Unga hedershjältar bekämpar hedersförtryck

reportage | 2008-07-11

Det räcker att en flicka går över torget tillsammans med en klasskamrat av det motsatta könet. Ryktena sätts igång. Familjens heder är hotad. Sharafs hjältar är namnet på ett nätverk av ungdomar som arbetar mot hedersförtryck. Under Almedalsveckan kunde man ta del av deras tankar och visioner på ett seminarium som gick under namnet ”Hedersförtryck – om att leva i två världar”.

  • Jag vill ändra mäns värderingar. Jag vill att de ska se upp till kvinnor, säger Omar Al assawi, som är med i Sharafs hjältar i Göteborg. När han första gången blev tillfrågad om han vill gå med i Sharafs hjältar var han inte alls intresserad. Det som fick honom att ändra sig var frågan ”om du själv vore kvinna, vad skulle du då göra?”

Sharafs hjältar är ett projekt som ingår i Fryshusets verksamhet och är knutet till Elektra, ett projekt som startade 2001 för att stöda flickor som drabbas av hedersförtryck. Sharafs hjältar bildades 2003 och syftet med detta projekt är att utbilda ungdomar i mänskliga rättigheter och demokrati och motivera dem till att ta avstånd från hedersförtryck. Sharaf betyder "heder" på arabiska och syftet med namnet Sharafs hjältar är att vända på begreppen.

Ahmad Habib berättar om när han kom i kontakt med Sharafs hjältar första gången. Alan Ali från Elektra i Malmö var och föreläste i hans skola.
- Då han sade att man ska ge sin syster frihet var det någon i publiken som skrek ”Ska vi bli svenskar eller?”. Men det handlar inte om att bli svensk. Det handlar om att min syster ska ha frihet. Om att att hon ska kunna gå och fika, om att hon ska kunna vara på fritidsgården, säger Ahmad Habib.

Omar Al assawi och Farman Sediq anser att politikerna bör göra mer för att bekämpa hedersförtrycket. Omar Al assawi är från Irak och Farman Sediq är kurd från Irak.

Viktoria Ursic gick med i Sharafs hjältar eftersom hon hade sett hur vardagen såg ut för hennes kompis. Kompisens mamma förbjöd henne att umgås med Viktoria och den enda möjligheten för dem att träffas var då kompisen fick gå till Hemköp för att handla. Kompisen kunde vara utanför hemmet högst en halvtimme varje dag. Farman Sediq berättar att han såg hur hans egen syster drabbades av hedersförtryck och han hörde också hur släktingar hemma i Irak råkade ut för detta. Han ville lära sig mer om varför hedersförtryck förekommer. Hans dröm är nu att utbilda politiker i de här frågorna.
- Det borde vara mindre snack och mer verkstad från politikernas sida, säger han.

Ungdomarna från Sharafs hjältar tror på dialog och information. Med kunskap kan människor bättre bemöta problemet med hedersrelaterat förtryck och våld. De vill skapa förebilder för ungdomar och de märker hur både tankar och beteende förändras hos dem som kommer med i Sharafs hjältar.

De möter även på motstånd, bland både släkt och vänner. Ahmad Habibs klasskamrater sade till honom att han ”sålt sin heder”. Det är många som inte kan vara med i Sharafs hjältar eller som måste sluta på grund av föräldrarnas förbud. Farman Sediq berättar att det är ett skäl till att Sharafs hjältar vill starta en mer omfattande skolverksamhet, för att nå ut till de ungdomar som bara är ute i samhället de timmar om dagen som de är i skolan.

  • Vi försöker också påverka föräldrarna indirekt, till exempel genom att hålla föreläsningar på SFI, säger Oman Al assawi.
    Han är ansvarig för skolverksamheten i Sharafs hjältar i Göteborg och berättar att resultaten varit mycket goda. Han tog kontakt till ett gymnasium förra hösten och rektorn sade att han kunde pröva en månad och se om det gick bra. Verksamheten pågick sedan hela året.

