Rysskyla över mänskliga rättigheter i öster

De senaste åren har människorättsklimatet i Ryssland gått från att vara kyligt till att bli iskallt. Vad är det egentligen som pågår i det stora grannlandet i öster? Amnesty Press har träffat Svetlana Gannusjkina och Aleksej Sachnin, som båda är mycket oroade över utvecklingen.

Reportage | 2013-12-17
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #5/2013
Svetlana Gannusjkina fick årets Stieg Larsson-pris vid en ceremoni i Stockholm.

Svetlana Gannusjkina fick årets Stieg Larsson-pris vid en ceremoni i Stockholm. Foto: Vera Häggblom

Årets Stieg Larsson-pristagare Svetlana Gannusjkina är en av grundarna till de välkända människorättsorganisationerna Memorial och Civic Assistance Committee, där hon aktivt arbetar för att hjälpa migranter och andra minoritetsgrupper i Ryssland. Enligt Gannusjkina beror den senaste tidens allt hårdare förtryck på en försvagad statsmakt.

– Tyvärr är den exekutiva makten i Ryssland idag svag, för bara en svag regim måste ta till förtryck och våld för att styra landet. Samma verktyg används mot såväl oppositionen som civilsamhället, migranter och till och med mot vetenskapen, säger Svetlana Gannusjkina.

I sitt arbete har Svetlana Gannusjkina dagligen kontakt med människor som tvingas uppleva de direkta konsekvenserna av den våg av främlingsfientlighet som har svept över landet den senaste tiden.
– Vi ser väldigt negativa tendenser i Ryssland idag. Under kampanjen fram till borgmästarvalet i Moskva i september var det till exempel inte ett enda av partierna som avstod från främlingsfientliga uttalanden, berättar Svetlana Gannusjkina under utdelningen av Stieg Larsson-priset.

Svetlana Gannusjkina anser att myndigheterna försöker rikta befolkningens missnöje i Ryssland mot migranterna.

Svetlana Gannusjkina anser att myndigheterna försöker rikta befolkningens missnöje i Ryssland mot migranterna. Foto: Vera Häggblom

I mitten av oktober höjdes volymen på de xenofobiska tongångarna ytterligare i samband med att en azerbajdzjansk man anklagades för att ha mördat en ung ryss i Moskvaförorten Birjuljovo. Enligt Svetlana Gannusjkina gick människor ut för att demonstrera mot nedskräpningen av området kring en stor grönsaksmarknad där många migranter från Centralasien och Kaukasus arbetar.
– Plötsligt dök nationalister upp på platsen och piskade upp stämningen. Det hela hade kunnat urarta till en verklig pogrom, säger Svetlana Gannusjkina allvarligt.
Hon beskriver hur myndigheterna efter händelserna i Birjuljovo inlett en massiv jakt på migranter, där polisen många gånger inte ens har brytt sig om att titta på personens dokument utan istället utgått från hudfärg och ansiktsform.

Vilken är då anledningen till den uppblossande främlingsfientligheten i Ryssland? För Svetlana Gannusjkina är svaret självklart:
– Myndigheterna vill rikta befolkningens missnöje med tillståndet i landet mot migranterna.

Aleksej Sachnin har sökt asyl i Sverige.

Aleksej Sachnin har sökt asyl i Sverige. Foto: Vera Häggblom

Det anser även Aleksej Sachnin från den politiska rörelsen Vänsterfronten. Han lever sedan den 9 juli i år i exil i Sverige. Orsaken till att han denna gråmulna dag sitter på ett kafé i Stockholm istället för i den ryska huvudstaden går att spåra till massdemonstrationerna på Bolotnajatorget den 6 maj 2012 – dagen innan Vladimir Putin återinstallerades som president.
Under demonstrationerna samlades stora skaror för att protestera mot parlaments- och presidentvalen 2011 och 2012. Hundratals personer greps i samband med protesterna, bland annat Vänsterfrontens ledare Sergej Udaltsov, som i dagsläget sitter i husarrest.

– Jag såg mina vänner fängslas en efter en efter protesterna och till slut var jag den enda kvar av Vänsterfrontens ledare. Jag insåg att rörelsen skulle bli helt paralyserad om jag också blev gripen, säger Aleksej Sachnin.

Det så kallade Bolotnajafallet pågår för närvarande och kritiseras på en rad punkter av människorättsorganisationer. Bland annat har Michail Kosenko – som av Amnesty betraktas som samvetsfånge – dömts till psykiatrisk tvångsvård efter att fredligt ha deltagit i protesterna, vilket påminner om de metoder som användes för att tysta dissidenter i det forna Sovjetunionen.

