ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen

Det har i många år förts en upprörd debatt över att så få anmälda sexualbrott leder till åtal – och ännu färre till fällande domar. Nu tycks den ”samtyckeslag”, som många feministiska organisationer länge krävt, vara inom räckhåll. – Jag tror att en lagändring kan leda till fler åtal, säger kriminologen Nina Rung.

reportage | 2016-07-07
Av: Rebecka Bohlin
Ida Östensson och Nina Rung gläds åt den utredning som i höst väntas föreslå ”samtycke” i sexualbrottslagstiftningen vilket det nu verkar finnas en bred politisk enighet kring.

Ida Östensson och Nina Rung gläds åt den utredning som i höst väntas föreslå ”samtycke” i sexualbrottslagstiftningen vilket det nu verkar finnas en bred politisk enighet kring. Foto: Annie Beckman

En parlamentarisk utredning som ser över sexualbrottslagstiftningen kommer med sitt betänkande i höst men har redan aviserat några av de lagändringar som kommer att föreslås. En förändring ser ut att bli att begreppet våldtäkt byts ut mot sexuellt övergrepp, vilket innebär att våld eller hot om våld inte ska vara en förutsättning för att döma någon för ett sexuellt övergrepp. En annan att begreppet samtycke införs i lagstiftningen, vilket betyder att den som är anklagad för övergrepp får frågor om vad hen gjort för att försäkra sig om att det faktiskt fanns ett samtycke till sex. Den som inte försäkrat sig om samtycke kommer enligt förslaget att kunna göra sig skyldig till ”grov oaktsamhet”.

RFSU:s tidning Ottar sammanförde i Almedalen på onsdagen två eldsjälar som länge arbetat för en samtyckeslag, för att analysera vilka konsekvenserna av dessa lagändringar kan bli: Ida Östensson, grundare av organisationen Fatta och Nina Rung, kriminolog och tillika grundare av föreningen Huskurage som jobbar mot våld i nära relationer samt utredare på Stockholmspolisen.

På frågan om de nu ser den samtyckeslag de så länge kämpat för, vara inom räckhåll svarar de båda ett rungande JA! Men de ser samtidigt problem med de förslag till skrivningar som ser ut att bli lag.

– Ett problem är kravet på ”grov” oaktsamhet från gärningspersonen. Oaktsamhetsbegreppet handlar om att gärningspersonen måste vara aktsam. Vad är lägsta nivån på hur aktsam han har kunnat vara, det kommer fortfarande att leda till tolkningsproblem. Många män kommer fortfarande att frias, säger Nina Rung, som hellre hade sett begreppet oaktsam, utan ordet grov.

Ida Östensson håller med. Hon ser en parallell till den tidigare lagstiftningen där det var olagligt att utnyttja någon som befinner sig i en ”hjälplös” situation. Eftersom det inte ledde till fler fällande domar genomfördes en lagändring där begreppet ”särskilt utsatt situation” infördes.

– Det ledde inte till någon förändring. Du var utsatt, men inte ”särskilt” utsatt. Hon ser därför en risk att det leder till ett kryphål i lagen:
– Du var oaktsam, men inte ”grovt” oaktsam. Direkt när lagen antas kommer vi i Fatta att börja kämpa för att begreppet ”oaktsam” ersätter begreppet ”grovt oaktsam”, vi ser ordet grovt bara som ett skydd för att inte behöva döma förövaren.

Frågorna under samtal ställdes av tidningen Ottars båda chefredaktörer Carolina Hemlin och Anna Dahlqvist. Till höger: Ida Östensson och Nina Rung.

Frågorna under samtal ställdes av tidningen Ottars båda chefredaktörer Carolina Hemlin och Anna Dahlqvist. Till höger: Ida Östensson och Nina Rung. Foto: Annie Beckman

Men hur troligt är det att förslaget blir till lag?
– Det kommer att bli en lag. När utredningen presenterar sitt förslag efter sommaren kommer lagrådet att behöva tid. Men sommaren 2017 tror jag att vi har en lagändring, för det finns ett parlamentariskt stöd för detta, säger Nina Rung.

Men att fälla någon för sexualbrott har genom historien visat sig vara svårt. Det finns sällan några vittnen och ofta är det två diametralt motsatta utsagor där ord står mot ord. Hur ska brist på samtycke kunna bevisas i rätten?

– Att var oaktsam på vad den andra personen vill och inte vill hamnar om att döma, medan samtycke snarare har en normerande effekt. I stället för att fokusera på offret, läggs fokus på förövaren. Idag behöver inte förövarna få några frågor om hur hen säkerställt att hon eller han ville ha sex, svarar Ida Östensson.

Den bärande frågan är förstås också om denna typ av lagändring kommer att leda till färre våldtäkter.

– Nej, inte automatiskt. Det man behöver göra är att jobba med normer och värderingar redan hos små barn, det är till exempel inte okej att pojkar knuffas. Porr är en superviktig del att problematisera, vad förväntas killar respektive tjejer tända på. Just nu finns ingen problematisering av det. När du analyserar de mest tittade porrfilmerna på Youtube, ser du att 90 procent innehåller aggressioner mot tjejer. Vanligt förekommande är att hon får kuken så långt ner i halsen så att hon gråter, det kallas för ”gagging”. När pojkar intervjuas om porr så säger de allra flesta att de tror att deras kompisar har sex så som det sker i porr-filmerna. Och de ses av 12-åringar, svarar Nina Rung.

