ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern
Under det fullsatta seminariet ”Mellanöstern bortom Islamiska staten – vad händer nu?” avhandlades på onsdagen allt från Turkiet till Egypten och Algeriet i ett soligt Almedalen. Ämnet var minst sagt omfattande, men de tre experterna i panelen gjorde sitt bästa för att guida publiken genom regionens utveckling och många konflikter.
reportage | 2019-07-04 Av: Vera Häggblom |
David Thurfjell, Bitte Hammargren, Cecilia Uddén med moderatorn Dan-Erik Andersson förklarar konflikterna i Mellanöstern vid ett fullsatt seminarium arrangerat av Centrum för Mellanösternstudier, Lunds universitet. Foto: Ylva Sundgren
– Det är en sådan otrolig soppa då varje land, varje konflikt har sina förgreningar åt olika håll, så det är oerhört svårt att skapa en tydlig berättelse att ungefär det här handlar det om i Mellanöstern, säger David Thurfjell, professor i religionsvetenskap, Södertörns högskola.
Som namnet antyder är utgångspunkten för seminariet vilken betydelse, IS, Islamiska statens fall har för regionen. Sveriges radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén talar om utmaningarna med hur man ska hantera spillrorna av kalifatet, framförallt kvinnor och barn:
– Det jag tycker är mest skrämmande är att träffa barn och kvinnor i interneringslägren, där barnen blir indoktrinerade av sina mammor att kalifatet ska återupprättas.
Cecilia Uddén menar att det inte finns någon genomtänkt strategi för att hantera situationen:
– Vi talar i Sverige om vad som ska hända med några hundra återvändare, men bara i al-Hol-lägret finns 74 000 människor av vilka 65 procent är barn under 12 år som fostras till nästa generations jihadister. Det finns ingen global strategi för detta.
Även om det så kallade kalifatet har förlorat sina territorier betyder det inte heller att rörelsen i sig är försvunnen.
– IS har besegrats militärt och kommer naturligtvis att ändra strategi och bli mer av den gerillarörelse man var från början, säger Cecilia Uddén.
Stora delar av kalifatets huvudstad Raqqa i norra Syrien lades i ruiner när IS besegrades. Foto: VoA/Wikimedia
Bitte Hammargren, analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), beskriver hur många IS-krigare rakar av sig skägget och lyckas försvinna in i det vanliga samhället.
– Nätverken har de kvar, de har en enorm militär kunskap, de har finansiering och en kommunikationsförmåga som slog världen med häpnad redan i början av Irakinvasionen. Det faktum att Abu Bakr al-Baghdadi kunde gå ut med en video där han hyllar dåden i Sri Lanka under påsken ger också ny energi till de som väntar på att ladda om, säger hon.
Bitte Hammargren menar också att det finns andra orsaker till att kampen mot IS inte är så effektivt som den kunnat vara:
– Sett till hela regionen kan man säga att det faktum att Trump har anti-Iran som fokus försvagar också den regionala kampen mot IS då IS är dödsfiende till Iran och shia-islam. Om Iran och USA var och en på sitt håll tillsammans med gulfstaterna klämmer åt IS finns det mycket större förutsättningar att krympa organisationen, men det sker ju inte, säger Bitte Hammargren.
Bitte Hammargren beskriver också hur Turkiets president Erdoğan stämplar Kurdistans arbetarparti, PKK, och dess förgreningar, bland annat den USA-stödda YPG-milisen i Syrien, som ett som ett större terrorhot än IS.
– Och det säger något om farorna med prioritering här: Trump har en annan prioritering, Turkiet har en annan prioritering. Hur ska man då klara detta? Irak är en så svag statsbildning, det var där IS föddes en gång och där kan det återfödas, säger Bitte Hammargren.
David Thurfjell pekade på att det är en ”otrolig soppa” av olika konflikter i Mellanöstern. Foto: Ylva Sundgren
Moderatorn Dan-Erik Andersson flyttar fokus till Iran och David Thurfjell säger att det retoriska bygget bakom den islamiska republiken Iran är berättelsen om att vara de rättfärdiga som är utsatta för en ondskefull och orättfärdig omvärld.
