Västsahara - 40 år efter ockupationen

Torsdagen 15 oktober anordnades ett seminarium i riksdagen om Västsahara. På plats fanns det tre aktivister från Västsahara samt politiker och andra från civilsamhället. Seminariet var en blandning av vittnesmål av övergrepp på aktivister, vilka folkrättsliga regler som skulle gälla vid ett svenskt erkännande samt hur vägen framåt ser ut för Västsahara efter 40 års ockupation.

reportage | 2015-10-25
Av: Anna Kristiansson
Omkring 200 personer kom till seminariet om Västsahara i riksdagen den 15 oktober.

Omkring 200 personer kom till seminariet om Västsahara i riksdagen den 15 oktober. Foto: Anna Kristiansson

Under de senaste veckorna har Västsahara, området söder om Marocko fått stor fokus i svensk media. Detta efter att Marocko uppges ha stoppat öppnandet av fem planerade IKEA-varuhus och skickat en delegation till Sverige för att försöka stoppa ett svenskt erkännande av Västsahara, som enligt Marocko skulle vara nära förstående, trots förnekanden från svenska regeringen.

Ockupationen av Västsahara är annars en konflikt som ofta brukar betecknas som bortglömd både av medier och det internationella samfundet.

I november är det 40 år sedan Västsahara ockuperades av Marocko, och i samband med detta anordnade Johan Büser (S) ett riksdagsseminarium tillsammans med Pernilla Stålhammar (MP) och en rad organisationer. Till seminariet hade man bjudit in tre stycken västsaharaiska aktivister, Aminatou Haidar, Senia Bachir och Rabab Amidane.

Runt 200 personer var på plats för att lyssna under det fyra timmar långa seminariet. Här fanns politiker, journalister, personer från civilsamhället och privatpersoner.

År 2012 tog riksdagen ett beslut om att erkänna Västsahara, någon som alliansregeringen inte verkställde. Den nya regeringen har inte heller gjort något erkännande men Sveriges Västsaharapolitik är nu föremål för en översyn.

Rabab Amidane, Aminatou Haidar och Senia Bachir på plats i riksdaghuset.

Rabab Amidane, Aminatou Haidar och Senia Bachir på plats i riksdaghuset. Foto: Anna Kristiansson

Aminatou Haidar, människorättsaktivist som har fått en rad olika pris för sitt engagemang och också varit nominerad till Nobels Fredspris har stora förhoppningar på att Sverige kan ha en viktig roll för att konflikten får ett slut. Under tre år satt hon inspärrad i ett hemligt fängelse tillsammans med andra västsaharier och hon har även blivit torterad på grund av sin kamp för västsahariers rättigheter.

– Jag hoppas idag att vi kan komma framåt, hitta lösningar och få ett slut på konflikten. Mitt folk, västsaharierna, för en fredlig kamp, en civil kamp för våra rättigheter. Jag är stolt över att få vara här, i Sveriges riksdag där man respekterar de grundläggande rättigheterna för människor, sade Aminatou Haidar.

Pål Wrange, professor i folkrätt, framhöll att det egentligen inte finns några avgörande skäl för att Sverige inte skulle kunna erkänna Västsahara:
– Självklart är ett erkännande av Västsahara ett politiskt beslut, men det är viktigt att veta att det finns inga folkrättsliga hinder att erkänna Västsahara.

Aminatou Haidar nämnde även det omtalade fiskeavtalet mellan EU och Marocko där fisket även omfattar vattnen utanför det ockuperade Västsahara:
– Jag känner stolthet över Sverige, att Sverige har röstat emot fiskeavtalet mellan EU och Marocko.

Att bevaka konflikten och de övergrepp som sker är svårt. Det gäller både för internationella organisationer och för journalister. Varken Amnesty International eller Human Rights Watch är välkomna i Marocko. I juni slängdes John Dalhuisen, Amnestys Europachef, ut från Marocko. I mars fick inte en delegation från Kristna Fredsrörelsen komma in i det ockuperade Västsahara och Julia Finér ordförande för Emmaus Stockholm, har också blivit utslängd från Västsahara.

FN:s mission Minurso övervakar sedan år 1991 vapenvilan i Västsahara. Minurso har dock inget uppdrag att övervaka brott mot mänskliga rättigheter.

FN:s mission Minurso övervakar sedan år 1991 vapenvilan i Västsahara. Minurso har dock inget uppdrag att övervaka brott mot mänskliga rättigheter. Foto: UN Photo/Evan Schneider

FN-styrkan Minurso finns på plats sedan år 1991 för att organisera en folkomröstning som aldrig blivit av men de har inte rätt att bevaka de brott som sker mot mänskliga rättigheter. Deras uppgift är främst att övervaka vapenvilan mellan Marocko och självständighetsrörelsen Polisario.

– Det är hopplöst, vi kallar faktiskt FN för United Nothing istället för United Nations. Många västsaharier har helt förlorat förtroendet för FN. Vi som människorättsförsvarare kan inte ens anmäla de brott som begås mot oss till Minurso, sade Rabab Amidane.

