MRDAGARNA 2021: ”Det är som att slåss mot en drake med en tandpetare”

Alla människor ska vara lika inför lagen. Samtidigt finns det hinder som stoppar människor från att delta i samhället på lika villkor. Hur ser dessa hinder ut? Och hur kan juridiken vara ett verktyg för att riva dem? Det diskuterades på Amnestys seminarium tisdagen den 7 december på MR-dagarna.

Hanin Shakrah, som tidigare arbetat på Antidiskrimineringsbyrån, berättade om sin egen familjs möte med svensk polis och Säpo. Foto: Ylva Sundgren

Hanin Shakrah föds som statslös palestinier i ett flyktingläger i diktaturen Syrien. Familjen kastas ut ur åtta länder innan hon hinner fylla fem år. De kommer till Sverige, till Falkenberg. Med jämna mellanrum genomför polisen och Säpo husrannsakningar hos familjen. Länge tror Hanin att det så det går till i Sverige. Men en dag är kompisen Paulina på besök när husrannsakan sker, och påpekar att det här har hon aldrig hade varit med om tidigare. Det går upp för tolvåriga Hanin att detta bara drabbar hennes familj.

– Det var något med vår familj som väckte misstänksamhet och gjorde att staten ifrågasatte oss. Det handlade om vår etniska bakgrund och mina föräldrars politiska ställningstaganden. Jag fattade att det skydd som Paulina hade, av någon anledning, inte omfattade vår familj, sade Hanin Shakrah, människorättsjurist som sedan några månader tillbaka jobbar på svenska Amnesty.

Mest känd är hon kanske som en av de tre SVT-medarbetare som dömdes för människosmuggling efter att ha hjälp en 15-årig syrisk pojke till Sverige i samband med tv-serien Fosterland.

Den 7 december deltog Hanin Shakrah i Amnestys seminarium ”Att på jämlika villkor kunna delta i demokratin” på MR-dagarna.

Hennes intresse för juridik väcktes där i tolvårsåldern. Den dåvarande utlänningsnämnden avslog hennes pappas ansökan om svenskt medborgarskap, eftersom Säpo avrådde. Då familjen inte hade råd med en advokat fick den tolvåriga dottern överklaga:

– Jag fick en dator, en Samhällsguiden (en praktisk guide som beskriver regler och rättigheter för personer som bor i Sverige, reds.anm.) och lånade en lagbok på biblioteket i Falkenberg.

Som 19-åring lyckades hon ro medborgarskapsansökan i hamn.

– Just den här rättslösheten, att inte veta, att inte ha råd, att inte bli trodd på … och att det fanns ett språk och ett verktyg som jag inte hade tillgång till, men som hade kunnat ge vår familj det rättsskydd som vi saknade. Jag ville bara att juridiken och rättigheterna skulle tillämpas på oss också, sade Hanin Shakrah.

Johanna Westeson, jurist och sakkunnig i diskrimineringsfrågor på Amnesty Sverige, ledde seminariet. Hon berättade att det under flera samtal på MR-dagarna pratats om de hinder som står i vägen för att människor ska kunna utöva sina demokratiska rättigheter.

– Ofta är det diskriminerande aspekter, som människors etniska bakgrund, hudfärg, religion, klass eller funktionsnedsättning, som skapar svårigheter att på allvar delta på jämlika villkor. Det vi kan tillföra i den här panelen är den juridiska aspekten. Vi sitter här, tre jurister, med lite komplicerade relationer till juridiken, sade Johanna Westeson.

Miran Kakaee, från Akademin för rörelsejurister, vill använda juridiken för att skapa samhällsförändring. Foto: Ylva Sundgren

Den komplicerade relationen till juridiken var det som fick Miran Kakaee att bli medrektor för Akademin för rörelsejurister.

– I grunden ser jag juridik som ett ganska repressivt instrument som staten kan använda sig av. Rörelsejuridik kan beskrivas som ett arbetssätt och en syn där man använder juridiken som ett verktyg för att skapa samhällsförändring, sade hon.

Miran Kakaee är också jurist på en advokatbyrå som jobbar med migrationsrätt. Han företräder framför allt människor som är asylsökande eller har fått utvisningsbeslut.

– Sedan finns det papperslösa som har inte rätt till ett offentligt biträde, som inte kan betala för ett offentligt biträde, som inte talar svenska och ibland inte engelska eller som inte har kontaktpersoner som kan hjälpa dem att hitta rätt och kontakta myndigheter.