– Den berättelsen var stark under revolutionen och kriget mot Irak. Men ju bättre det har gått för Iran och ju bättre relationer man fått med omvärlden, desto mindre trovärdig har berättelsen blivit. Så för islamisterna i Iran har paradoxalt nog framträdandet av den här typen av anti-shiitisk, sunnitisk extremism – som IS är ett uttryck för – legitimerat den iranska republikens berättelse, säger han.
Utvecklingen i Algeriet inger ett hopp, sade Bitte Hammargren. Foto: Ylva Sundgren
Utöver IS påverkan på regionen avhandlas också bland annat situationen i Algeriet, där talmannen för parlamentet avgick den 2 juli efter månader av protester.
– Man har sin algeriska vår just nu, och det har att göra med ett icke-våld som har fungerat, säger Bitte Hammargren. Militären och polisen har inte ingripit med samma våldsamma metoder som i till exempel Turkiet och Egypten, men det kan förstås leda till en brytpunkt om inte samtalen bakom kulisserna leder till ett pragmatiskt resultat, säger Bitte Hammargren.
Temat för dagen är som sagt stort och kasten tvära, och snart diskuteras det faktum att Egyptens före detta president Muhammad Mursi, som avsattes efter en kupp 2013, nyligen dog i Egypten. Cecilia Uddén påpekar att han var den förste folkvalde presidenten i landet.
– Det som var slående med Mursis död var att det inte i några statliga medier nämndes att han varit president. De skrev om honom som om han varit vem som helst, säger Cecilia Uddén.
– Överlag har ju Mursis tid vid makten blivit så diskvalificerad – Muslimska Brödraskapets era i Egypten var ett misslyckande. Sedan är ju de flesta överens om att det hade varit oerhört mycket bättre om han hade fått sitta kvar och sedan blivit bortvald, ungefär som borgmästarvalet i Istanbul nu när Erdoğans kandidat förlorade.
– Det är något som stärker alla demokratiska krafter och som också visar att man kan välja bort islamister. Det hade varit det enormt om det hade skett i Egypten, det hade förändrat utvecklingen i hela regionen tror jag, säger Cecilia Uddén.
Vårens massprotester i Algeriet stoppade en femte mandatperiod för president Abdelaziz Bouteflika. Foto: Fethi Hamlati/Wikimedia
På tal om Turkiet beskriver Bitte Hammargren utvecklingen i landet som ”Never a dull moment” för den som bevakar landet.
– Man ska aldrig räkna ut det turkiska civilsamhället, säger hon.
Hon menar också att det finns en politisk pluralism i Turkiet där oppositionen hittade en strategi för att bekämpa det statsbärande AKP i borgmästarvalet. Partiet förlorade nämligen i alla landets tre största städer, efter att omvalet i Istanbul den 23 juni återigen pekade ut Ekrem Imamoğlu från det sekulära Republikanska folkpartiet (CHP) som segrare – den här gången med betydligt större marginal än under det ordinarie valet den 31 mars.
– Det är en enorm prestigeförlust för Erdoğan och många ser det som början till slutet för hans period nu, säger Bitte Hammargren.
Även situationen i Syrien diskuterades i centrala Visby. Cecilia Uddén konstaterade att det knappt finns någon särskilt demokratisk opposition kvar i Syrien och att den krympande islamistiska oppositionen är isolerad i Idlib-provinsen.
– Det mesta tyder på att vi kommer att se någon typ av offensiv och att Bashar al-Assad kommer att kunna lägga under sig resten av Syrien inom en relativt snar framtid. Vi ser redan nu hur det pågår bombningar nästan dagligen i Idlib där det bor omkring 3 miljoner civila som inte har någonstans att fly, säger Cecilia Uddén.
Hon konstaterar också att Bashar al-Assad sedan ganska lång tid tillbaka har vunnit kriget men att segern inte kommer att bli lätt att hantera då en minoritet av alawiter ska styra över en majoritet sunniter.
– Sedan har vi nordöstra Syrien med det kurdiska självstyret där alla IS-fångar sitter och där det kurdiska styret inte kan hantera dem. Det ser inte särskilt ljust ut när det gäller Syrien och vi ska också komma ihåg att den syriska regimen med hjälp av Ryssland och Iran har dödat långt, långt fler människor än IS, men det är IS vi i första hand uppmärksammar, säger Cecilia Uddén.
