Kritik mot EU-förslag om vidarebosättning: ”Kvotflyktingar görs till ett verktyg för migrationskontroll”

Att som flykting ta sig in i EU på laglig väg är idag väldigt svårt. Enligt ett förslag från EU-kommissionen skulle ett EU-gemensamt system för så kallad vidarebosättning vara en av lösningarna på problemet. Men Malin Björk (V), som är Europaparlamentets rapportör i frågan, är starkt kritisk till förslaget i dess nuvarande form.

reportage | 2017-01-19
Av: Vera Häggblom
”Vidarebosättning är en av de få lagliga vägar som finns för flyktingar att ta sig till Europa. Det är därför ett mycket viktigt lagförslag. Men i kommissionens förslag görs vidarebosättning till ett verktyg för migrationskontroll. Det vill jag ändra på” säger Malin Björk (V).

”Vidarebosättning är en av de få lagliga vägar som finns för flyktingar att ta sig till Europa. Det är därför ett mycket viktigt lagförslag. Men i kommissionens förslag görs vidarebosättning till ett verktyg för migrationskontroll. Det vill jag ändra på” säger Malin Björk (V). Foto: Vera Häggblom

– I kommissionens förslag görs kvotflyktingar till ett verktyg för migrationskontroll. Det ligger väldigt långt borta från det system för vidarebosättning som har funnits på plats i decennier, säger Malin Björk (V) under en pressträff i Europahuset i Stockholm.

Det var i somras som EU-kommissionen antog förslaget om ett EU-gemensamt system där skyddsbehövande personer på laglig väg ska kunna ta sig till EU:s medlemsstater genom vidarebosättning. Vidarebosättning i det här sammanhanget innebär att flyktingar och andra skyddsbehövande som befinner sig i ett tredjeland skulle väljas ut och erbjudas uppehållstillstånd i ett EU-land enligt en gemensam kvot, som enligt förslaget ska bestämmas av rådet varje år.

Malin Björk (V) tycker visserligen att det är ett viktigt förslag, då det öppnar upp för legala vägar in i unionen, men anser att också att det har stora brister. De delar av förslaget hon är mest kritiskt till återfinns i artikel 4, där det står att de länder som kvotflyktingarna ska hämtas från bland annat ska baseras på hur väl landet i fråga samarbetar med EU när det kommer till att minska antalet tredjelandsmedborgare och statslösa personer som irreguljärt passerar gränsen in på medlemsstaternas territorium, liksom tredjelandets vilja att teckna och genomföra återtagandeavtal med EU.

– EU-Turkiet-avtalet nämns i förslaget. Den vägen ska vi inte vandra, systemet ska istället baseras på individuellt skyddsbehov och solidaritet med de länder som tagit emot många flyktingar, säger Malin Björk.

I övergivna lagerlokaler i Serbiens huvudstad Belgrad finns omkring 1 200 migranter och flyktingar. I januari har det varit hård vinterkyla med temperaturer ner mot 20 minusgrader.

I övergivna lagerlokaler i Serbiens huvudstad Belgrad finns omkring 1 200 migranter och flyktingar. I januari har det varit hård vinterkyla med temperaturer ner mot 20 minusgrader. Foto: Amnesty International

Enligt UNHCR kommer 1,19 miljoner människor att vara i behov av vidarebosättning under år 2017. I kommissionens förslag nämns inga siffror, men Malin Björk anser att 100 000 vore en rimlig siffra att sikta mot för EU. Även om antalet kvotflyktingar skulle öka kraftig kommer ändå behovet att vida överstiga de platser som ställs till förfogande, och Malin Björk säger att hon också kommer att arbeta för andra lagliga vägar in i EU, som humanitära visum och utökad familjeåterförening.

I rollen som rapportör är det Malin Björks uppgift att försöka få en majoritet av det politiskt brokiga Europaparlamentets ledamöter att ställa sig bakom en omskriven version av förslaget - först i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) och sedan i plenum. Något som enligt henne själv inte kommer vara en enkel uppgift, men inte heller omöjlig:

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) lyssnade till vad Sanna Vestin, Flyktinggruppernas Riksråd, Madelaine Seidelitz, Amnesty, och Karin Davin, UNHCR, hade att säga om förslaget. T.v. Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, som modererade samtalet.

EU-parlamentarikern Malin Björk (V) lyssnade till vad Sanna Vestin, Flyktinggruppernas Riksråd, Madelaine Seidelitz, Amnesty, och Karin Davin, UNHCR, hade att säga om förslaget. T.v. Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige, som modererade samtalet. Foto: Vera Häggblom

– I så fall hade jag inte tagit på mig uppdraget.

