Donatella Rovera har sett världens mörkaste platser

Donatella Rovera utreder krigsbrott på plats i konfliktdrabbade områden, ibland medan bomberna fortfarande faller. Vittnesmålen hon tar del av blottar mänsklighetens mörkaste sidor, men också de ljusaste.

Flyktingar från Sudan i läger i Adre i östra Tchad. Under sommaren har antalet flyktingar i Tchad ökat snabbt när striderna har fortsatt i västra Sudan. Foto: Amnesty International

I flyktinglägren i Tchad, på gränsen mot Sudan, är det regnperiod och lera överallt. Människor bor i tält av presenningar. Det är brist på rent vatten och hjälporganisationer har svårt att nå fram.

Donatella Rovera, från Amnestys kristeam, besökte gränsområdet i somras.

− Det är en av de värsta humanitära kriserna jag har sett i mitt liv, säger hon, och då ska man veta att hon har besökt krigsdrabbade områden för Amnestys räkning i 30 års tid.

Amnesty jobbar inte humanitärt utan var på plats i flyktinglägren för att samla in vittnesmål från civila som flytt undan striderna i Sudan. Det var i april som den väpnade konflikten bröt ut mellan den paramilitära gruppen Rapid Support Forces, RSF, och den sudanesiska armén. Donatella Roveras arbete resulterade i den nyligen publicerade rapporten "Death came to our home – war crimes and civilian suffering in Sudan".

I rapporten framgår tydligt att varken RSF eller den sudanesiska armén gör tillräckligt för att skydda civila. Strider äger rum mitt i bostadsområden och många civila har dödats av misstag i sina hem eller när de har försökt sätta sig i säkerhet.

Donatella Rovera besökte Stockholm för att besöka Amnestys konferens för lärare. Foto: Charlie Olofsson

Rapporten om kriget i Sudan visar också att civila har utsatts för riktade attacker. Från västra Darfur kommer till exempel vittnesmål om att RSF och deras allierade förföljer invånare från folkgruppen masaliter. Redan under konfliktens första dagar kom också rapporter om att kvinnor och flickor utsätts för systematiska våldtäkter, och det har Amnesty kunnat bekräfta.

− I vissa fall har kvinnor hållits under slavliknande förhållanden och våldtagits under flera dagar, säger Donatella Rovera.

Amnesty Press träffade henne i mitten av september när hon besökte Stockholm och föreläste under Amnestys konferens för lärare. Från scenen berättade hon hur det går till när Amnesty utreder krigsbrott. En utmaning i Sudan var att organisationen inte fick tillträde till de områden där övergreppen mot civila ska ha ägt rum. Att besöka platserna och dokumentera bevis är en viktig del i arbetsmetoden. När det inte går att ta sig till de utpekade platserna får uppgifter istället bekräftas genom intervjuer med flera av varandra oberoende källor. Ibland tar utredarna också hjälp av filmer och foton från mobiltelefoner eller av satellitbilder.

Just satellitbilder fick till exempel betydelse i utredningen av krigsbrott i samband med kriget i Tigray i norra Etiopien år 2020-2022. Genom att studera bilder av landskapet hittade Amnestys utredare massgravar och med hjälp av bilderna kunde de bekräfta vittnesmål om att en massaker hade ägt rum.

− Trots att vi lägger mycket energi på att försöka belägga uppgifter är det inte alltid det går att hitta bevis. Det är bara en liten, liten del av all information vi får fram som hamnar i våra rapporter. Om vi känner minsta osäkerhet kring om en uppgift är korrekt skriver vi inte om den, säger Donatella Rovera.

Donatella Rovera genomför intervjuer i Borodjanka i Ukraina i maj 2022. Foto: Amnesty International

Förra året utredde hon krigsbrott i Ukraina. Hon var delaktig i arbetet med pressmeddelandet som kritiserade den ukrainska krigföringen och påtalade att den ukrainska armén riskerade att utsätta civila för fara genom att man positionerade sig nära civila eller i civila byggnader som skolor och sjukhus. Pressmeddelandet mötte massiv kritik, inte minst i Sverige. Bara ett par dagar efter publiceringen hade över 1 000 svenska medlemmar valt att lämna organisationen och totalt beräknas svenska Amnesty ha tappat 3 000 medlemmar.

− Jag fick ta emot mycket kritik personligen, men det var inte min rapport. Det var Amnestys, säger Donatella Rovera.

Hon betonar att hon fortfarande står bakom uppgifterna i pressmeddelanden. Det fanns, menar hon, skäl att ifrågasätta den ukrainska arméns arbetsmetoder. Samtidigt håller hon med om slutsatserna i utvärderingen som Amnesty gjorde efter händelsen.

Som Donatella Rovera ser det var det framför allt kommunikationen inom Amnesty som brast.

− Jag visste inte att det fanns en intern kritik mot rapporten. I så fall hade jag föreslagit att vi skulle rett ut det först inom organisationen, innan vi publicerade. Jag hoppas att vi som organisation har lärt oss något av detta, och det tror jag. Jag grubblar inte över det där längre utan jag arbetar vidare, säger hon.

Presskonferens i Ukrainas huvudstad Kiev den 6 maj 2022 när Amnesty presenterade en breifing om ryska krigsbrott; ”‘He’s Not Coming Back’: War Crimes in Northwest Areas of Kyiv Oblast”. Foto: Amnesty International

Hon upplever inte att förtroendet för Amnesty har tagit skada av händelsen, och framhåller att Amnesty fortsätter att utreda misstänkta krigsbrott i det pågående kriget. Personligen arbetar hon inte i Ukraina just nu, men andra utredare från Amnesty är på plats.