Kronprins Mohammed bin Salman och USA:s president Donald Trump i Vita huset. Foto: White House/Wikimedia
Via en genomgång av situationen i Iran glider ämnet in på vilken roll Saudiarabien spelar för konflikten mellan Iran och USA. Bitte Hammargren menar att Saudiarabien är det land Trump har byggt sin nya utrikespolitiska doktrin på:
– Han frångick traditionen att som alla andra nyinstallerade amerikanska presidenter resa till Kanada först. Han valde istället Saudiarabien först och knöt starka band till vem som sedermera blev kronprins Mohammed bin Salman - han bar inte titeln då Trump installerades. Trump och hans svärson har givetvis bäddat för de palatskupper som har ägt rum.
Cecilia Uddén säger vidare att USA:s kongress har väldigt svårt för vidare vapenleveranser till Saudiarabien på grund av kriget i Jemen liksom det brutala mordet på den saudiske journalisten Jamal Ahmad Khashoggi i Istanbul:
– Så det har blivit en maktkamp mellan kongressen och Trump om hur man ska se på vapenleveranserna.
Angående mordet på Khashoggi berättar Cecilia Uddén också att det var många som hoppades att det skulle bli slutet för Trumps ”kärlekshistoria” med kronprins Mohammed bin Salman och Saudiarabien: https://www.aljazeera.com/news/2019/06/g20-trump-avoids-questions-khashoggi-murder-praises-mbs-190629175722856.html
– Det fanns en enorm skadeglädje, men av detta har ju blivit inget. Relationen till USA är fortsatt stark och Mohammed bin Salman kan uppträda på scener över hela världen utan större problem.
Cecilia Uddén påminde om att Muhammad Mursi, som dog i en rättssal 17 juni, var Egyptens förste folkvalde president. Foto: Ylva Sundgren
Cecilia Uddén konstaterar också att straffsatserna för olika brott är i princip desamma inom IS som i Saudiarabien.
– Ändå ses Muslimska brödraskapet som terrorn.
– Ja, jag såg en algerisk journalist som skrivit att Saudiarabien är ett IS som har lyckats, fyller Bitte Hammargren i, vilket lockar fram skratt hos publiken.
Seminariet går mot sitt slut och Dan-Erik Andersson ber deltagarna att avsluta med några tankar kring Israels roll i Mellanösternkonflikten (i singular). Trumps svärson Kushner har fått i uppdrag att ta fram en fredsplan som man hoppas ska leda till ”The Deal of the Century”, med fred mellan Israel och Palestina.
– Den stora frågan är egentligen om palestinierna kommer att låta sig mutas. För det handlar om pengar. Om man pumpar in pengar till Västbanken och Gaza kanske man kan få palestinierna att göra avkall på alla sina politiska krav. Man förvandlar också Gaza från en politisk fråga till en humanitär fråga ”Vi ska rädda livet på folket i Gaza och se till att de får det bättre materiellt” och det kan man göra med Gulfpengar, hoppas USA, säger Cecilia Uddén.
Hon gör också en betraktelse över de senaste decenniernas konflikter i Mellanöstern:
– Sedan har man stater som Jordanien och Egypten lite som gisslan när man försöker övertyga dem om att detta är lösningen på det som en gång i tiden kallades Mellanösternkonflikten. Det var ju mycket lättare för 20 år sedan, då fanns det en konflikt: den mellan Israel och arabvärlden. Nu har vi pratat om alla andra konflikter, men det här är ju fortfarande en kärnkonflikt även om läget har förändrats.
Text: Vera Häggblom
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]
Läs mer från Amnesty Press
Omvalet i Istanbul på söndag väcker nytt hopp i Turkiets demokratirörelse (21 juni 2019)
Algeriet – en revolution som behöver ha tålamod (Amnesty Press 9 maj 2019)
Trumps veto kan säkra flödet av vapen till kriget i Jemen (24 april 2019)
Amnesty Press i Almedalen
ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder (7 juli 2019)
ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)
ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)
ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)
ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)
ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)
ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)
ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)
ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till” (3 juli 2019)
Läs också
reportage | 2019-07-04 Av: Vera Häggblom |