MRDAGARNA 2021: Demokratin är fortsatt på tillbakagång

I Kenya ökar polisvåldet i pandemins spår. I Kambodja har det största oppositionspartiet upplösts av högsta domstolen och i Belarus fängslas mänskliga rättighetsaktivister. De tre länderna är inte ensamma. Demokratin är på tillbakagång i världen och många auktoritära ledare har använt pandemin som ursäkt för att öka kontrollen över sina medborgare och begränsa deras rättigheter.

reportage | 2021-12-13
Av: Jennie Aquilonius
 Njoki Gachanja från Kenya var med digitalt.

Njoki Gachanja från Kenya var med digitalt. Foto: Ylva Sundgren

I Kenya har människor gripits och dödats av polisen under pandemin, ofta på grund av att de inte använde ansiktsmask eller för att de brutit mot utegångsförbudet. Det berättar Njoki Gachanja, som är koordinator på organisationen Githurai Social Justice Centre i Kenya. Hon framträder på en stor skärm under seminariet ”How can we support democracy activists in the world?”, på MR-dagarna tisdagen den 7 december.

– Under de första veckorna, precis när covid-19 bröt ut, hade polisen vid en tidpunkt dödat fler människor än själva pandemin. Det som skulle vara en medicinsk kris förvandlades till en säkerhetsfråga i Kenya, säger Njoki Gachanja.

Människor gav sig ut på gatorna för att protestera mot polisbrutaliteten.

Men regeringen utnyttjar pandemin för att begränsa grundläggande rättigheter, som yttrandefrihet och föreningsfrihet, menar hon. Det skapar en farlig situation för aktivisterna. Även det sexuella våldet mot kvinnor har ökat under pandemin.

– Det blir ännu värre nu när vi går mot val. Kvinnor som vill delta i politiska processer hotas av både sexuellt och fysiskt våld och även deras familjer utsätts för hot.

Vi ser autokratiska tendenser, konstaterar hon.

– Det är väldigt oroande, säger Njoki Gachanja.

Moderatorn Claudia Arenas och Yuko Sato.

Moderatorn Claudia Arenas och Yuko Sato. Foto: Ylva Sundgren

Yuko Sato är forskare vid V-Dem Institute, ett internationellt forskningssamarbete vid Göteborgs universitet, som har utvecklat en ny metod för att mäta demokrati. Deras demokratirapport visar att andelen människor i världen som lever i autokrati, alltså ett statsskick där en person sitter på all makt, ökade från 48 procent år 2010 till 68 procent år 2020. Bara 14 procent av världens befolkning lever nu i en liberal demokrati.

Många länder bröt mot demokratiska principer under bekämpningen av coronapandemin, även om de flesta länder gjorde det på ett ansvarsfullt sätt, enligt rapporten.

– Majoriteten av kränkningarna skedde i autokratier, men några demokratiska regeringar verkar också ha använt pandemin för att kringgå demokratiska institutioner. I nio länder, bland annat El Salvador och Nepal, har det förekommit allvarliga brott mot internationella normer, säger Yuko Sato.

Pandemins direkta effekt på nivåerna av liberal demokrati i världen är däremot begränsad, fortsätter hon. Konsekvenserna kan dock bli värre på sikt, och måste övervakas noga.

Helena Bjuremalm och Anders Pettersson.

Helena Bjuremalm och Anders Pettersson. Foto: Ylva Sundgren

Helena Bjuremalm, ställföreträdande enhetschef på Sidas demokratienhet, förklarade att de ökade befogenheter som pandemins nödläge erbjuder kan vara lockande både för regeringar och säkerhetssektorer. De erbjuder genvägar runt parlamentet och möjligheter att göra i stort sett vad man vill.

Sida har noterat många hot mot bland annat yttrandefriheten och föreningsfriheten. Det kan handla om restriktioner som inte är proportionerliga eller tidsbundna. Även rätten till utbildning hotas när skolor stänger.

– Vi har sett många hot mot mänskliga rättighetsförsvarare i form av bland annat gripanden, frihetsberövanden, attacker, trakasserier och orkestrerade smutskastningskampanjer. De som är mest utsatta är ofta de som kämpar för rätten till mark, miljöaktivister, urfolk och kvinnor, säger Helena Bjuremalm.

Yuko Sato och Helena Bjuremalm med Sao Vansey med digitalt.

Yuko Sato och Helena Bjuremalm med Sao Vansey med digitalt. Foto: Ylva Sundgren

Sao Vansey är verkställande direktör på organisationen Indigenous Community Support Organization i Kambodja. Även han upplever att situationen för demokrati och mänskliga rättigheterna försämras alltmer i landet. Kambodja har en krigshärjad historia, inte minst med massmorden som skedde under de röda khmerernas regim åren 1975–1979.