Ottar arrangerade samtal om samtyckesreglering i sexualbrottslagstiftningen.

Ottar arrangerade samtal om samtyckesreglering i sexualbrottslagstiftningen. Foto: Annie Beckman

Eftersom hon inom Stockholmspolisen träffat många förövare ser hon att destruktiva maskulinitetsnormer är oerhört närvarande i förövarnas föreställningsvärld.

– Det vanliga bland vuxna män över 18 år är att de har synen: Min sexualitet är så mycket viktigare än allt annat. Jag vill, jag vill komma, det är det viktiga. De ser inte sitt ansvar för att inte kränka.

Ida Östensson tror att en lagändring på sikt kan leda till färre våltäkter, inte minst på grund av att lagändringar leder till uppmärksamhet i media:

– Men det förutsätter att informationen kommer ut, det är samma princip oavsett om det handlar om barnaga eller att använda bilbälte. Men jag tror också att det kommer att bli lättare för den som i sitt yrke möter utsatta, att få dem att anmäla. I dag räcker det inte att att du sagt nej till sex. De flesta vet inte om detta, att det för att klassas som våldtäkt dessutom måste förekomma våld, hot om våld eller att den utsatta befinner sig i en ”särskilt utsatt” situation. Nu blir det tydligare: Fanns det samtycke – nej. Då var det en våldtäkt.

Men hur uttrycks samtycke? Det kan fortfarande innebära bevissvårigheter och ett skuldbeläggande av offret.

– När vi i Fatta är ute och pratar om detta får vi frågor från killar: Ska jag behöva skriva ett kontrakt? Om man inte har koll på signaler, vill du, hur känns det, är du kåt, så ja. Ett samtycke kan behöva verbaliseras. Det behöver inte handla om att säga just: Vill du ligga med mig nu? säger Ida Östensson.

Samtidigt blir hon provocerad av att tro att en lagändring skulle vara den enda lösningen:

– Jag vill att politikerna ska vara kreativa. Jag vill se en obligatorisk utbildning av domare, mer lärarutbildning om sex och samlevnad, bättre sexualundervisning som inbegriper ifrågasättande av normer. Vi har ”fokat” på lagen, nu tror jag att vi att vi kan börja prata om fler saker.

Men blir det automatiskt ett utbildningspaket av människor som arbetar inom rättsväsendet när lagändringar träder i kraft?

– De allra flesta som utsätts för sexualbrott skriker inte, gör inte motstånd. De flesta reagerar med frys-reaktion, det vet inte de flesta domare. Jag har försökt jobba inifrån, och har fått 120 poliser som har skrivit på min petition om att vi vill ha en utbildning om sexualbrott. Men domstolarna har varit tydliga i sitt motstånd mot denna typ av utbildning. Inom domstolsakademin finns i dag en frivillig halvdagsutbildning om sexualbrott, ett 20-tal domare har gått den, övervägande andel kvinnor. Det räcker inte, säger Nina Rung.

Ida Östensson ser motståndet mot utbildning om sexuellt våld som en del av en patriarkal struktur:

– Det är ett kunskapsfält som man måste lära sig. Vilken annan kunskap säger man sig bli mer subjektiv av att få? Vi kräver en obligatorisk utbildning av domare i sexualbrott, det ska inte vara frivilligt.

Text: Rebecka Bohlin
Foto: Annie Beckman
[email protected]

Läs mer
Bjud in till killmiddag – och prata om sex, våld och kärlek (Ida Östensson i Metro 3 juli 2016)

Vi måste införa en samtyckeslag – för att kunna straffa fler våldtäktsmän (Elisabeth Massi Fritz på Metro Debatt 20 maj 2016)

Alice Teodorescu: Säg nej till samtyckeslag (G-P 20 april 2016)

Vill byta ut ordet våldtäkt i lagen (Sydsvenskan 19 april 2016)

Lagman: Sverige bör införa samtyckeslag (SvD 19 april 2016)

Mainstream-porren måste problematiseras (Nina Rung i Expressen 2 januari 2016)

Oaktsamhet vid våldtäkt ska bestraffas (Moderaterna i debattartikel 25 augusti 2015)

Experter: Vi kräver en samtyckeslag (Madeleine Leijonhufvud, Nina Rung och Petra Götell i Expressen 10 augusti 2015)

Hårdare straff ger inte färre våldtäkter (Alexander Alvina Chamberland och Anna Svensson i Expressen 14 maj 2015)

Tilläggsdirektiv till 2014 års sexualbrottskommitté (Ju 2014:21)

Läs också om förra sexualbrottsutredningen (Dagens Juridik 27 oktober 2010) Sexualbrottsutredningen föreslår samtyckesreglering

Sju perspektiv på våldtäkt (NCK 2010)

Våldtäkter och fällande domar: ”Sverige i botten i Europa” (Amnesty Press 27 april 2009)

Våldtäkt – myter och verklighet (Amnesty Press 3 april 2006)

Vi vill ha fest – ingen jävla husarrest (13 november 2005)

Läs dessutom
Tyskland: Tyskland: Tafsare i grupp kan få fem års fängelse (SvD 7 juli 2016)

Amnesty Press på Almedalen

ALMEDALEN2016: Hbtq-personers utsatthet på asylboenden (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Amnesty avslöjar Telias inblandning i människorättskränkningar i Vitryssland (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Yttrandefriheten hotas – också i Sverige (6 juli 2016)

reportage | 2016-07-07
Av: Rebecka Bohlin