Från samvetsfånge till tyrann

Robert Mugabe var en gång i tiden en hyllad frihetskämpe i kampen mot Ian Smiths rasistregim i Rhodesia och Amnesty arbetade för Mugabes frigivning. När den tidigare presidenten avled den 6 september så betraktas han nu av många zimbabwier som en auktoritär tyrann.

ledare | 2019-10-09
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2019

Den 6 september kom beskedet att Robert Mugabe, 95, hade avlidit på ett sjukhus i Singapore. I 37 år dominerade han zimbabwisk politik innan militären i november 2017 tvingade honom att avgå. Hans parti ZANU-PF fortsätter dock att styra sedan Emmerson Mnangagwa vann valet i juli 2018. Amnesty fortsätter att protestera mot övergrepp, nu senast mot att läkarfackets ordförande Peter Magombeyi kidnappades av säkerhetstjänsten och torterades i samband med en strejk. Till sist tilläts han den 26 september resa till Sydafrika för vård sedan en domstol ingripit.

Mugabes tid vid makten kännetecknades av ett auktoritärt styre som blev alltmer våldsamt medan landets ekonomi kollapsade och miljoner zimbabwier lämnade landet för att söka en bättre framtid i utlandet.

Ian Smith undertecknar UDI, den ensidiga självständighetsförklaringen, för Rhodesia den 11 november 1965.

Ian Smith undertecknar UDI, den ensidiga självständighetsförklaringen, för Rhodesia den 11 november 1965. Foto: Fair use/ Wikimedia

När den vita minoriteten i landet under ledning av Ian Smith utropade självständighet 1965 väckte det avsky. Labourregeringen i London, under ledning av Harold Wilson, övervägde en invasion för att störta Ian Smiths regim. Istället blev det FN-sanktioner mot Rhodesia, som landet då hette.

Robert Mugabe var en av cirka 900 samvetsfångar i Rhodesia/Zimbabwe som adopterades av Amnesty International mellan 1965 och 1980 och hans fru, Sally Mugabe, var en uppskattad gäst i Sverige.

År 1975 frigavs Robert Mugabe och gick i exil i Moçambique. Amnestys arbete uppskattades av Mugabe, konstaterade Pierre Schori i Aftonbladet 7 september. Schori, då internationell sekreterare i socialdemokraterna, satt bredvid paret Mugabe under Frelimos kongress i Moçambique 1977. Frelimo hade tagit över styret i Moçambique när det portugisiska kolonialväldet avvecklades 1975.
”Mugabe bad mig då hälsa till Amnesty och andra svenska organisationer”, minns Schori.

Författaren Per Wästberg beskrev i SvD den 20 november 2017 hur hans Amnestygrupp år 1964 fick Mugabe som ett av sina fångfall. Wästbergs sista möte med Mugabe var på 1990-talet och Wästberg konstaterar att ”Ingen människa har gjort mig mer besviken än Mugabe”.

Ändå såg allt så bra ut när det vita rasiststyret avvecklades i april 1980 och Bob Marley sjöng på Rufaro-stadion i Harare i samband med självständigheten. Det fria Zimbabwe fick omfattande stöd, bland annat från Sverige, och Robert Mugabe hade högt anseende som frihetshjälte.

Robert Mugabe besöker Sydsudan i samband med självständigheten i juli 2011.

Robert Mugabe besöker Sydsudan i samband med självständigheten i juli 2011. Foto: al-Jazira/Wikimedia

Gamla Amnestyrapporter visar dock att förtrycket snart tog nya former. Redan i årsrapporten 1983 konstaterar Amnesty att det i slutet av 1982 kom rapporter om att civila dödades och sattes i interneringsläger men att det var svårt att få bekräftelse. Nu vet vi att tusentals personer dödades av arméns femte brigad när de skickades till Matabeleland och Midlands för att bekämpa de så kallade dissidenterna. Det var avhoppare från Joshua Nkomos ZAPU som vid sidan av Mugabes ZANU hade utkämpat gerillakriget mot Rhodesias armé.

Robert Mugabe visar dessvärre hur dagens samvetsfångar kan bli morgondagens förtryckare.

Ulf B Andersson

Fotnot: En kortare version publiceras i Amnesty Press nummer 3/2019.

Läs mer om Zimbabwe från Amnesty Press

Zimbabwe förbereder sig på första valet efter Mugabe (10 april 2018)

Zimbabwe: Nu krävs svar om morden på tusentals civila under 1980-talet (4 april 2018)

Författare i krisens Zimbabwe (7 juli 2008)

”Makten i Zimbabwe måste delas” (30 juni 2008)

Dagarna då Zimbabwe höll andan (20 maj 2008 – även i nummer 2/2008)

I Zimbabwe härskar tystnaden (13 december 2006 – även i nummer 4/2006)

Mugabe fortsätter leda Zimbabwe vilse (30 september 2005)

Två bilder av situationen i Zimbabwe i dag (30 juni 2005)

Valspecial (mars 2005)

Framtidstro i sargat Zimbabwe (2 december 2004 – även i nummer 4/2004)

”Våldet påverkar varje aspekt av alla zimbabwiers liv.” - Pressfriheten krymps inför valet i Zimbabwe den 9-10 mars (4 mars 2002)

Mord, misshandel, hot och rädsla: Amnesty Press rapporterar från ett Zimbabwe på väg mot diktatur (7 februari 2002 – även i nummer 1/2002)

ledare | 2019-10-09
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #3/2019