– Omkring två miljoner människor dog, bland dem fanns mina föräldrar och bröder, säger Sao Vansey.

Kambodja hade sina första fria val 1993, enligt honom. I dag domineras landet av regeringspartiet Kambodjas folkparti, CPP. Högsta domstolen upplöste det största oppositionspartiet Cambodia National Rescue Party, CNRP, i november 2017

Kem Sokha, som fram till nyligen var ledare för CNRP, har suttit både fängslad och i husarrest under de senaste åren. Han väntar fortfarande på sin rättegång.

I Belarus är Aleksandr Lukasjenko, som brukar kallas för Europas sista diktator, inne på sitt 27:e år som president. Presidentvalet 2020 ledde till stora protester mot valfusk.

 Panelen: Moderatorn Claudia Arenas, Yuko Sato. Helena Bjuremalm och  Anders Pettersson. På skärmen Ksenija Paksina.

Panelen: Moderatorn Claudia Arenas, Yuko Sato. Helena Bjuremalm och Anders Pettersson. På skärmen Ksenija Paksina. Foto: Ylva Sundgren

Staten slår fortfarande tillbaka mot medier, medborgarrättsaktivister och vanliga medborgare, berättar Ksenija Paksina, som jobbar i Östeuropa för den svenska biståndsorganisationen Forum Civ, vilken också arrangerar seminariet.

– I Belarus har vi 900 erkända politiska fångar. Av dem är 30 journalister som sitter i fängelse för att ha rapporterat faktabaserat om statens våld mot den egna befolkningen. Marfa Rabkova, en ung mänskliga rättighetsaktivist, riskerar också 20 års fängelse för att ha utbildat mänskliga rättighetsvolontärer i bland annat valobservationsarbete, säger Ksenija Paksina.

Forum Civ kunde inte ha med en belarusisk representant från någon av sina partnerorganisationer på seminariet.

– Det är farligt att uttala sig, förklarar hon.

Hur kan Sverige stötta aktivisterna som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter? undrar moderatorn Claudia Arenas.

Enligt Ksenija Paksina är Sveriges ekonomiska stöd för att stärka demokratibyggandet mycket uppskattat av aktivister i Belarus.

– Vi hoppas att detta ekonomiska åtagande kommer att fortsätta. Men det är också viktigt att Sverige, som är en stark demokrati, fortsätter att lyfta frågan om demokrati i sina bilaterala samtal med andra länder, säger hon.

Moderatorn Claudia Arenas och Yuko Sato.

Moderatorn Claudia Arenas och Yuko Sato. Foto: Ylva Sundgren

Även Njoki Gachanja från Kenya tryckte på behovet av att Sverige fortsätter driva samtal om demokrati. Hon lyfte också fram vikten av solidaritet och att koppla samman olika kamper och dela erfarenheter genom samtal och gemensamma plattformar.

– Det är viktigt att människor känner att de inte är ensamma i sin kamp, säger hon. Sao Vansey efterfrågar ett större engagemang från omvärlden. Att fler länder öppnar ambassader i Kambodja och engagerar sig för civilsamhällesorganisationer och aktivister.

– Vi behöver sitta ner tillsammans och diskutera hur vi ska främja mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och demokratiska organisationer i Kambodja, menar han.

Anders Pettersson, chef för Civil Rights Defenders, menar att stödet måste vara lokalt och utgå från behoven hos de mänskliga rättighetsförsvararna. Civil Rights Defenders jobbar med ett stort antal mänskliga rättighetsförsvarare runt om i världen, allt från enskilda individer till organisationer och nätverk.

– Vi har insett att vi måste skräddarsy lösningar efter varje utmaning som de står inför. Vi fokuserar framför allt på säkerhet och kapacitet. Säkerhet, eftersom människor dödas för att de står upp för mänskliga rättigheter och demokrati. Kapacitet är viktigt för att de ska bli mer motståndskraftiga när regeringen försöker förtrycka dem, säger Anders Pettersson.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Läs också

International IDEA’s “The Global State of Democracy: Building Resilience in a Pandemic Era” report (rapport från IDEA 2021)

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare” (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara” (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet (7 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg

Läs mer om Kambodja från Amnesty Press

Kambodja: Diktaturen nästlar sig in (2 mars 2018)

ÅRSMÖTE2017: ”Allt går åt fel håll i Kambodja” (8 maj 2017)

Kritiker i Kambodja tystas med lagar (22 april 2017)

Politiskt dödläge i Kambodja – yttrandefrihet och mötesfrihet inskränks alltmer (14 april 2014)

Protesterna i Kambodja - en utmaning för Hun Sen (27 mars 2014)

Kambodja: Under ytan växer frustrationen bland textilarbetare (7 mars 2014)

