Hans Dahlgren: ”Sverige tar ett aktivt ansvar i Irakfrågan”

reportage | 2003-02-18

Hans Dahlgren förstod inte alls kritiken mot den svenska regeringen.

-Vi gömmer oss inte. Blix får avgöra när tiden är ute för Irak. Sveriges regering vill inte ha en militär insats men utesluter det inte som en sista utväg. Insatsen ska i så fall vara proportionell mot hotet.

Det är också en fråga Sverige driver i EU, förklarade Dahlgren. Han sa sig inte kunna vara tydligare än att intyga att Sverige går på FNs linje. Som medlem i FN tar Sverige ett aktivt ansvar.

Vid sin sida hade han stöd av Urban Ahlin, socialdemokratisk riksdagsledamot, som sa att en svensk chef för vapeninspektörerna i Irak visar att Sverige är respekterat för sitt kunnande utomlands och synligt.

Debatten anordnades av Greenpeace och Svenska Freds i ABF-huset i Stockholm. Dahlgren och Ahlin fick använda mycket auktoritet och upprepningar för att upplysa åhörarna om att Sverige visst markerar sin roll. Bland kritikerna fanns Dima Litvinov, kampanjchef på Greenpeace.

  • En uppriktig humanism har hittills präglat Sveriges ställning till krig. Samma värden stöds av FN. USAs sätt att pressa fram ett krig tvingar FN att ändra sina stadgar eller fatta ett olagligt beslut. Det skulle göra alla som tror på humanism besvikna. Svenska regeringen borde tydligare ta avstånd från militära aktioner i Irak, sa Dima Litvinov.

Hans Dahlgren, UDs kabinettssekreterare

UDs Hans Dahlgren förklarade varför Irak utgör ett hot. Staten har massförstörelsevapen och kan förse terrorister med bland annat antrax. Därför är avrustning av Irak primärt. Han sa att FN har ett fungerande system, med vapeninspektörer som utreder Iraks egna uppgifter.

  • Inspektörerna behöver mer tid och kräver mer samarbete med Irak. Det är den humana vägen att gå, sa Dahlgren.

Maria Ermanno, ordförande för Svenska Freds, ville att Sveriges regering skulle uttala sig mer emot de amerikanska krigsplanerna.

Maria Ermanno, ordförande Svenska Freds

  • Är svenska regeringen rädd för USAs regering? Varför har Göran Persson satt sig på åskådarbänken trots att civila mål i Bagdad ska bombas?

Ermanno tyckte att ett Irakkrig handlar om våld som saknar tvång och det kan inte stödjas av FN, eller Sverige. Urban Ahlin sa att det bara är USA som kan sätta press på Irak.

  • Vi brukar låta amerikanerna utöva påtryckningar, det finns helt krasst i vårt medvetande.

Hans Dahlgren menade att det är bra så länge USA går via FN. Något annat vore att försvaga FN även om USAs aktioner i så fall saknar folkrättslig grund. Det skulle Sverige ta avstånd från.

Urban Ahlin, riksdagsledamot (s)

  • Men det är viktigt att komma ihåg att beslut som fattas i FNs säkerhetsråd ska respekteras, både i Washington och i Stockholm, sa Hans Dahlgren.

Inte heller tyckte han att FNs beslut bör föregripas, att Sveriges regering ska spekulera i olika scenarion.

  • Menar vi allvar med att vi vill ha en gemensam säkerhet är FN-linjen den enda rimliga, sa Dahlgren.

Socialdemokraten Urban Ahlin sa sig vara optimist när det gäller utvecklingen. USA har fått stora problem med världsopinionen. Saknar Saddam Hussein genuin vilja att bevara fred måste FN besluta om en eventuell militär insats, i enlighet med folkrätten.

Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, menade att svenska regeringen slaviskt gömmer sig. Han tyckte att det är en folkrättsvidrig idé att använda en FN-resolution för självförsvar i förebyggande syfte.

  • Visst är det mer framgångsrikt att vara pro-NATO, och att ha en gemensam europeisk röst. Men demoniseringen av Saddam Hussein är en amerikansk analys och det är irrationellt att köpa amerikanarnas dagordning i den här konflikten, sa Greider.

Att Sverige ”väntar och ser” stödjer indirekt i praktiken krigsinsatser och försvagar FN:s upprätthållande av fred, ansåg Greider.

När en åhörare i publiken frågade om Dahlgren och Ahlin inte mådde illa när de tänkte på krig i Irak och varför just Irak drabbas när andra länder utgör större hot mot världsfreden, blev svaret vagt.

Urban Ahlin kritiserade både Tysklands och USAs linjer.

  • Men extrema linjer finns inom EU, NATO och FN. Sveriges regering håller en förnuftig linje, tyckte han.

Maria Ermanno tyckte att det trots debatten saknades förklaringar till hur en fredlig lösning på konflikten ser ut och ville höra fler alternativ.

  • Vi kan inte ha folkrätt à la carte, utan måste respektera FNs sanktioner och de uppgifter vi åläggs, svarade Dahlgren när en kvinna i publiken undrade om det kan kallas folkrättsligt att miljoner Irakier går och väntar på krig.

Text: Pia Oldenburg, frilansjournalist

reportage | 2003-02-18