Från Ljungskile till Argentina – ett fångfall för Amnesty som gav 40 år av kontakt

På 1980-talet styrde en militärjunta i Argentina. Ett av fångfallen som Amnesty tog sig an hamnade hos grupp 256 i Ljungskile i Bohuslän. Det blev upptakten till ett enträget arbete och långvarig kontakt som nu skildras i Inger Dejkes bok ”Levande och tänkande”.

böcker | 2022-11-01
Av: Ingrid Lomfors
Kärt återseende. Inger Dejke och Marta Quiroga träffas efter flytten tillbaka till Sverige.

Kärt återseende. Inger Dejke och Marta Quiroga träffas efter flytten tillbaka till Sverige. Foto: Privat

Bok: Levande och tänkande. Hilda och Marta var politiska fångar i militärjuntans fängelse i Argentina. Amnesty agerar.
Författare: Inger Dejke
Förlag: Irene Publishing

En vinterdag 2021 ser Inger Dejke ett stort kuvert sticka upp ur brevlådan utanför huset i Kungsparken i Ljungskile. Vad var detta? Hon traskar ut i snön och hämtar in paketet. Det visar sig vara en hemstickad mjuk sjal från Argentina. En liten lapp ramlar ur:”…Du var viktig under en svår period i mitt liv. Därför uppskattar jag dig och glömmer dig aldrig. En systerlig kram, Hilda..”

Foto: Irene Publishing

Så börjar Inger Dejkes berättelse om hur den lilla, men mycket aktiva Amnestygruppen 256 i Ljungskile tog sig an ett fångfall i Argentina på 1980-talet. Det är en skildring som spänner över 40 år.

I Levande och tänkande. Hilda och Marta var politiska fångar i militärjuntans fängelse i Argentina. Amnesty agerar (Irene Publishing, 2022) får läsaren följa arbetet med att försöka få Hilda Migueles fri. Det lyckades.

En lycklig omständighet i den kampen är Marta Quiroga, en tidigare medfånge till Hilda, som kommit till Göteborg som politisk flykting från Argentina. Hon blir den förmedlande länken mellan de rättvisetänkande aktivisterna i Amnestygruppen 256 och den fängslade Hilda. Men Marta blir också en kär vän. Särskilt sedan det visar sig att också Marta, trots sitt nya fria liv i Göteborg, är i stort behov av att läka såren och få känna hopp igen. Exilen skapar rastlöshet.

Boken är en väv av olika kvinnoöden. Trådar löper in och ut i varandras liv, över kontinenter och språkförbistringar, förbi fängelselandskap i Argentina och torgmöten i Ljungskile. På var sin sida av det stora havet hålls kontakten vid liv. Det blir en livlina för Hilda Migueles, också när hon är frigiven och lever med sina mardrömmar. Sviterna efter tortyr och sorgen efter de barn som aldrig kunde födas.

När Marta Quiroga fick lämna fängelset lyckades hon smuggla med sig en målning, som en av kamraterna gjort i hemlighet. Konstnären, som också var fängslad, heter Mery Roldan. Hon hade använt sig av färg från begagnade filtpennor, rost från stålull och te, som de fängslade kunde gömma i cellerna.

När Marta Quiroga fick lämna fängelset lyckades hon smuggla med sig en målning, som en av kamraterna gjort i hemlighet. Konstnären, som också var fängslad, heter Mery Roldan. Hon hade använt sig av färg från begagnade filtpennor, rost från stålull och te, som de fängslade kunde gömma i cellerna. Foto: Privat

Även Marta Quiroga brottas med skuggorna från fängelsetiden. En av bokens många förtjänster är just att visa på de långtgående mänskliga konsekvenser som förtryck och diktatur lämnar. När livet vill vidare, sitter spåren och minnen kvar som öppna sår i kroppen.

Cellen med rätt mått och »inredning« gjordes med hjälp av Marta Quirogas berättelse, hon som själv suttit i den argentinska militärjuntans fängelse.

Cellen med rätt mått och »inredning« gjordes med hjälp av Marta Quirogas berättelse, hon som själv suttit i den argentinska militärjuntans fängelse. Foto: Privat

Författaren Inger Dejke var inte ensam i detta livsviktiga projekt för att stötta de två kvinnorna Hilda och Marta. Alla i grupp 256 samlade in pengar, skickade brev och paket, tryckte upp kort och affischer, höll torgmöten, uppvaktade politiker. De till och med lät rekonstruera Hildas fängelsecell för att visa de vidriga förhållanden som rådde för de politiska fångarna i Argentina. Ett helt samhälle fick därmed insikter om förtrycket på andra sidan jordklotet.

Textiltavla broderad av Hilda Migueles i fängelset som gåva till gruppen i Sverige. Ramen är gjord av grässtrån från fängelsegården.

Textiltavla broderad av Hilda Migueles i fängelset som gåva till gruppen i Sverige. Ramen är gjord av grässtrån från fängelsegården. Foto: Privat

Det blev en lärorik uppgift också för dem själva. En egen bildningsresa. Boken är därför ett inspirerande exempel på hur ideellt arbete för andra, också ger ett stor mervärde till en själv.

Men det föll på Inger Dejke att, under denna lång tid som har förflutit, spara alla brev, dagböcker, kvitton, protokoll, ritningar, foton och mycket mer. Hennes kunskaper i etnologi och kulturhistoria kom väl till pass när dessa fragment skulle fogas samman till en berättelse. Det mycket läsvärda resultatet finns nu att tillgå i hennes bok Levande och tänkande.

Ingrid Lomfors
[email protected]

Läs mer om Argentina från Amnesty Press

Ja till abort i Argentina (12 mars 2021)

Argentina väntar på abortbeslut (2 oktober 2020)

Nya åtal väntar efter Argentinas militärdiktatur (30 januari 2018)

Massdemonstrationer i Argentina förändrade lagen: Män som begår mord förlorar rätten till sina barn (21 juni 2017)

Argentina: ”Aldrig mer! Ingen frihet för människorättsbrottslingar!” – politiker vänder efter beslut i Högsta domstolen (16 maj 2017)

Vart går Argentina?(1 mars 2017 också i nummer 1/2017)

ÅRSMÖTE2016: ”Jag är ett av Argentinas försvunna barn” (17 maj 2016)

”Perón eller döden” - starkt drama om Argentinas mörkaste år (11 oktober 2013)

15 dömda till livstids fängelse för brott under ”det smutsiga kriget” under militärregimen (22 december 2010)

Marinofficer utlämnas från Spanien (2 april 2008)

På besök i helvetets korridorer (27 december 2007)

Tortyrcentralen blir museum i Argentina (nummer 1/2006)

"Försvunna" från Argentinas smutsiga krig hittade i gravar (7 maj 2003)

Mariano – ett av Argentinas försvunna barn (10 februari 2003)

böcker | 2022-11-01
Av: Ingrid Lomfors