Här ska 10 december firas

Det politiska klimatet hårdnar i Kambodja. Arresteringar används för att tysta oppositionella och regimkritiker.
Samtidigt planerar en grupp demokratikämpar landets största manifestation för mänskliga rättigheter någonsin.

Barn i fattiga familjer tvingas arbeta istället för att gå i skolan. De som inte har råd med sjukhusräkningen lämnas att dö på gatan. Allmänheten förbannar korruptionen när de ser de höga tjänstemännens monstruösa stadsjeepar. På TV ser de hur höjdare hyllar regeringen och ger allmosor till fattiga. Samma polerade och ensidiga bild visas i kanal efter kanal; Kambodja är en framgångssaga styrd med stadig hand av premiärminister Hun Sen.

– Det finns ingen balans i informationen. Människor måste få lära sig mer om den andra verkligheten och sina rättigheter, säger Taing Soklay.

Moeun Tola, Taing Soklay och Yeng Virak visar Olympiska stadion där de vill samla 25 000 kambodjaner i en heldagsmanifestation för mänskliga rättigheter.

Hon är koordinator för årets firande av internationella människorättsdagen i huvudstaden Phnom Penh. Tidigare har dagen samlat runt 1 000 demonstranter. I år hoppas arrangörerna se 25 000 fredliga firare på Olympiska stadion den 10 december. Problemet är att offentliga möten är i det närmaste förbjudna. Därför var det, en månad innan evenemanget, fortfarande osäkert om regeringen kommer att bevilja tillstånd.

Initiativtagarna är stärkta efter årets Första maj-demonstration. Eftersom marscher är totalt förbjudna tvingades de 3 500 demonstranterna hålla sitt möte på ett avgränsat område. Firandet gick lugnt till och ledde till närmare samarbete mellan fackföreningar, människorättsorganisationer och studentförbund. Den planerade manifestationen 10 december är ett av resultaten. Förhandlingarna med regeringen körde dock fast i oktober då deras människorättsgrupp fick se det planerade programmet.

– De blev bekymrade över att vi skulle ha 15 talare och regeringen endast en. Eftersom vi vill samarbeta kommer vi att därför att nöja oss med ett tal istället, säger Moeun Tola från Cambodian Labour Organization.

Tola, Virak och Soklay uttrycker sig alla ytterst försiktigt. De vill inte intervjuas på Olympiska stadion där vi träffas för fotografering. På allmänna platser gäller det att vakta tungan. Vi åker till Viraks kontor på Community Legal Education Center istället.

Den senaste månaden har situationen gällande yttrandefriheten blivit alarmerande. Två kända regimkritiker har på lösa grunder arresterats för ärekränkning av premiärministern och uppvigling till brott. Ett tjugotal regimkritiker har flytt landet eller gått under jorden. Mot denna bakgrund är det inte svårt att förstå arrangörernas följsamhet i förhandlingarna.

Det civila samhällets enda tal den 10 december får vara 15 minuter långt. Där ska allt från stölder av mark till minoritetsgruppernas och sömmerskornas villkor rymmas. Men ska man jobba med mänskliga rättigheter i dagens Kambodja får man vara slug. Som ersättning för de uteblivna talen planerar arrangörerna att smyga in »presentationer« av förtryckta grupper mellan dans- och teaterframträdanden.

– Om presentationerna blandas med underhållningen behöver vi inte skriva ut dem, förklarar Virak.

Han hoppas att ett lyckat firande ska lätta upp den nuvarande känslan av rädsla. Budskapen om demokrati och rättvisa kommer att spridas vidare ut i landet genom omfattande dokumentation. Landets enda oberoende radiokanal, Sambok Kmum (Bikupan), drivs vidare trotsa att ägaren Mam Sonando fängslats, och planerar att sända tal och intervjuer med många repriser.

– Vi behöver inte uppnå allt på en gång. Det är en succé om människor får höra och se uttryck för frihet och förstår att vi inte är ensamma i världen, säger Tola.

Text och bild: Maria Ahlsten

Fotnot:
Amnesty Press kommer att bevaka 10 december i Phnom Penh på webben.

Fakta:

Kambodja är härjat efter folkmord, ockupationer, bombningar och inbördeskrig. Idag plågas befolkningen av fattigdom, brist på rent vatten och en av Asiens värsta hiv-epidemier. Korruptionen är omfattande och rättsäkerheten dålig.

Premiärminister Hun Sen leder CPP (Cambodian People’s Party) och har styrt landet i över 20 år. Partiet bildade koalitionsregering med rojalistiska FUNCINPEC i juli 2004.

Efter Hun Sens statskupp 1997 och ett upplopp mot thailändska ambassaden och thailändska företag 2003 har rätten till offentliga samlingar och demonstrationer inskränkts. Politiska möten har brutalt slagits ner av polisen och deltagare har arresterats.

Läs mer:
Kambodja: Oppositionella grips och flyr landet (Amnesty Press 23 november)