Kambodja: Under ytan växer frustrationen bland textilarbetare

Lunchrast för textilarbetare som arbetar vid fabriker i huvudstaden Phnom Penh som levererar till H&M.

Lunchrast för textilarbetare som arbetar vid fabriker i huvudstaden Phnom Penh som levererar till H&M. Foto: Michelle Tolson

Även om missnöjet bland Kambodjas textilarbetare inte uttrycks öppet på gatorna så kokar det under ytan. Detta efter tillslagen mot demonstranter i januari, åtalen mot 23 fackliga ledare och aktivister, och ett förbud mot att samlas på offentlig plats.
Premiärminister Hun Sen har nu sagt att förbudet borde hävas.

– Regeringen ska inte tysta demonstranter om de vill visa att Kambodja är ett demokratiskt land, säger Phorn Sreywin, 26-årig textilarbetare, till IPS.

Worker's Information Centre, en organisation i Phnom Penh som hjälper fabriksarbetare att organisera sig fackligt, har samma uppfattning. Men röster för höjda minimilöner i det fattiga sydostasiatiska landet tycks för närvarande ha tystats.

– Det skulle aldrig ha införts ett förbud mot att samlas på allmän plats eftersom det är i strid med konstitutionen och fördrag som undertecknats av Kambodja, säger Naly Pilorge från Kambodjas största människorättsorganisation, Licadho.

Den kambodjanska textilindustrins samarbetsorganisation GMAC - som främst representerar utländska företag i huvudsak från Singapore, Hong Kong, Taiwan och Sydkorea - har hänvisat till Internationella arbetsorganisationens, ILO:s, konvention nummer 87 och hävdar att arbetstagarna inte har någon strejkrätt.

!Föreningsfriheten kan inte användas som en ursäkt för att kunna komma undan med olagligheter eller lägga hinder i vägen för regeringens möjligheter att styra landet,” skriver GMAC på sin hemsida och syftar på textilarbetares protester i januari som slogs ner av militären.

GMAC hävdar att textilarbetarna använde våld vid protesterna och att fackföreningarna fortsätter att skapa problem på arbetsplatserna.

Internationella fackliga organisationer runt om i världen har genomfört protester utanför kambodjanska konsulat till stöd för textilarbetarna.

Fackföreningar har också kritiserat att GMAC haft överseende med attackerna mot de strejkande textilarbetarna den 3 januari 2014 då fyra personer dödades och 30 personer skadades allvarligt.

– Den kambodjanska regeringen gör sig skyldig till ett starkt förtryck. Fabriksägare har en konfrontativ inställning till fackföreningarna. Att neka arbetare rätten till mötesfrihet och en lön att leva på är oacceptabelt, säger Pranom Somwong, aktivist som bland annat arbetar för nätverket Rena Kläder och som varit med och organiserat en protest i Bangkok framför det kambodjanska konsulatet.

Kort innan massprotesterna bröt ut i den kambodjanska huvudstaden hade arbetsmarknadsdepartementet godkänt en höjning av minimilönen för textilarbetare från motsvarande 520 kronor till 620 kronor i månaden. Men fackföreningar och arbetare protesterade och hävdade att det inte var tillräckligt att leva på och krävde en minimilön på motsvarande 1 000 kronor per månad.

– Fackliga aktivister hotas nu bli av med sina jobb eller med att ställas inför rätta, säger Sophea Chrek vid Worker's Information Centre, till IPS.

En studie gjord av forskaren Dennis Arnold visar att förhandlingsstyrkan hos kambodjanska arbetare försvagades i och med världshandelsorganisationens frihandelsavtal 2005. Innan avtalet trädde i kraft hade textilarbetare långsiktiga anställningsavtal och semesterersättning och möjlighet till sjukskrivning och föräldraledighet. Men i samband med frihandelsavtalet infördes korta kontrakt och de extra ersättningarna försvann. Enligt fabriksägare krävde de västerländska inköparna flexibilitet.

Dennis Arnold säger att 400 000 personer arbetar vid registrerade textilfabriker i Kambodja men att det totalt sett finns 600 000 personer som arbetar inom industrin om alla arbetare och fabriker som inte är registrerade räknas med.

Enligt Dennis Arnold försvinner pengar till eliten genom mutor, byråkrati och korruption, vilket leder till högre produktionskostnader. Detta är något som fabriksägare hänvisar till som anledning till att inte kunna höja löner.

– Det är ett kritiskt läge för textilarbetarna som kräver bättre löner - och det finns ett starkt motstånd mot detta från GMAC och det styrande Kambodjanska folkpartiet, säger Dennis Arnold.

Oppositionspartiet Kambodjas nationella räddningsparti, CNRP, har dock anslutit sig till textilarbetarnas protester och krävt att ILO:s konventioner efterlevs och att förhandlingar om levnadslön inleds.

En talesperson för det svenska klädföretaget H&M, som är en av de största inköparna från kambodjanska underleverantörer, säger till IPS att företaget inleder arbete för rättvis levnadslön till 2018.

Följ utvecklingen i Cambodia Daily

Läs mer Kambodjas regering tystar textilarbetare (14 januari)

Amnesty om protesterna: Cambodia: Investigate protest killings by security forces (3 januari)

Internationella fackliga samorganisationens uttalande om Kambodja (13 januari)

Kambodja: "Värsta människorättssituationen på tio år"( Amnesty Press 12 april 2013)

Michelle Tolson
IPS/Phnom Penh