Hon konstaterar att kriget i Ukraina är en av de mest dokumenterade konflikterna någonsin. Från andra krisområden når samtidigt nästan ingen information ut. Hon nämner särskilt den pågående konflikten i Sudan och situationen i Tigray, där läget fortfarande är spänt trots att fredsavtal undertecknades i november 2022.

− Många tigreaner som bodde i västra Tigray har fördrivits och tillåts inte återvända, säger hon.

Donatella Rovera berättar att de flesta hon träffar under sina utredningsresor vill berätta om sina erfarenheter. Foto: Charlie Olofsson

Det var i slutet av år 2020 som den väpnade konflikten bröt ut mellan den tigreanska rörelsen TPLF och den etiopiska regeringen. Uppskattningarna om hur många som har dödats är osäkra men en vanlig siffra är omkring 100 000 döda civila. Tigreaner utsattes för etnisk rensning. Under våren och sommaren 2021 utredde Donatella Rovera det sexuella våldet som användes som ett vapen i konflikten.

Kvinnor våldtogs systematiskt av båda parterna, dels som ett inslag i den etniska rensningen, dels som en form av hämnd eller för att splittra och skrämma.

− Det var inte så att man våldtog bara för att man hade tillfälle och kunde utan det fanns en medveten tanke med det sexuella våldet, säger Donatella Rovera.

Donatella Rovera samtalar med flyktingar i norra Irak hösten 2014. Foto: Amnesty International

Efter hennes föreläsning under lärarkonferensen i Stockholm kom flera från publiken fram och var påtagligt berörda. Målet med Amnestys utredningsarbete i konflikter är, som Donatella Rovera ser det, både att försöka stoppa pågående våld mot civila och att försöka avgöra vem som bär ansvar, så att drabbade på sikt får möjlighet till upprättelse:

− Det är inte ofta vi uppnår det. Det här jobbet är frustrerande på det viset, men hittills har jag inte hittat något bättre alternativ än att fortsätta utreda.

Ibland, tillägger hon, händer det faktiskt att utredningarna ger effekt. Hon nämner arbetet för att skipa rättvisa för civila som drabbades av bombningarna av Raqqa år 2017. När USA och dess allierade skulle driva ut IS skapade de vad som har beskrivits som en dödsfälla. 1 600 civila dödades i bombningarna som också förstörde stora delar av staden.

− Sedan dess har USA:s försvarsdepartement faktiskt utrett hur man kan minska påverkan på civila, säger Donatella Rovera.

På plats vid Raqqa i norra Syrien. Foto: Andrea DiCenzo/Panos/Amnesty

Hon beskriver anfallet av Raqqa som ett exempel på en ny typ av krigföring utan ”boots on the ground” och menar att det sättet att strida innebär stora risker för civila.

Från Amnesty har man krävt att USA ska kompensera de som drabbades i Raqqa och USA har faktiskt etablerat ett program där pengar kan betalas ut till civila, fast man betonar att pengarna inte ska ses som en kompensation utan mer som en gest. Enligt Donatella Rovera är initiativet inte i linje med vad Amnesty efterfrågar.

− Summorna är löjligt små. Om det finns pengar för krig ska det också finnas pengar för krigets konsekvenser, säger hon.

Donatella Rovera vid en undersökning nära Camp Speicher i Irak. Här dödade IS, Islamiska staten, omkring 1 700 irakiska armékadetter, som var shiamuslimer. Foto: Amnesty International

När hon är på plats i krigsdrabbade områden möter hon människor som har varit med om det värsta man kan föreställa sig och bär på djupa trauman. Från arbetet med konflikten Sudan berättar hon till exempel om en pappa som förlorade sin dotter på krigets första dag. Dottern var läkare och hennes pappa oroade sig för hennes säkerhet och bad henne komma hem från sjukhuset så snart hon kunde. Direkt när hon klev över tröskeln hemma träffades hon av en kula som for in i huset från striderna utanför på gatan.

− Det är alltid plågsamt att höra om det stora lidandet som krigen orsakar. Jag vänjer mig aldrig, säger Donatella Rovera men tillägger att vittnesmålen från överlevarna också ger en annan, ljus, bild av mänskligheten.

− Alla som överlever våldsamma konflikter gör det tack vare att de har fått hjälp från andra. Grannar har öppnat sina hem för dem och människor som de inte ens känner har delat med sig av sin mat. Jag kommer alltid hem med ny kraft och positiva erfarenheter tillsammans med det hemska.

Resultatet av israeliska bombningar i Gaza 2009. Donatella Rovera tar upp vittnesmål. Foto: Amnesty International

Hon berättar att nästan alla drabbade som hon tar kontakt med under sina utredningar vill medverka och dela sina vittnesmål.

− Det är väldigt ovanligt att människor inte vill prata med oss. Ofta säger de att de vill medverka för att de hoppas att det ska bidra till att det som hänt dem aldrig ska hända igen, och det ger mig kraft att fortsätta.

Charlie Olofsson
[email protected]

Läs mer om Donatella Rovera från Amnesty Press

Ett skämt, tycker FN (10 mars 2020)

Centralafrikanska republiken har varit hårt drabbat av förödande inbördes strider. Här besöker utredare från Amnesty byn Bouguere, väster om huvudstaden Bangui, 2014. Foto: Amnesty International

Högt pris för civila i Raqqa (19 oktober 2017)

HRW: ”38 döda terrorister från al-Qaida var civila i moské ” (27 april 2017)

Undercover i norra Irak (18 december 2014)

Ögonvittne i Syrien (13 juni 2012)

»Vanunu adopterades aldrig som samvetsfånge av Amnesty« (3 december 2004)