänskliga rättigheter backade i världen (6 maj 2023)

reportage | 2023-05-14
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023