Manifestation för Afghanistans kvinnor

Talibanerna tog snabbt över makten i Afghanistan. Nu hotas kvinnors frihet och kvinnorättsaktivister fruktar för sina liv. På fredagen den 27 augusti ordnade organisationen ”Varken hora eller kuvad” en manifestation i Stockholm till stöd för kvinnor och flickor i Afghanistan.

reportage | 2021-08-30
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021
Nasrin Ebrahimi kom till Sverige från Afghanistan 2014 och har deltagit i organisationen Kvinna till kvinnas ledarskapsprogram.

Nasrin Ebrahimi kom till Sverige från Afghanistan 2014 och har deltagit i organisationen Kvinna till kvinnas ledarskapsprogram. Foto: Jennie Aquilonius

– Mörkret har ännu en gång spridit sig över Afghanistan, säger Nasrin Ebrahimi.

Hon kom till Sverige från Afghanistan 2014 och har deltagit i organisationen Kvinna till kvinnas ledarskapsprogram. Nu står hon på Norrmalmstorg i Stockholm och håller tal på stödmanifestationen för kvinnor och flickor i landet. Ett envist duggregn faller över den lilla skaran som samlats framför henne. Vissa står med paraplyer och andra med skyltar med text som ”Solidaritet med kvinnokämparna i Afghanistan”.

Nasrin Ebrahimi säger att afghanska kvinnor lever i ständig skräck efter att talibanerna tagit makten.

– Men vi har varit med om det förr. Ni har inte besegrat oss förut och kommer inte att besegra oss nu, säger Nasrin Ebrahimi.

Hon möts av applåder och rop.

Det var den 14 april som USA:s nytillträdde president Joe Biden meddelade att landet skulle avsluta den militära insats i Afghanistan som inleddes 2001. Under sommaren erövrade talibanerna viktiga områden. Den 15 augusti tog talibanerna över huvudstaden Kabul. Den fundamentalistiska, islamistiska rörelsen har lovat att respektera kvinnors rättigheter inom ramarna för sharialagar. När de hade makten förra gången, under åren 1996–2001, fick kvinnor och flickor inte gå i skolan, utbilda sig eller arbeta utanför hemmet. Under manifestationen uppmanar flera talare åhörarna att inte lyssna till talibanernas PR-trick.

 Amineh Kakabaveh är ordförande för Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot.

Amineh Kakabaveh är ordförande för Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot. Foto: Jennie Aquilonius

– Talibanerna är en grupp fundamentalister och islamister. De har redan piskat en kvinna i en by med hundra piskrapp för att hon gick ut i högklackat och för att hon hade med sig någon som inte var hennes äkta make, säger Amineh Kakabaveh, som är ordförande för ”Varken hora eller kuvad” och riksdagsledamot, tidigare för Vänsterpartiet, i dag politisk vilde.

Parul Sharma, som också är ordförande för svenska Amnesty, deltar i manifestationen i sin roll som människorättsjurist och ambassadör för Varken hora eller kuvad. Hon berättar att oroande vittnesmål redan kommer från landet.

– I många av de regioner som talibanerna intagit noteras med skräck att kvinnor och flickor har förbjudits att gå i skolor och på universitet. De får inte heller lämna hemmen, utan en manlig ledsagare och burka, säger hon.

Parul Sharma är människorättsjurist och ambassadör för Varken hora eller kuvad.

Parul Sharma är människorättsjurist och ambassadör för Varken hora eller kuvad. Foto: Jennie Aquilonius

Enligt Parul Sharma har talibanerna utvecklat lokala register med namn på flickor som anses vara i giftasålder. Speciella domare har deklarerat nya straffskalor.

– 100 piskrapp gäller om du har haft sex utan att vara gift eller om du har varit otrogen. Våldtäkt räknas, för en kvinna, som otrohet och leder till stening, även det till döds, säger hon.

När USA bestämde sig för att lämna Afghanistan visste de vad som skulle hända. Det säger Petra Tötterman Andorff, generalsekreterare för Kvinna till kvinna. Det internationella samfundet visste att kvinnorättsaktivister skulle behöva fly landet eller gå under jorden för att inte bli dödade eller straffade. Nu måste omvärlden visa Afghanistans kvinnor och flickor att de inte är ensamma och bortglömda, fortsätter hon.

– Vi kommer att kräva att det internationella samfundet inte ger upp kraven på att era rättigheter ska upprätthållas. Vi kommer att kräva att länder fortsätter att ge bistånd till de organisationer som arbetar i landet, säger Petra Tötterman Andorff.

Flera talare uppmanar den svenska regeringen att stå upp för sin feministiska utrikespolitik.

– Vi kräver att Sveriges feministiska regering gör sitt yttersta för att ta emot dem som vill komma hit, säger Louise Lindfors, generalsekreterare för Afrikagrupperna. Hon berättar att cirka 2 500 kvinnor och barn har dödats eller skadats i strider bara i år, enligt FN.

– Över 550 000 människor har tvingats lämna sina hem och är på flykt i landet, av dem är 80 procent kvinnor och barn, säger Louise Lindfors.

Agnes Hellström är ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Agnes Hellström är ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Foto: Jennie Aquilonius

Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kräver också stopp för den svenska vapenexporten.