Rabab Amidane har också fått utsatts för trakasserier, tortyr och förföljelse. År 2009 fick hon studenternas fredspris i Norge och har fått politisk asyl i Sverige. – Jag är tacksam för att Sverige har gett mig säkerhet. Här kan jag jobba öppet med mina frågor, men trots detta så har jag fortfarande fått ta emot hot vilket har lett till att jag lever under hemlig identitet, berättade hon.

Rabab Amidane har fått asyl i Sverige.

Rabab Amidane har fått asyl i Sverige. Foto: Anna Kristiansson

Senia Bachir har till skillnad från Rabab Amidane och Aminatou Haider aldrig varit i Västsahara utan föddes i de flyktingläger som finns i Algeriet sedan ockupationen inleddes år 1975.
– Jag växte upp i Tindouf, som brukar kallas djävulens trädgård. Nu jobbar jag som politisk rådgivare i Afrikanska unionens högkvarter i Addis Abeba. Det har verkligen varit en häftig resa, förklarade hon.

Senia Bachir visar ett bildspel flyktinglägret där hon växte upp. På bilderna syns biståndsmat från FN, stora tältläger och en vidsträckt öken. På en av bilderna stannar Senia Bachir till och berättar att det är hennes lillasyster, som inte ser ut att vara äldre än elva år.
– Detta är min lillasyster, när jag var i hennes ålder skickades jag iväg på internatskola i Algeriet. Det måste vi göra för att utbilda vårt folk, men det gör ont i hjärtat att hon snart måste lämna alla för att ge sig iväg själv.

Flera gånger under seminariets gång betonar alla tre att de känner sig mycket trygga i Sverige och i riksdagen. Alla tre är glada över att få vara i land där de mänskliga rättigheterna accepteras.
– Jag vågar säga det jag vill här, här finns det ingen som förföljer mig, inte vad jag vet i alla fall, säger Aminatou Haidar.

Trots detta blir två stycken personer, en man och en kvinna, bortförda mitt under seminariet och ombedda att lämna förstakammarsalen. Stämningen på riksdagsseminariet blir något märklig och bortförandet av dessa två personer kommenteras inte utan allting fortsätter precis som planerat.

Andra som talade på seminariet var Julia Finér, ordförande Emmaus Stockholm, utrikesutskottets ordförande Kenneth G Forslund(S), journalisten Fredrik Laurin och Ulf B Andersson från Amnesty Press.

Anna Kristiansson
annakristiansson93@gmail.com

FAKTA/VÄSTSAHARA
I november är det 40 år sedan Västsahara ockuperades av Marocko. Området var tidigare en spansk koloni och FN har liksom Internationella domstolen, ICJ, uttalat att

Västsahara ockuperas sedan 1975 av Marocko.

Västsahara ockuperas sedan 1975 av Marocko. Foto: Karta: Malin Engman

Spanska Sahara är ett område som ska avkoloniseras och att invånarna har rätt till självbestämmande. Inget land har erkänt Marockos ockupation och annektering.

Enligt självständighetsrörelsen Polisarios uppgifter bor över 160 000 västsaharier i flyktingläger i Algeriet. Andra källor uppger att antalet personer är lägre.

Vapenvila råder mellan Polisario och Marocko sedan 1991 men FN har inte lyckats genomföra den folkomröstning som utlovats på grund av Marockos motstånd.

Västsahara har de senaste tre åren fått den lägsta rankningen i Freedom House mätning av medborgerliga och politiska friheter.

Ett 80-tal länder har erkänt Västsahara som också är medlem i Afrikanska unionen, AU.

Flygfoto över Västsahara i området mellan Smara och Mehaires

Flygfoto över Västsahara i området mellan Smara och Mehaires Foto: UN Photo/Martine Perret

SENASTE NYTT

Översvämningskatastrof drabbar västsahariska flyktingläger i Algeriet (Amnesty Press 26 oktober 2015)

Läs Amnestys rapport om tortyr i Marocko och Västsahara
Marocko: Regeringen blundar och vägrar erkänna tortyr (19 maj 2015)

Läs mer om Västsahara från Amnesty Press

ALMEDALEN2015: Naturresurserna – en förbannelse för Västsahara? (3 juli 2015)

Flyktingar i 40 år (Nr 1/2015)

ALMEDALEN: Hur stoppar man svenska företag från att utnyttja Västsahara? (Amnesty Press 2 juli 2014)

I ockuperat land - Amnesty Press i Västsahara (Amnesty Press 19 juni 2011)

En otålig väntan på en framtid för Västsahara (Amnesty Press 3 mars 2011)

Frustrationen växer hos unga västsaharier (Amnesty Press 22 december 2010)

Största protesterna sedan 1975 - spänningarna med Marocko ökar (Amnesty Press 26 oktober 2010)

Amnesty Press i Almedalen: EU:s fiske strider mot folkrätten (13 juli 2010)

Svenska jurister övervakar rättegång mot västsahariska aktivister - tolken greps i natt (8 februari 2010)

Aminatou Haidar hungerstrejkar på Lanzarote för att få åka hem (9 december 2009)

Studentaktivist från Västsahara i Göteborg (Rabab Amidane) – (17 augusti 2007)

Motståndet lever i det ockuperade Västsahara (Amnesty Press nr 3/2007)

Välkänd MR-försvarare frisläppt (18 januari 2006)

===
Tidskriften Västsahara

reportage | 2015-10-25
Av: Anna Kristiansson