Då EU-parlamentet har enats om ett förslag går det vidare till förhandlingar i ministerrådet, som består av representanter för de 28 EU-ländernas regeringar, liksom i kommissionen. Förslaget om vidarebosättning ingår i ett större lagpaket som syftar till att reformerna det gemensamma europeiska asylsystemet.

Malin Björk befarar dock att strategin som syftar till att få med sig alla EU-länder kommer att gynna den politik som förs av exempelvis Ungerns premiärminister Viktor Órban, som verkar för att stänga gränserna.

– Det är den strategin som kommer vinna om vi inte inser att vi inte kan ha en strategi där alla ingår. Varför ska det vara så farligt, det är som med euron där man körde på trots att inte alla ville vara med, säger Malin Björk.

Under ett öppet samråd i Stockholm den 13 januari fick även representanter för civilsamhället ge sin syn på kommissionens förslag i den fullsatta salen i Europahuset. Sanna Vestin, ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd (FARR), rekommenderade Europaparlamentet att lära av de goda exemplen gällande vidarebosättning och referera till dessa i det omarbetade förslaget, istället för till EU-Turkiet-avtalet.

Salen i Europahuset var välfylld av intresserade åhörare under det öppna samrådet den 13 januari gällande EU-kommissionens förslag för vidarebosättning.

Salen i Europahuset var välfylld av intresserade åhörare under det öppna samrådet den 13 januari gällande EU-kommissionens förslag för vidarebosättning. Foto: Vera Häggblom

Madelaine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty, menar att vidarebosättning i sig är ett bra sätt att ge skydd åt de allra mest utsatta människorna på flykt, och att det finns fördelar med att samordna arbetet på EU-nivå.

– Men delar av förslaget är mycket oroande. Vi motsätter oss att vidarebosättning ska används som ett sätt för EU att kontrollera migrationen, och föreslår att artikel 4 helt tas bort, säger hon.

Madelaine Seidlitz kritiserade också att de som tidigare har försökt att söka asyl i EU, men misslyckats med detta, inte ska kunna komma ifråga för vidarebosättning.

I dag är det FN:s flyktingorgan UNHCR som huvudsakligen sköter urvalsprocessen av vilka flyktingar som har störst behov av att vidarebosättas. Karin Davin, som är vidarebosättningsexpert hos UNHCR, framförde också kritik mot förslaget.

– UNHCR välkomnar EU:s förslag i hopp om att det ska bli ett konkret sätt att skapa en robust kollektiv respons på flyktingsituationen i Europa och globalt. Men förslaget läggs fram som ett migrationsverktyg. Vidarebosättning är och måste få vara ett sätt att tillhandahålla varaktiga lösningar, inte för att hantera migrationsutmaningar, säger hon.

Som representant för regeringen medverkade Lars Westbratt, statssekreterare hos justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S), vid samrådet. Han påpekade att Sverige har vidarebosatt kvotflyktingar sedan år 1950, och att Sverige i år höjer antalet kvotflyktingar från 1 900 till 3 400, för att 2018 ta emot 5 000 kvotflyktingar.

 Lars Westbratt, statssekreterare hos Morgan Johansson, justitiedepartementet, menade att det är positivt att fler länder genom förslaget kan få lära sig att vidarebosätta.

Lars Westbratt, statssekreterare hos Morgan Johansson, justitiedepartementet, menade att det är positivt att fler länder genom förslaget kan få lära sig att vidarebosätta. Foto: Vera Häggblom

Lars Westbratt uttryckte sig mer positivt om förslaget än övriga medverkande vid samrådet:

– Från svensk synvinkel ställer vi oss positiva till förslaget. Det är bra att det samordnas och att fler länder ska få lära sig att vidarebosätta. Nu har vi en möjlighet att få en kompetens inom EU för detta. Men det får inte bli för komplicerat administrativt eller att länder som redan har fungerande system måste ändra dem, säger Lars Westbratt.

Att behovet av lagliga vägar in i EU är stort kan inte ha undgått någon som följt rapporteringen om drunknade flyktingar på Medelhavet, eller de svåra förhållanden som råder på Balkan under den senaste tidens köldknäpp, då allt fler EU-länder har stängt gränserna till unionen.

– Det är farligt om man anpassar systemet efter de länder som har lagt ribban under golvnivå, säger Malin Björk.

Vera Häggblom
[email protected]

Se hela samrådet via SVT Forum

reportage | 2017-01-19
Av: Vera Häggblom