Årsmöte 2024: Möt Amnestys nyvalda ordförande

Årsmötet innebar flera överraskande beslut. Men när det kom till frågan att välja Ylva Löwenborg till ordförande behövdes ingen votering, utan hon valdes med ett enhälligt "Ja!". Den som googlar Amnestys nyvalda ordförande upptäcker snart att 56-åringen från Luleå är något av en civilsamhälleskändis, inte minst i norra Sverige.

Ylva Löwenborg, ordförande Amnesty Foto: Maja Brand

− Det känns utmanande, engagerande och roligt. Jag känner mig pirrig och sugen på att få landa in i Amnesty och lära av alla Amnesty engagerade.

Hur kom du på att du skulle kandidera till ordförande för Amnesty?

− Jag ser allvarligt på utvecklingen som pågår vad det gäller demokratins utmaningar, det minskande antal demokratier i världen och starka polariserande krafter i samhället. Mänskliga rättigheter har blivit en väldigt starkt politiserad fråga, trots att vi pratar om grundläggande rättigheter utifrån FN-konventionen. Det klimatet är jätteallvarligt. − Men jag vill också engagera mig mer. Jag har tid och utrymme. Barnen har flyttat hemifrån.

Hur visste du att uppdraget var ledigt?

− Jag är ju medlem i Amnesty. Jag tror att jag har varit med två eller tre år, det är inte så länge. Jag är medlem i många olika organisationer och jobbar som regionchef för Rädda barnen Nord och brinner för civilsamhällets plats och utrymme i samhällsutvecklingen.

Hur blev du nominerad?

− Jag sökte som ledamot. Sedan ringde valberedningen upp och frågade om jag kunde tänka mig att bli nominerad som ordförande. Det var ett sjukt stort, superspännande och sen tänkte jag på det jag brukar säga till andra: Det är bättre att säga ja än nej, om det gäller någonting viktigt.

Du är ganska ny i Amnesty. Kan det vara ett problem?

− Nackdelen är ju såklart att jag inte har en djup förståelse för alla lager i organisationen, eftersom jag till exempel inte har varit aktiv i en lokal grupp. Jag behöver lyssna och lära, men styrelsearbetet är ett teamarbete. Jag hoppas bidra med erfarenheter kopplade till ledning och styrning kring strukturer, kring hur man bygger kultur, inkludering. Den typen av processer har jag ju varit med om i många olika varianter.

Vad tycker du om årsmötet?

− Jättefint. Dragningarna har varit både informativa och öppna. Jag uppfattar stämningen i rummet som varm och god. Människor vågar fråga. Det tänker jag alltid är ett bra tecken.

Du jobbar ju för Rädda barnen och organisationerna skiljer sig en del åt när det kommer till skarpa ställningstaganden. Kan det uppstå en krock mellan dina olika roller där?

− Det är klart att det skulle kunna inträffa om Amnesty tar tydlig ställning i en fråga där Rädda barnen tar en annan ställning. Jag har diskuterat detta med både valberedningen och med generalsekreterare Anna Johansson. Amnesty har en ganska stark struktur kring frågor som jäv och dubbla lojaliteter som lugnade mig. Det känns också tryggt att Anna som generalsekreterare i första hand är talesperson för Amnesty när vi uttalar oss i olika innehållsfrågor.

Ylva Löwenborg, ordförande Amnesty Foto: Maja Brand

Vad ser du som kärnan i ditt uppdrag?

− Oavsett vilken styrelse det är så handlar uppdraget om att vara en ledare för styrelsens arbete och att hålla en strategisk nivå, men fortfarande vara grundad i det lokala, i identiteten, i kulturen. Jag är lite av en vallhund, alltså jag vill att alla ska få vara med och bidra med sina perspektiv och erfarenheter. Samtidigt behöver vi ju hålla takt i att ta beslut och i att genomföra.

Du blir ju då Anna Johanssons arbetsledare. Vad innebär det?

− Det är en av de saker jag ser fram emot och tror också att jag kommer få lära mig jättemycket. Jag och Anna, vi behöver ju hitta våra spelregler.

Men rent formellt så är det ju så att ni ger ju sekretariatet uppdrag.

− Ja, så är det alltid i styrelsearbete. Vi behöver skapa ett positivt klimat, där vi får de olika delarna i organisationen att samspela väl. Ta den globala agendan till exempel: Hur kan vi i Sverige jobba för att fortfarande vara en stark organisation med resurser att driva frågor i Sverige, samtidigt som vi bidrar ännu mer till det internationella?

Det togs en del överraskande beslut på årsmötet, till exempel i frågan om sexarbete. Vad tänker du om det?

− Jag är glad att Amnesty är en organisation som välkomnar dialoger och diskussioner, att det finns en öppenhet och engagemang. Denna sakfråga är just ett sådant exempel där jag som ny behöver lära mer, lyssna in, ta del av underlag och kunskap och landa i styrelsen.

Artikeln har uppdaterats

LAS MER:

ÅRSMÖTE 2024: Överraskande beslut i frågan om sexarbete