– Förra året var Pakistan det fjärde största mottagarlandet. Ett land som erbjudit talibanerna skydd, och sannolikt även beväpnat dem. Redan för 20 år sedan varnade Svenska freds för de stora riskerna med den militära insatsen i Afghanistan, säger hon.

– Ofattbara summor har spenderats på vapen och militär i Afghanistan, säger Agnes Hellström. Trots att det är bevisat att hållbar fred aldrig kan påtvingas, den måste byggas underifrån med fokus på mänsklig säkerhet och rätten till trygghet, skola, vård, rättvisa val och frihet från våld. Föreställ er, att vi spenderat triljoner kronor på det i stället!

En liten skara åhörare trotsade duggregnet och lyssnade till talarna.

En liten skara åhörare trotsade duggregnet och lyssnade till talarna. Foto: Jennie Aquilonius

Med på manifestationen finns också Annika Strandhäll, riksdagsledamot och jämställdhetspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, och även hon ambassadör för Varken hora eller kuvad.

– Det kom ett besked under eftermiddagen i dag att allt bistånd som skulle gå från Sverige via den afghanska staten stoppas. Det är en halv miljard kronor som nu ställs om till att i stället bidra till att stärka den humanitära situationen, säger hon.

Efter manifestationen är Amineh Kakabaveh nöjd med uppslutningen och att många organisationer står bakom manifestationen. Det viktigaste nu, menar hon, är att se till att också kvinnor och barn får komma till Sverige och andra EU-länder. Som exempel tar hon Kanadas löfte om att ta emot särskilt utsatta personer, som kvinnorättsaktivister och människorättsförsvarare.

– Det skulle vi i Sverige också kunna göra, säger Amineh Kakabaveh till Amnesty Press.

Ami Hedenborg är pressansvarig och talesperson för svenska Amnesty.

Ami Hedenborg är pressansvarig och talesperson för svenska Amnesty. Foto: Jennie Aquilonius

Ami Hedenborg, pressansvarig och talesperson på svenska Amnesty, har också talat på manifestationen. Även hon poängterar att människor som är i behov av skydd måste få det. Ingen ska heller återsändas till Afghanistan med tvång.

– Människor är otroligt utsatta. Läget är akut, säger hon till Amnesty Press.

Amnesty uppmanar bland annat FN:s säkerhetsråd att anta en akut resolution som kräver att talibanerna respekterar internationell rätt och säkerställer att alla afghaner kan leva säkert.

Amnesty menar också att FN:s människorättsråd måste få till en robust utredningsmekanism för att dokumentera brott mot de mänskliga rättigheterna.

– Vi behöver ta reda på vilka människorättskränkningar som skett och vem som är ansvarig, för att kunna ställa dem till svars. Det är viktigt att det inte glöms bort, säger Ami Hedenborg.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Fotnot: En kortare version publiceras också i nummer 3/2021.

Om manifestationen

Manifestationen till stöd för kvinnor och flickor i Afghanistan ägde rum den 27 augusti på Norrmalmstorg i Stockholm. Den arrangerades av Varken hora eller kuvad med stöd av flera andra organisationer: Sveriges Kvinnolobby, Fredrika Bremer-förbundet, Afrikagrupperna, Riffi – Riksförbundet internationella föreningen fem-inclusion, SKV – Svenska kvinnors vänsterförbund, S-kvinnor, Liberala kvinnor, Gröna Kvinnor, Centerkvinnorna, Amnesty International Sverige 1,6 Miljonerklubben, Kvinna till kvinna, Kurdiska kvinnorådet Amara, UN Women Sverige, Unizon och Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

Manifestationen ägde rum på Norrmalmstorg i Stockholm den 27 augusti.

Manifestationen ägde rum på Norrmalmstorg i Stockholm den 27 augusti. Foto: Jennie Aquilonius

Läs också

Security Council urges Taliban to provide safe passage out of Afghanistan (UN News Service 30 augusti 2021)

‘The Taliban Are Looking for Me’ (Human Rights Watch 27 augusti 2021)

Afghanistan: Deadline for evacuations must be extended amid Taliban reprisal attack threats (Amnesty International 26 augusti 2021)

Massaker på afghanska hazarer - talibanerna bär ansvaret (Amnesty International 24 augusti 2021)

Afghanistan: Shameful failure of UNHRC special session to address escalating human rights crisis (Amnesty International 24 augusti 2021)

The International Community Must Send a Message to the Taliban and Stand with Afghanistan’s Women (Human Rights Watch 23 augusti 2021)

“I Thought Our Life Might Get Better”. Implementing Afghanistan’s Elimination of Violence against Women Law (Human Rights Watch 5 augusti 2021)

Afghanistan: Reprehensible execution of surrendering soldiers is a war crime (Amnesty International 13 juli 2021)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

Per Anger-pristagaren Najwa Alimi: ”Jag har kommit över rädslan inombords” (28 oktober 2019)

”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan (12 april 2019)

USA skärper tonen mot ICC: Åklagarens inresevisum återkallas (9 april 2019)

”Afghanistan är inte säkert” (20 oktober 2018)

MR-DAGARNA2017: Delade meningar om säkerheten i Afghanistan (11 november 2017)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017)

Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi (10 maj 2017)

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Krigsherrar kan åtalas - Afghanistan ansluter sig till ICC (11 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

Hekmatyar kommer alliera sig med talibanerna (10 november 2001)

reportage | 2021-08-30
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #3/2021