Årtionden av militärstyre - Historiska nedslag i Myanmar (Burma)

Sedan Myanmar (Burma) blev självständigt 1948 har militären haft makten den större delen av tiden. Förhoppningarna efter valet 2015, då Aung San Suu Kyi blev statskansler, har nu ersatts av dystra framtidsprognoser sedan militären åter tog makten 1 februari.

Konflikterna i Myanmar har pågått sedan 1948. Periodiska vapenvilor har inte följts av politiska lösningar och i Kachin, Shan, Kayah (Karenni), Kayin (Karen) och Rakhine finns rörelser som kräver självstyre eller självständighet. I Chin rapporteras om strider sedan kuppen 1 februari 2021. Foto: Grafik: Lotta Lundin

1947 Inför det brittiska uttåget från Burma hålls en konferens i Panglong för att hålla samman landets många etniska grupper. General Aung Sans parti ”Anti-Fascist People's Freedom League”, AFPFL, vinner valet i april som bojkottas av oppositionspartier. Den 19 juli mördas Aung San och åtta andra personer vid en attack mot ett regeringssammanträde.

1948 Den 4 januari blir Burma självständigt. Olika etniska grupper och kommunistgrupper som CPB inleder väpnat uppror.

Militären kontrollerar gatorna i Rangoon (Yangon) två dagar efter kuppen 1962. Foto: Yangon Heritage Trust/Wikimedia

1962 Efter år av politisk oro genomför general Ne Win en militärkupp. Han styr landet till 1988 och Burma Socialist Programme Party, BSPP, det socialistiska programpartiet, blir enda tillåtna partiet och leder den ”burmesiska vägen till socialism”. Ekonomin nationaliseras och landet blir isolerat med ekonomisk stagnation som följd.

Militärens kupp 1962 var oblodig. Här förstasidan i burmesiska The Guardian. Foto: Renaud Egreteau

1982 En ny lag gör att de flesta rohingyer berövas sitt medborgarskap i Burma och därmed förlorar många rättigheter.

1988 Studentprotester pågår under året och BSPP håller i juli en extrakongress där Ne Win avgår. Den 8 augusti hålls stora demonstrationer för demokrati och en generalstrejk inleds. Protesterna blir snart landsomfattande. Den 26 augusti framträder Aung San Suu Kyi, dotter till Aung San, inför en halv miljon människor vid Shwedagon-pagoden i Rangoon. Den 16 september tar militären tillbaka makten, nu under ledning av general Saw Maung. Enligt officiella siffror dödas 95 personer när proteströrelsen krossas, oppositionen talar om tusentals döda.

Protest i Rangoon 1988. Foto: BADA/Wikimedia

1989 Militärregimen byter landets namn från Burma till Myanmar. Oppositionen fortsätter använda namnet Burma.

1990 Den 27 maj tillåter militären flerpartival. 93 partier ställer upp och NLD, nationella demokratiförbundet, vinner en storseger med 392 av 492 mandat. Militären vägrar erkänna resultatet och många oppositionspolitiker grips. NLD:s ledare, Aung San Suu Kyi, kommer tillbringa 15 av de kommande 21 åren i husarrest.

1991 Aung San Suu Kyi tilldelas Nobels fredspris för sin icke-våldskamp för demokrati och mänskliga rättigheter.

2007 Prishöjningar på bränsle leder till stora protester mot regimen som kulminerar under september. Buddistiska munkar spelar en framträdande roll och protestvågen kallas ofta ”Saffransrevolutionen”. Den 26 september slår militären tillbaka och går in i kloster och inleder massarresteringar. Fortsatta protester slås ned med våld.

SAFFRANSREVOLUTIONEN. Ett demonstrationståg i september 2007 med Shwedagon-pagoden Rangoon i bakgrunden. Foto: racoles/Wikimedia

2010 Den 13 november friges Aung San Suu Kyi från husarresten. Förhandlingar inleds med militärregimen och en civil regering tillträder under 2011.

2012 NLD ställer upp i fyllnadsvalen till parlamentet och vinner 43 av 45 mandat.

2015 8 november hålls fria val. NLD vinner en storseger med drygt 57 procent av rösterna. Aung San Suu Kyi blir statskansler då konstitutionen inte tillåter att hon blir president, då hennes framlidne make liksom hennes barn är utländska medborgare. Generalerna har före valet bestämt att 25 procent av platserna i parlamentet i förväg reserveras för personer utsedda av militären.

2016 NLD och Aung San Suu Kyi försöker få igång en fredsprocess mellan regeringen och väpnade etniska grupper, kallad Panglong II, efter konferensen 1947. Förhandlingar pågår fram till 2020 men resultatet är begränsat då de viktigaste väpnade grupperna inte deltar.

Vallokal i november 2015 när fria val hölls. Foto: Phyo WP/Wikimedia

2017 Efter attacker från ARSA, en väpnad grupp bland rohingyer, inleder armén i augusti en massfördrivning. På kort tid tvingas över 700 000 rohingyer lämna Rakhine och hamnar i flyktingläger i Bangladesh där det sedan tidigare finns omkring 200 000 rohingyer. FN-utredare anser 2018 att morden, våldtäkterna och fördrivningen ska utredas som folkmord.

