ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris?

I slutet av juni återupptogs samtalen mellan USA och talibanerna och enligt vissa bedömare kan ett fredsavtal närma sig i Afghanistan, ett land som varit drabbat av krig under de senaste 40 åren. Många oroar sig dock för att freden kan ske på bekostnad av bland annat kvinnors rättigheter.

reportage | 2019-07-05
Av: Vera Häggblom
Heather Barr, tillförordnad chef för avdelningen för kvinnors rättigheter på Human Rights Watch, på FBA:s seminarium.

Heather Barr, tillförordnad chef för avdelningen för kvinnors rättigheter på Human Rights Watch, på FBA:s seminarium. Foto: Ylva Sundgren

– Fred som inte inkluderar kvinnors rättigheter är inte fred, säger Heather Barr, Human Rights Watch, under seminariet ”Peace in Afghanistan – a declaration of war against Afghan Women?”, som arrangerades av Folke Bernadotteakademin, FBA.

Sedan talibanerna störtades 2001 har Afghanistans kvinnor gradvis fått fler rättigheter, efter att under talibantiden bland annat ha tvingats bära burka, berövats rätten att gå till skolan och riskerat dödsstraff för äktenskapsbrott. Nu säger talibanerna att de visserligen inte har något emot kvinnors rättigheter, men att det måste ske inom ramen för islam. Samtidigt har de i ett uttalande meddelat att det ”i namnet av kvinnors rättigheter har främjats osedlighet, oanständighet och spridningen av icke-islamiska kulturer”.

Rösträkning vid parlamentsvalet i oktober 2018.

Rösträkning vid parlamentsvalet i oktober 2018. Foto: UNAMA / Fardin Waezi

– Talibanerna är inte så annorlunda idag jämfört med 2001. Det har visserligen skett förbättringar för kvinnorna i Afghanistan, men inte så mycket i de områden som kontrolleras av talibanerna, säger Heather Barr.

Många kvinnor är också oroade över vad som kommer att hända efter ett eventuellt fredsavtal.

– Kvinnorna är betydligt räddare för vad som kommer att hända efter ett fredsavtal än männen. Många kvinnor jag har träffat säger att de hellre lämnar landet och lever i frihet än stannar kvar och blir berövade sina rättigheter, säger Anna Ek, Sverigechef för Svenska Afghanistankommittén, på ett annat seminarium med Afghanistantema – ”Fred i Afghanistan – mer än ett underskrivet papper?

 Anna Ek är Sverigechef för Svenska Afghanistankommittén.

Anna Ek är Sverigechef för Svenska Afghanistankommittén. Foto: Ylva Sundgren

Fredssamtalen mellan talibanerna och USA, med sändebudet Zalmay Khalilzad i spetsen, har pågått under omgångar i Doha, Qatar, sedan hösten 2018 och just nu pågår den sjunde omgången av samtal. Förhandlingspunkterna handlar om fyra saker: att Afghanistan inte längre ska vara en fristad för terrorister, att USA ska dra tillbaka sina trupper från landet, att afghanerna ska förhandla med varandra (just nu vägrar talibanerna förhandla med den afghanska regeringen), samt införandet av en permanent vapenvila.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo har nyligen sagt att han hoppas på en fredsöverenskommelse före den 1 september, lagom till det afghanska presidentvalet som ska hållas i slutet av samma månad.

– Det är högst osannolikt, säger Heather Barr.

Hon är också skeptisk till USA intentioner med processen och vill inte ens kalla samtalen mellan USA och talibanerna för fredssamtal.

– USA har för avsikt att dra tillbaka sina trupper, och det är snarare villkoren för tillbakadragandet de förhandlar om. Kravet på att talibanerna inte ska tillåta terrorister på territoriet känns lite som ett sätt för USA att rädda ansiktet genom att säga ”titta vad vi fick talibanerna att gå med på”, snarare än att fokusera på vad som är viktigast för afghanerna själva, säger hon.

Afghanska kvinnorättsaktivister använder sociala medier för att kräva att de ska inkluderas i fredsprocessen. Här är  kvinnor på möte i Kandahar våren 2019.

Afghanska kvinnorättsaktivister använder sociala medier för att kräva att de ska inkluderas i fredsprocessen. Här är kvinnor på möte i Kandahar våren 2019. Foto: UNAMA / Mujeeb Rahman

Under seminarierna diskuteras också frågan om vilka som deltar i fredssamtalen. Afghanistans stora unga befolkning är inte representerad, och kvinnorna har en mycket låg representation vid förhandlingsbordet. Ramiz Bakhtiar är Afghanistans första FN-representant för unga och han säger via en förinspelad videolänk att exkluderingen av just unga och kvinnor är en av de största utmaningarna i fredsprocessen.

– Det krävs en fredsprocess på nationell nivå där människor kan göra sina röster hörda, säger han.

Henrietta Flodell från SAK var moderator för Svenska Afghanistankommitténs seminarium ”Fred i Afghanistan, mer än ett underskrivet papper?”

Henrietta Flodell från SAK var moderator för Svenska Afghanistankommitténs seminarium ”Fred i Afghanistan, mer än ett underskrivet papper?” Foto: Ylva Sundgren

Studier visar också att fredsavtal där kvinnor har varit inkluderade i processen håller betydligt längre än då det inte har varit med.

Även Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för UNDP, framhöll vikten av ungas deltagande i fredsprocessen och hänvisar till FN:s resolution 2250, som framhåller att unga bör ges möjlighet att delta i arbetet för fred och försoning:

– Resolution 2250 togs fram med utgångspunkten att den unga generationen behövde ”hanteras”. Nu handlar det snarare inom FN om att se hur den nya generationens kraft kan tas tillvara.

Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare för FN-organet UNDP.

Ulrika Modéer är assisterande generalsekreterare för FN-organet UNDP. Foto: Ylva Sundgren

Ulrika Modéer lyfter också fram vikten av att skapa förtroende för de demokratiska institutionerna, även om det är svårt i ett land som Afghanistan där det internationella samfundet i vissa fall har ersatt de nationella motsvarigheterna.

– I slutändan måste man dock ta tillbaka det nationella ägarskapet, säger Ulrika Modéer.

Gällande givarländerna anser Heather Barr att sanningens ögonblick nu är kommet för att se om alla ansträngningar från Sverige och andra länder att finansiera olika program om att öka kvinnors politiska deltagande sedan 2001 har fått någon verklig effekt.

– Jag oroar mig dock över det faktum att vi har gått från att ha en amerikansk regering som varit en generös men något oengagerad supporter till kvinnors rättigheter i Afghanistan, till en regering som är öppet fientligt inställd till kvinnors rättigheter globalt, säger Heather Barr.

Unga kvinnliga skolelever i provinsen Samangan 2006.

Unga kvinnliga skolelever i provinsen Samangan 2006. Foto: USAID/Wikimedia

Trots alla farhågor på olika plan är många i den krigströtta befolkningen ändå hoppfulla över möjligheten att äntligen få leva utan de konflikter som generationer av afghaner har vuxit upp med. Anna Ek lyfter också fram vikten av att behålla hoppet gällande fredsprocessen, då afghanerna själva efter fyra decennier av krig fortsätter att drömma.

– En tjej jag pratade med sade att hon drömde om att rida iväg på en häst, som hon hade kunnat göra innan talibanerna kom till byn. En annan sa att hon drömde om att få jogga, för det hade hon bara sett på film. Vi får inte heller tappa hoppet då afghanerna fortfarande har det kvar, säger Anna Ek.

Text: Vera Häggblom
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Amnesty Press i Almedalen

Foto: Ylva Sundgren

ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till” (3 juli 2019)

Läs mer om Afghanistan från Amnesty Press

”Feg kapitulation” för USA, anser Amnesty: Domarna vid ICC stoppar undersökning av krigsbrott i Afghanistan (12 april 2019)

”Afghanistan är inte säkert” (20 oktober 2018)

MR-DAGARNA2017: Delade meningar om säkerheten i Afghanistan (11 november 2017)

ICC:s åklagare vill utreda brott i Afghanistan (3 november 2017)

Hekmatyar är tillbaka i Afghanistan (22 juni 2017)

Pressfrihetspris till den afghanska journalisten Najiba Ayubi (10 maj 2017)

Mänskliga rättigheter i skottlinjen i Afghanistan (22 mars 2017)

Afghanistan: Rekordstort antal civila offer under 2016 – IS misstänks för attack mot Röda korset (8 februari 2017)

Rekordstort antal civila dödsoffer – landssorg i Afghanistan efter IS-attacken mot demonstration (25 juli 2016)

Malalai Joya fortsätter kämpa i Afghanistan: “Jag är bara rädd för att vara tyst inför orättvisan” (Amnesty Press 24 mars 2016)

Hundratals demonstrerade i Kabul till minne av Farkhunda Malikzada (19 mars 2016)

Hoten mot kvinnors rättigheter – konferens i Stockholm om religiös fundamentalism (11 september 2015)

”Människor gör motstånd, särskilt när det gäller kvinnors rättigheter” – Zahra Mousawy kämpar för att stärka kvinnor i Afghanistan (28 juni 2014)

Kvinnorna i Afghanistan som kämpar för en plats i politiken (3 juni 2013)

En stjärna i kosmos (Nummer 5/2012)

Krigets vardag (24 september 2011)

Nästa steg i Afghanistan: Förhandlingar med talibanerna? (15 april 2010)

”Med den här lagen så vill vi ge kvinnor mod att stå upp för sina rättigheter” (3 januari 2010)

Afghanistan ska lära fred från Nordirland (29 december 2009)

Det svåra fredsbygget i Afghanistan (12 november 2008)

Ahmed Rashid hoppas på ny USA-politik i Afghanistan (7 november 2008)

"Kvinnor möter dubbelt våld" (nummer 5/2007)

”Värre än ett zoo” - Malalai Joya avstängd (22 maj 2007)

Nu ska krigsherrarna få amnesti (nummer 2/2007)

Juridisk gråzon för fångar i Afghanistan (22 maj 2006)

Fängslad journalist frigiven (22 december 2005)

Afghanistan: Våldet trappas upp inför landets första fria val (7 juli 2004)

Dramatik på loya jirgan: Kvinnlig delegat angrep afghanska krigsherrar (17 december 2003)

”Nya konstitutionen – en chans för Afghanistans kvinnor” (6 oktober 2003)

Kritik mot bevakningen av Afghanistankriget (24 februari 2003)

Sima Samar: Glöm inte Afghanistan (21 februari 2003)

Krigsherrar kan åtalas - Afghanistan ansluter sig till ICC (11 februari 2003)

Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa (22 december 2002)

Nästan 30 år av MR-brott - Amnestys långvariga engagemang för Afghanistan (nummer 6/2001)

Hekmatyar kommer alliera sig med talibanerna (10 november 2001)

reportage | 2019-07-05
Av: Vera Häggblom