Vänsterfronten demonstrerar 7 november 2010. Frontens ledare Sergej Udaltsov sitter i husarrest.

Vänsterfronten demonstrerar 7 november 2010. Frontens ledare Sergej Udaltsov sitter i husarrest. Foto: Jenya Demina /Wikimedia Commons

Aleksej Sachnin menar att demonstrationerna vid Bolotnajatorget kan ses som en symbol för att Vladimir Putins politik inte längre lyckas attrahera befolkningen. Många av de repressiva lagarna är tätt sammankopplade till detta, då männen runt Putin försöker att återmobilisera väljarna:
– Ett bra exempel på detta är homofobi-lagen. Visst, Ryssland har aldrig varit särskilt öppet inställt till homosexuella men det har inte varit en stor fråga för folk som snarare har tänkt på de sociala problemen i landet. Men plötsligt diskuterades de homosexuella överallt i de statliga medierna!

Aleksej Sachnin menar dock att strategin inte varit särskilt lyckad från regimens sida, då frågan inte hade resonans hos befolkningen.
– Däremot anser jag att försöket att mobilisera väljarna runt främlingsfientlighet är riktigt allvarligt då det leder till en ökad tolerans för en höjd nivå av förtryck och våldsanvändning från myndigheternas sida när de visar upp hur de ”skyddar medborgarna från de farliga invandrarna”.

Vilka politiska alternativ finns då kvar i Ryssland för den som inte stödjer Putin? Den kände oppositionspolitikern Alexei Navalnyj kom nyligen tvåa i Moskvas borgmästarval och Vänsterfronten har tidigare stöttat honom inom ramarna för en löst sammansatt koalitionsrörelse.
– Navalnyj är dock inte intresserad av att leda landet ihop med andra – han vill vara ensam ledare, säger Aleksej Sachnin som menar att Navalnyj är en typisk högerpopulist med kopplingar till etablissemanget, om än inte till Putin själv.

Det tycker också Svetlana Gannusjkina:
– Navalnyj är väldigt populär men jag får känslan av att han är en farlig person. Hans retorik är en ledares – den är inte baserad på fakta utan på känslor, säger hon vid ett seminarium arrangerat av Civil Rights Defenders.

I Ryssland har såväl människorättsförsvarare som regimkritiska journalister och advokater mördats på grund av sitt arbete under de senaste åren. Svetlana Gannusjkina berättar att hon ”självklart” har blivit hotad av nationalisterna. Det hon anser vara det största hotet mot sitt fortsatta arbete är dock inte de yttre hoten, utan snarare en känsla av meningslöshet då hon ser resultatet av sitt hårda arbete läggas till handlingarna i rättegångar som på förväg är avgjorda av ett politiskt styrt domstolsväsende.
– Men sedan ringer det på dörren och en annan människa behöver hjälp och det går ju inte att hänga en skylt på dörren till kontoret där det står ”Stängt på grund av depression”!, konstaterar Svetlana Gannusjkina med ett smittande skratt.

Text: Vera Häggblom

Fakta/Stieg Larsson-priset

Till minne av författaren och journalisten Stieg Larsson har Norstedts, tillsammans med Stiegs far och bror, Erland och Joakim Larsson, instiftat ett Stieg Larsson-pris. Priset har sedan år 2009 delats ut till en person och/eller organisation som verkar i Stieg Larssons anda. Stieg Larsson grundade tidskriften Expo och skrev tre romaner, Millennium-triologin. Innan böckerna gavs ut avled Stieg Larsson, 50 år gammal.
Årets pris gick till Svetlana Gannusjkina ”för sitt enträgna och modiga arbete för mänskliga rättigheter i Ryssland”. År 2012 gick priset till Maryam Al-Khawaia för att ”hon envist fortsatt arbeta för ett tolerant och demokratiskt Bahrain”.

Artikeln i Amnesty Press på rysk hemsida (www.kasparov.ru)

Läs också
Ryssland: Amnesti får inte ersätta ett rättssystem (Amnesty 18 december)

The Russian Constitution 20 years on: Continuing erosion of rights and freedoms (Amnesty 12 december)

Ryssland: OS i Sotji - mänskliga rättigheter på undantag (Amnesty 6 november)

Reportage | 2013-12-17
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #5/2013