2019 Gambia anmäler Myanmar till ICJ, Internationella domstolen, i Haag för brott mot folkmordskonventionen. Aung San Suu Kyi framträder inför ICJ den 12 december och försvarar Myanmars agerande.
Den 14 november beslutar Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att brott mot rohingyer som har begåtts av Myanmars armé inne i Bangladesh ska undersökas.

2020 Den 8 november hålls val. NLD vinner återigen stort medan militärpartiet USDP går tillbaka.

2021 Den 1 februari tar general Min Aung Hlaing makten under förevändning av påstått fusk i valet 2020. Aung San Suu Kyi sätts i husarrest och åtal förbereds för bland annat ekonomiska brott och valfusk.

Text: Ulf B Andersson

General Aung San skriver under Panglong-avtalet i februari 1947. Foto: Okänd/Wikimedia

Radiotips

I UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen berättar Axel Kronholm och Bertil Lintner om Aung Sun, landsfadern som mördades 1947.

”Aung San Suu Kyi – Frihetskämpen med glorian på sned” är rubriken för ett program i P3 ID där det berättas om fredspristagaren som symboliserade kampen för demokrati och sedan anklagades för att ha blundat för folkmord.

Foto: Historiska media

Lästips

Bertil Lintners ”Burmas historia” (Historiska Media) kom år 2014 och ger en bred historisk bakgrund. Här en recension i Amnesty Press.

Läs mer om Myanmar från Amnesty Press

Så kan generalerna i Myanmar åtalas internationellt (27 januari 2022)

Myanmar i juntans grepp (26 januari 2022)

MRDAGARNA 2021: Facebook stäms av rohingyer (9 december 2021)

”FN:s generalsekreterare borde åka till Myanmar” (5 maj 2021)

Myanmar: ”Gripna journalister måste släppas fria” (23 mars 2021)

Demonstranter i Myanmar vädjar om internationellt stöd (3 mars 2021)

Övergreppen fortsätter i Myanmar (24 februari 2021)

Rohingyabarn i läger drömmer om att få gå i skolan (31 augusti 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Myanmar: Internationella domstolen kräver skydd för rohingyer (6 mars 2020)

Aung San Suu Kyi reser till Haag (10 december 2019)

Militären i Myanmar anklagas (19 juni 2019)

Myanmar: Unesco-pris för Rakhine-bevakning (19 juni 2019)

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord (7 december 2018)

Omöjligt för rohingyer att återvända till Myanmar enligt FN-experter (29 oktober 2018)

”Vi kan inte vänta” – krav på snabba åtgärder mot Myanmar (5 september 2018)

Rohingyakrisen fortsätter – trots internationellt stöd (26 juli 2018)

ALMEDALEN2018: ”Det är det värsta jag har sett” (6 juli 2018)

Den etniska rensningen av rohingyer fortsätter i Burma (19 mars 2018)

Kachinstaten, Burma: Jenny Hedström forskar om kvinnors roll i väpnade konflikter (6 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Fredspristagare kräver att Burmas ledare åtalas (5 mars 2018)

Lägren i Bangladesh: Hårdnande konkurrens för långvariga rohingya-flyktingar (22 december 2017)

Amnesty anklagar: “Rohingyerna utsätts för apartheid, Rakhine-staten är en brottsplats” (28 november 2017)

Amnestyrapport: ”Apartheid i Rakhine” (21 november 2017)

Burma: Rohingya-krisen väcker rädsla hos muslimer i Mandalay (29 oktober 2017)

Religiösa spänningar sprider sig i Burma (28 oktober 2017)

Burmesiska flyktingkvinnor vittnar om hemska övergrepp (13 oktober 2017)

Aung San Suu Kyis sista chans (27 september 2017)

På flykt undan terrorn i Burma (9 september 2017)

Fortsatta fängslanden och trakasserier mot journalister i Burma (26 juli 2017)

FN ska utreda övergrepp mot rohingyas – Indien och Kina tar avstånd (31 mars 2017)

Burma: FN oroas över upptrappat våld mot folkgruppen rohingya (10 februari 2017)

Burma: Tusentals rohingya-flyktingar fast vid gränsen mot Bangladesh (7 december 2016)

Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet” (30 november 2016 – också i nummer 4/2016)

Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari 2015)

Bertil Lintners bok ger nya insikter om Burma (8 september 2014)

ALMEDALEN: Är Burma verkligen på väg mot fred och demokrati? (1 juli 2014)

”Vi kan förlåta men inte glömma” (30 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (13 maj 2014)

Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (4 maj 2014)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april 2014)

Burmas väg mot demokrati (5 mars 2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (16 november 2013)

Nu vågar hbtq-personer komma ut i Burma (10 oktober 2013)

Rohingya - det förföljda folket ingen vill kännas vid (8 maj 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (nummer 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010) Skakande filmdokument från Burma hösten 2007 (13 mars 2009)

Tvångsarbete i Burmas armé (28 december 2007)

Amnesty kräver vapenembargo (15 november 2007)

Burma får inte bli bortglömt igen (15 november 2007)

Volontär i diktaturen (11 oktober 2007)

En tyst timme för Burma (8 oktober 2007)

Manifestation för Burmas folk (28 september 2007)

I Burma fortsätter slavarbetet (4 mars 2004)