Kampen mot tvångsvräkningar i Kambodja (9 september 2013 – även i nr 3/2013)

Kambodja: "Värsta människorättssituationen på tio år" (12 april 2013)

15 kvinnor som retat makten i Kambodja med sin kamp mot tvångsvräkningar (3 september 2012)

Banbrytande rättegång mot Röda khmerernas ledare (17 september 2010)

En omstridd middag (Ledare, 6 oktober 2009)

Arbetar för ett fredligt Kambodja (14 september 2009)

Arvet efter röda khmererna (26 februari 2009)

Vann Nath överlevde S-21 i Kambodja (27 mars 2008)

Efter 30 år – nu ska Röda khmererna inför rätta (15 november 2007 – även i nummer 4/2007)

Naket om föräldrarnas medlöperi (12 december 2006)

Diktatorns förföriska leende (25 september 2006)

Kambodja: Oppositionella grips och flyr landet (23 november 2005)

Den långa vägen till en tribunal i Kambodja (16 december 2005)

Stort firande i Kambodja slutade i tumult (10 december 2005)

Här ska 10 december firas (1 december 2005 – också i nummer 4/2005)

Osäkert om FN-stödd tribunal i Kambodja (16 september 2002 – också i nummer 3/2002)

Läs mer om Belarus från Amnesty Press

Belarus: Marfa Rabkova vägras medicinsk vård (2 december 2021)

Östdagarna 2021: ”Om Memorial stängs har vi nått en punkt utan återvändo” (29 november 2021)

Belarus: Civilsamhället under hårt tryck (20 september 2021)

En månad i Belarus (8 januari 2021)

Ales Bialiatski om Belarus: ”Så här illa har det inte varit sedan Stalintiden” (25 november 2020)

Belarus: Aktivister vill minnas de mördade och glömda (5 maj 2020)

Belarusdagarna: Förtrycket av oppositionella går i vågor (22 mars 2018)

Belarusdagarna: Största protesterna på många år – ”Människor är inte lika rädda nu” (2 april 2017)

”Att vara journalist i Belarus är att vara medborgarrättsaktivist” (25 oktober 2016)

PRIDE2016: Den hårda verkligheten för hbtq-personer i Ryssland och Vitryssland (30 juli 2016)

Belarusdagarna: ”Tappa inte fokus på Vitryssland” (21 april 2016)

Belarusdagarna: "Lukasjenkoregimen håller på att bli rumsren" (8 april 2015)

Ales Bialiatski: EU får inte sänka kraven på regimen i Vitryssland (9 november 2014)

»Jag stannar i Vitryssland« (Amnesty Press nr 3/2014)

Vitryssland - förtrycket fortsätter (9 juli 2014)

Snart dags för hockey-VM i diktaturens Vitryssland (Amnesty Press 11 april)

Poeten som utmanade Lukasjenko och hamnade i husarrest (5 oktober 2013)

”Att vi förbjudits kommer inte att stoppa oss” – kampen för mänskliga rättigheter i Vitryssland fortsätter trots repressionen (Belarusdagarna 2013)

Belarusdagarna 2012

Ideella organisationer i Vitryssland rapporterar till FN (1 mars 2010)

Medietung protest mot vitrysk repression (Amnesty Press 11 januari 2011)

Vitrysk opposition vägrar ge upp hoppet om förändring (Amnesty Press 6 februari 2012)

Åt vilket håll går Vitryssland? Tema Belarus på Bokmässan (Amnesty Press 24 september 2011)

Journalistisk vardag i Minsk (Amnesty Press nr 2/2007)

Vitryssland: MR-rörelsen samlas i ett hus i skogen (4 mars 2004)

Vitryssland: Högsta domstolen ”likviderar” MR-organisation (29 oktober 2003)

Läs mer om covid-19 från Amnesty Press

[Bulgarien: Romer utpekade under pandemin ]http://www.amnestypress.se/fran-tidningsarkivet/reportage/26658/bulgarien-romer-utpekade-under-pandemin/ "") (7 december 2020)

Så drabbas barnen av pandemin - exemplet Argentina (4 december 2020)

I pandemins spår: Allt fler kvinnor försvinner i Peru (30 november 2020)

En envis advokat och 50 dagars kamp för frihet (16 oktober 2020)

Långt ifrån över (27 september 2020)

Coronaviruset: Hård kritik mot Nicaraguas sätt att bemöta pandemin (30 juli 2020)

Coronaviruset: En oviss framtid (19 juni 2020)

Coronaviruset: Covid-19 slår inte jämlikt (18 juni 2020)

Coronaviruset: Pressfrihet i en tid av pandemi (17 juni 2020)

Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara (16 juni 2020)

Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag (16 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020

reportage | 2021-12-13
Av: Jennie Aquilonius