  • Det finns många ungdomar som inte vågar prata med lärarna om sina problem och då kan de komma och prata med oss. När året var slut berättade rektorn att den besvärligaste tjejgruppen i skolan hade börjat gå på lektionerna och våldet i skolan hade minskat.
    Omar Al assawi har även planer på ett projekt med ”minihjältar” som skulle rikta sig till barn i elva, tolvårsåldern och fokusera på mänskliga rättigheter och demokrati.

Viktoria Ursic från Bosnien, Shirin Husein från Irak och Ahmad Habib från Irak är alla med i Sharafs hjältar.

Kickis Åhré Älgamo, projektledare inom socialtjänstförvaltningen i Stockholm, kan intyga att det behövs mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck. Hon har arbetat med dessa frågor inom polisen i tio års tid. Mellan åren 2002 till 2005 skedde det knappt 100 mord per år i Sverige. Av dessa var tre stycken mord med hedersrelaterade motiv. Kickis Åhré Älgamo säger att myndigheterna måste lära sig att upptäcka och analysera hederskontexter.

  • Ryktet är oerhört viktigt för familjen och släkten, och det är kopplat till hur flickan beter sig utanför hemmets väggar. Det centrala är mödomshinnan, både den visuella och den faktiska.

Med den visuella mödomshinnan menar hon till exempel att en flicka ses på stan tillsammans med en pojke. Ryktet går snabbt. Genast en flicka anses ha gjort något som vanärar familjens heder kommer påtryckningar från den sociala omgivningen mot släktingarna och från släktingarna mot familjen och flickan.

  • Mobilen är dagens fotboja. Släktingar ringer ständigt till flickorna för att kontrollera var de är. Ibland måste flickorna filma med sin mobil för att bevisa att de faktiskt är tillsammans med den person de säger att de är med, berättar Kickis Åhré Älgamo.

Hon menar att hedersförtrycket har sitt ursprung i flera olika faktorer. Det handlar om tradition, kultur, ”religion”, individuella och psykologiska faktorer, utanförskap och könsmaktsordning. Hon vill sätta religionen inom citattecken eftersom det inte finns något i de religiösa skrifterna som försvarar hedersförtryck. Kultur och tradition vävs in i den muntligt nedärvda religionen.

Kickis Åhré Älgamo

Kickis Åhré Älgamo berättar på seminariet om det grymma öde Abbas Rezai från Skellefteå mötte. Han mördades i Högsby i Småland i november 2005.
- Mordet på honom hade gått att förhindra om det hade funnits större kunskap hos och mer samarbete mellan myndigheterna, säger Kickis Åhré Älgamo.

Abbas Rezai träffade sin flickvän på internet. Bägge två kom från Afghanistan. Hon var en flicka som inte märktes så mycket i skolan. Hon måste alltid vara hemma en viss tid, hon fick aldrig använda fjärrkontrollen hemma och hon och hennes mamma åt långt efter att hennes pappa och bror hade ätit.

  • Om man hade analyserat hennes skolsituation hade man kunnat se det här. Hon fick aldrig delta i prao, övernattningar eller skolfester, säger Kickis Åhré Älgamo.

Tre veckor före mordet anmäls Abbas flickvän som försvunnen hos polisen. Kickis Åhré Älgamo säger att det är mycket vanligt och att det sker med två syften. Dels för att polisen ska hjälpa till att hitta flickan, dels för att sätta upp en rökridå om man redan har bestämt att flickan ska dödas.

Flickans släktingar håller släktråd. Även släktingar som bor i Danmark deltar. Flera normbrott har begåtts, normbrott som kräver att familjens heder återupprättas. Flickan har för det första varit hemifrån utan tillstånd eller eskort. Hon har dessutom sovit borta.
- Redan det att sova borta en natt är lika med att man mist oskulden, till och med om man sovit hos en kompis, säger Kickis Åhré Älgamo.