Genom frivilligorganisationer och församlingar kommer han i kontakt med människor som saknar tillstånd att vistas i Sverige eller som är papperslösa. Miran Kakaee berättar att Migrationsverket har kommit med ett rättsligt ställningstagande om att afghanska medborgare kan få en ny prövning på grund av säkerhetsläget i Afghanistan.

– Många hör av sig till oss nu och behöver hjälp med det, de slussas ofta genom kontaktpersoner och organisationer, men de flesta har inte de ingångarna. Du har inte rätt till rättshjälp för att skicka in en begäran om ny prövning, förklarade han.

– Det måste de göra själva eller ta hjälp av en jurist, som antingen tar betalt eller jobbar gratis. Om Migrationsverket öppnar ärendet blir personen asylsökande igen och har åter rätt till ett offentligt biträde, sade Miran Kakaee.

Inte bara allvar. Miran Kakaee, moderatorn Johanna Westeson och Hanin Shakrah vid Amnestys seminarium ”Att på jämlika villkor kunna delta i demokratin” på MR-dagarna. Foto: Ylva Sundgren

Hanin Shakrah jobbade tidigare på Antidiskrimineringsbyrån, som finansieras med bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och stöttar enskilda individer i diskrimineringsärenden. De vanligaste ärendena handlade om barn med funktionsnedsättning som inte fått tillräcklig hjälp i skolan och etnisk diskriminering på arbetsplatser eller i skolan. Men det krävs mycket av dem som söker hjälp, berättade hon:

– Det krävs att man vet vilken lagstiftning Sverige har och att man förstår språket. Om man till exempel är förälder till ett barn med en NPF-diagnos eller som har utsatts för rasism i skolan, så krävs det ett stort mått av kunskap och en förmåga att ta till sig de här ramarna och strukturerna, uttrycka sig och driva sitt eget ärende, som många människor saknar.

– Många som kom till byrån, fortsatte hon, var resursstarka föräldrar som insåg att det fanns hjälp att få. Människor som inte hade den energin, kunskapen och de verktygen hittade inte dit.

Ofta kändes arbetet tröstlöst, sade Hanin Shakrah, som att slåss mot en drake med en tandpetare som vapen.

– Även om lagen säger en sak, så kräver det mycket av den enskilda att kräva sina rättigheter, sade hon.

Johanna Westeson ber panelen drömma stort och vilt. Vilka tre åtgärder är nödvändiga för att montera ner de hinder som finns?

Hanin Shakrah vill se en större medvetenhet hos jurister om att alla lagar har vuxit fram ur ideologiska strömningar. Att det inte går att frikoppla juridiken från politiken:

­– För att vara en effektiv jurist behöver du förstå och finnas i en politisk kontext. Du behöver vara en del av civilsamhällesorganisationerna och låna ut dina kunskaper där de behövs.

Hon ville också förändra juristutbildningen så att det blir meriterande att kunna andra språk, som arabiska och farsi. Juriststudenter borde även göra praktik på andra ställen än juristbyråer, som anstalter, HVB-hem och andra platser där människor sitter frihetsberövade.

Amnestys monter på MR-dagarna i Göteborg. Nadia Lazaroo, som praktiserar inom verksamhetsutveckling på Göteborgskontoret, tar emot besökare. Foto: Ylva Sundgren

Miran Kakaee ville också förändra utbildningen:

– Jag vill ha mer diskussion om vad en jurist är och hur en jurist kan arbeta. Det har alltid funnits en konsensus kring att juristen är en byråkrat som tillämpar och ger råd, men juristen kan vara en mycket mer aktiv person.

Han önskade sig också en generell flyktingamnesti och att permanenta uppehållstillstånd åter blir standard.

– Det går inte att delta och vara jämlik i ett samhälle om ens rätt att vara där alltid är temporär och villkorad, sade Miran Kakaee.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Amnesty Press på MR-dagarna i Göteborg

MRDAGARNA 2021: Journalistnätverk vill bryta tystnaden om Västsahara (12 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Förslag för ökat samiskt inflytande möts av kritik (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Så ska idrottsrörelsen öppna för transpersoner (10 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

MRDAGARNA 2021: ”Vi pratar om mänskliga rättigheter som någon slags vara” (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021:Gravidas hälsa står på spel i Polen (8 december 2021)

MRDAGARNA 2021: Seán Binder riskerar fängelse för räddningsinsatser på Medelhavet (7 december 2021)

Mer om MR-dagarna i Göteborg