ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter på export – går det ihop med företagens affärer?

Svenska företag exporterar till så kallade svåra marknader där människorättsbrott förekommer, samtidigt som Sverige ska vara världsbäst på mänskliga rättigheter. Hur går det ihop och vem bär ansvaret när det går snett? Den frågan ställdes under ett seminarium i Almedalen under måndagen, arrangerat av Concord, Sveriges expertgrupp för företagande och mänskliga rättigheter.

reportage | 2017-07-04
Av: Lisa Olsson
Ann Linde, EU- och handelsminister i svenska regeringen.

Ann Linde, EU- och handelsminister i svenska regeringen. Foto: Lisa Olsson

EU- och handelsminister Ann Linde genomförde nyligen en resa till Kina tillsammans med bland annat statsminister Stefan Löfven för att främja svensk export. För Ann Linde är det inget alternativ att låta bli att exportera till svåra marknader, men hon menar att det finns mycket kvar att göra. I slutet av 2015 kom regeringens exportstrategi och ungefär samtidigt kom handlingsplanen för mänskliga rättigheter och företagande.

– Jag träffade många svenska företag i Kina som till exempel Ikea och Clas Ohlson för att diskutera vad som kan vara svårt när det gäller att följa de etiska reglerna. Vad som blev tydligt är att de stora företagen kan sätta press på sina leverantörer medan det är mycket svårare för mindre företag. Deras produktion är helt enkelt inte tillräckligt stor för att leverantörerna ska känna sig tvingade att följa kraven, säger Ann Linde.

Nyligen beställde regeringen en baseline-rapport av Statskontoret för att se hur väl handlingsplanen för mänskliga rättigheter och företagande följs sedan den infördes för ett och halvt år sedan. Rapporten presenteras om ungefär sex månader och den bör då visa vad mer som kan göras och vilka regler och lagar som fungerar och vilka som behöver ändras.

I handlingsplanen finns allt med kring företagens eget ansvar gällande till exempel de riskanalyser som alltid ska göras. Men det händer att svenska företag brister. Till exempel avslöjades det år 2014 att det förekom barnarbete i Stora Ensos fabriker i Pakistan.

Birgitta Ohlsson, utrikestalesperson Liberalerna, och Kathleen McCaughey, sakkunnig inom området ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter på Amnesty.

Birgitta Ohlsson, utrikestalesperson Liberalerna, och Kathleen McCaughey, sakkunnig inom området ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter på Amnesty. Foto: Lisa Olsson

Liberalernas utrikestalesperson Birgitta Ohlsson är även hon skeptisk till att utesluta en del länder helt utan vill hellre verka på ett bra sätt i dessa länder. Ett undantag är vapenexport där det vilar ett stort ansvar på regeringen att inte exportera till vilka länder som helst enligt Birgitta Ohlsson.

– Frihandel är viktig för att utrota fattigdom men vissa länder behöver extra fokus, till exempel Saudiarabien, Qatar och Kina. När det sker handelsresor till sådana länder behövs kompensation på ett annat fält. Andra organisationer måste också få följa med på resan så att inte diktaturledare kan sola sig i glansen av ett demokratiskt land som Sverige utan att få kritik, säger hon.

Kathleen McCaughey är sakkunnig inom området ekonomiska aktörer och mänskliga rättigheter på Amnesty. Hon välkomnar rapporten som är beställd för att få en grundkoll på hur situationen ser ut. Men hon anser att frågorna är för viktiga för att företagen ska få bestämma själva.

– Det finns inte alltid rätt kompetens hos företagen. Om det är företag som arbetar med telekom kan de kanske inte verka i länder där det finns risk för övervakning och tortyr, säger Kathleen McCaughey.

Barn sorterar kobolt i stadsdelen Kasulo i Kolwezi i provinsen Katanga, Demokratiska republiken Kongo. Bilden togs i maj 2015.

Barn sorterar kobolt i stadsdelen Kasulo i Kolwezi i provinsen Katanga, Demokratiska republiken Kongo. Bilden togs i maj 2015. Foto: Amnesty International

Hon nämner också OECD:s riktlinjer gällande mineraler i konflikt- och högriskländer. Kobolt räknas inte in i konfliktmineralerna, men Amnestys rapport i januari 2016 visar att barnarbete är vanligt vid koboltutvinning i Demokratiska republiken Kongo.

– Microsoft hänvisade bara till att kobolt inte räknas som konfliktmineral. Företagen kan inte alltid bestämma själva. De behöver göra en riskbedömning och vara transparenta med vad de kommer fram till, menar Kathleen McCaughey.

Ylva Berg är VD på Business Sweden som är till häften statligt ägt och till hälften ägt av privata näringslivet. De arbetar med att hjälpa företag att investera utomlands. De har fått öronmärkta medel för att hjälpa företag att ta ett aktivt ansvar gällande mänskliga rättigheter.

– Vi hjälper främst små och mellanstora företag med till exempel val av underleverantör. Med hjälp av de öronmärkta pengarna har vi skapat en webbaserad utbildning och vi har rekryterat en hållbarhetschef. Min erfarenhet är att företag vill ha hjälp och att de vill göra rätt, säger Ylva Berg.

Hon pekar också på att det är en skarp skiljelinje mellan stora erfarna företag och mindre företag som ofta inte vågar ge sig in på svåra marknader, något Business Sweden vill hjälpa dem med.

Ylva Berg, VD Business Sweden.

Ylva Berg, VD Business Sweden. Foto: Lisa Olsson

Frågan är om de lagar och regler som finns räcker eller om det behövs göras mer. Ann Linde betonar vikten av att ambassaderna är med och det har därför skapats en webbutbildning för att öka kunskapen hos diplomaterna.

– När det gäller de svårare länderna har vi alltid ett möte med olika organisationer först, som till exempel Amnesty för att reda ut vilka problem som finns, säger hon.

Kathleen McCaughey anser att det behövs mer.

– Företagen själva har ansvar men staten måste ha ett förhöjt ansvar. Vi har fått medhåll från flera FN-kommittéer kring detta. Jag vill se något som liknar den lag som Frankrike nyligen har antagit. Den innebär att due diligence, det vill säga riskanalyser, inte bara är obligatoriska men att de också måste vara transparenta. Det behöver vi här i Sverige, säger hon.

Lisa Olsson
[email protected]

Amnesty International i Almedalen
Läs mer här

Amnesty Press på Almedalen2017

ALMEDALEN2017: ”Tiggeriförbud kan vara en inskränkning av yttrandefriheten” (9 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Styr migrationen med hopp – inte murar” (8 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det är skitläskigt, men jag gör det ändå” – kärlek var motbudskapet när nazisterna kom till Visby (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mens hindrar flickor från att gå i skolan och är en facklig fråga (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Rättssäkerhet och asylärenden – många frågetecken (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”IS fall kan förstärka de etniska motsättningarna” (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter – i fara även i Sverige? (5 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det finns ingen plan” (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Risk för fortsatt vapenexport till diktaturer trots nytt förslag (4 juli 2017)

reportage | 2017-07-04
Av: Lisa Olsson