Abbas och flickan tillhör även olika religiösa grupper. Abbas är shia medan den unga kvinnan är sunni och dessutom sayyed, vilket betyder att hon är i rakt nedstigande led från Muhammed. Kickis Åhré Älgamo tror att det är det senare som räddar flickan från att bli mördad. Istället blir det Abbas som offras för att familjen ska återfå sin heder.

Flickvännen hittas hos Abbas i Skellefteå och socialtjänsten kör ner det unga paret till Småland. Flickans familj har informerat om att flickan ska giftas bort och Kickis Åhré Älgamo anser att de sociala myndigheterna borde ha ingripit redan i detta skede, eftersom flickan bara var 17 år.

Manifestation mot hedersvåld i Stockholm i juni 2007. Foto: Emelie Ring

I Högsby möter de flickans föräldrar och kör sedan vidare till flickans hem. Vid mötet känner Abbas att allt inte står rätt till.
- I bilen säger Abbas ”det här blir nog mitt sista dygn”. Det finns med i socialtjänstens anteckningar, säger Kickis Åhré Älgamo.

Efter att ha lämnat ungdomarna i Högsby åker socialtjänstemännen sin väg. Abbas dödas med sex knivhugg rakt i hjärtat. Medan han ännu lever får han kokande olja hälld i ansiktet. Kickis Åhré Älgamo förklarar symboliken. Ansiktet sägs stå för jaget, för hela mannens själ. Hjärtat står för kärleken mellan man och kvinna.
- Att Abbas fick kokt olja i ansiktet medan han ännu levde betyder att det är en kränkning mot hela släkten då hans familj tittar på honom efter döden. Genom att hugga honom i hjärtat ville de ha sönder kärleken till kvinnan.

Den som dömdes för brottet var flickans bror som var under 18 år. Kickis Åhré Älgamo påpekar dock att en stor del av släkten befann sig i Högsby dygnet kring mordet. Det är enligt henne mycket som man inte ägnade uppmärksamhet åt i förundersökningen, till exempel olika magiska symboler som familjen hade med sig på polisstationen och som borde ha uppmärksammats.

Mer kunskap och utbildning behövs för att upptäcka hederskontexterna. Kickis Åhré Älgamo har dock märkt att handläggare som fått utbildning i hedersproblematiken trots detta inte har förmåga att applicera kunskapen på enskilda områden utan gärna tar till andra förklaringsmodeller.

  • Ett annat problem är föreställningen om den ”goda mamman”. Man har svårt att se henne som gärningsman och det är något som vilseleder socialtjänsten rejält.

Hon tror också att det är en fråga om organisation och struktur.
- Den svenska ideologin är att allt ska vara lika och enhetligt. Om två flickor blir slagna gör det visserligen lika ont för dem bägge, men om den ena flickan befinner sig i en hederskontext så måste man agera på ett annat sätt.

Enligt Arhe Hamednaca, grundare av och projektledare för Sharafs hjältar, saknas det inte bara kunskap utan också mod. Han ser de strukturella attityderna som det stora problemet, och ett uppdelande i ”vi” och ”dom”.
- Det är lätt att säga ”det är deras kultur”, men barnens rättigheter, speciellt tjejernas, kommer i kläm. När börjar vi prata om hedersrelaterat våld - jo då en flicka blir knuffad från balkongen. Vem pratar med flickorna under deras få minuter mellan hem och skola?

Text & bild: Johanna Smulter

Läs mer:

Elektra och Sharafs hjältar

Fryshuset

Minnet av Pela lever (Amnesty Press 28 juni 2007)

Amnesty Press i Almedalen:

Oenighet om terroristhot mot Sverige (11 juli)

"Vår tids skandal" - mödrars död i tysthet (10 juli)

"Svenska företag i Kina måste ta sitt ansvar" (9 juli)

Rätten till mat är en mänsklig rättighet (9 juli)

Den svåra mångfalden (8 juli)

reportage | 2008-07-11